Varje år deltar Sveriges Kvinnoorganisationer på FN:s Kvinnokommission, CSW, som är FN:s årliga möte om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Årets Kvinnokommission genomfördes den 11–22 mars i New York. Under mötets sista dag enades världens länder om gemensamma slutsatser utifrån temat sociala skyddssystem, tillgång till offentlig service och hållbar infrastruktur för jämställdhet. Sveriges Kvinnoorganisationer har analyserat slutsatserna. Även om vi gärna hade sett starkare och mer progressiva skrivningar är det en stor framgång att medlemsstaterna alls kunde komma överens i en tid då kvinnors rättigheter ifrågasätts runt om i världen. Ta del av vår analys av årets slutsatser nedan!
Civilsamhället måste bekönas! Sveriges Kvinnoorganisationer hade gärna sett fler och starkare formuleringar om civilsamhällets roll i arbetet för kvinnors rättigheter. När man pratar om civilsamhället är det också viktigt att benämna kvinnorörelsen och kvinnors organisationer eftersom kvinnor som organiserar sig är särskilt utsatta – för att de är kvinnor, för att de arbetar med kvinnors rättigheter och för att kvinnors organisering väcker hat, hot och motstånd.
Många referenser till kvinnors mänskliga rättigheter. Det växande motståndet mot kvinnors rättigheter och jämställdhet märks bland annat genom att många länder vill ta bort eller försvaga skrivningar om kvinnors mänskliga rättigheter. Till exempel vill vissa länder hellre prata om kvinnors egenmakt, på engelska ”empowerment”, istället för kvinnors rättigheter. Som tur är kan vi se att årets slutsatser innehåller relativt många referenser till kvinnors mänskliga rättigheter och tillhörande konventioner.
Viktigt att minska efterfrågan på människohandel. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att slutsatserna lyfter kvinnors utsatthet för människohandel och behovet av att arbeta för att minska efterfrågan på människohandel. Vi hade även önskat att texten skulle ha nämnt prostitution och att sexindustrin är en del av och nära sammankopplat med människohandel. Som erfarenheterna från Sverige och flera andra länder visar är kriminalisering av sexköp det bästa sättet att minska efterfrågan på människohandel.
Medlemsstaterna uppmanas införa föräldraledighet. Årets slutsatser innehåller flera paragrafer som tar sikte på den skeva fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete. Bland annat uppmanas länder att införa system för mamma-, pappa- eller föräldraledighet samt att se till att det finns god, tillgänglig och prismässigt överkomlig barnomsorg. Frågan är viktig eftersom kvinnor i många länder varken kan, får eller förväntas arbeta efter att de fått barn.
Jämställdhetsbudgetera mera! Sveriges och EU arbetar för att få fler länder att bygga in ett jämställdhetsperspektiv i styr- och budgetarbetet. I årets gemensamma slutsatser finns flera referenser till jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. Bland annat står att länder ska integrera jämställdhet i utformningen, budgeteringen, implementeringen, uppföljningen och utvärderingen av sociala skyddsåtgärder och välfärdstjänster.
Kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp ifrågasätts allt mer. Kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR, är alltid en stridsfråga i internationella sammanhang och så även på årets Kvinnokommission. Trots hårt motstånd innehåller slutsatserna hänvisningar till bland annat rätten att bestämma när och hur många barn en vill ha och tillgång till sex- och samlevnadsundervisning. Sveriges Kvinnoorganisationer arbetar för att begreppet SRHR också ska inkludera frihet från mäns våld och kommersialisering av kvinnokroppen.
Hedersrelaterat våld och förtryck nämns på flera ställen. Internationellt går hedersrelaterat våld och förtryck under beteckningen ”harmful practices”, alltså ”skadliga praktiker”. Årets slutsatser innehåller flera referenser till harmful practices och nämner bland annat barn- och tvångsäktenskap och könsstympning. Särskilt viktigt är att en av paragraferna också tar fasta på att länder ska arbeta mot sociala normer som tillåter och uppmuntrar hedersrelaterat våld- och förtryck.
Diskriminering av urfolkskvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning och migrantkvinnor. Årets slutsatser belyser återkommande hur olika grupper av kvinnor och flickor är särskilt utsatta för diskriminering. Kopplat till årets tema om sociala skyddsnät, välfärdstjänster och infrastruktur är det särskilt viktigt att lyfta kvinnor med funktionsnedsättning och migrantkvinnor. En annan viktig grupp som tas upp är urfolkskvinnor och deras rättigheter.
Flickor och äldre kvinnors rättigheter. Sociala skyddsnät, offentlig service och infrastruktur måste verka för jämställdhet genom hela livscykeln för både kvinnor och män. Därför är det viktigt att årets slutsatser lyfter både flickor och äldre kvinnor. Sveriges Kvinnoorganisationer hade gärna sett ännu fler hänvisningar till rättigheter för kvinnor olika stadier av livet och tillhörande åtgärder för ökad jämställdhet.
MER OM KVINNOKOMMISSIONEN, CSW
- Läs mer om vad Kvinnokommission är på UN Women’s hemsida
- Ta del av årets gemensamma slutsatser här.
- Läs mer om Sveriges Kvinnoorganisationers arbete på årets Kvinnokommission.
- Debattartikel tillsammans med andra kvinnoorganisationer om kvinnorörelsens krympande utrymme på Kvinnokommissionen.
- Missa inte Sveriges Kvinnoorganisationers skriftliga uttalande inför Kvinnokommissionen