Debatt: Jämställdheten hotas om alla ska få bestämma sitt juridiska kön själva

Den 6 mars 2023 skrev vi en debattartikel i Göteborgs-Posten med anledning av det förslag till ny könstillhörighetslag som just nu bereds i Regeringskansliet. Läs texten nedan eller på Göteborgs-Postens debattsida.

Läs även vårt svar på Lukas Romsons replik här.

”Jämställdheten hotas om alla ska få bestämma sitt juridiska kön själva”

Frågan om ifall juridiskt kön ska baseras på individens självuppfattning eller fortsatt kopplas till biologiskt kön rymmer en målkonflikt. För att hitta bästa möjliga lösning måste båda sidorna belysas, så har ännu inte skett. Många viktiga frågor behöver besvaras, skriver bland andra Susannah Sjöberg och Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer.

Just nu arbetar regeringen med att förbereda ändringar i könstillhörighetslagen. Från kvinnorörelsens sida har vi stor förståelse för att åtgärder behöver vidtas för att förbättra situationen för transpersoner, en liten men utsatt grupp. Men om juridiskt kön i ökad utsträckning baseras på individens självbestämmande skulle det innebära att samhällets definition av kön förändras.

Hittills har ingen analys gjorts av hur förändringarna skulle påverka kvinnors rättigheter och jämställdhetsarbetet. Här finns flera viktiga frågor som bör besvaras:

Hur påverkas unga som ifrågasätter sin könsidentitet? De senaste tio åren har antalet unga med könsdysfori ökat med 1500 procent. De flesta av dem är biologiska flickor och i gruppen finns en överrepresentation av autism, adhd och anorexia. Ingen vet vad ökningen beror på, vilken typ av vård de behöver eller om de blir hjälpta av att enkelt kunna ändra sitt juridiska kön.

Hur påverkas könsuppdelad idrott? Dam- och herrklasser är en förutsättning för idrott på lika villkor. På så sätt kan kvinnor tävla mot varandra, sätta rekord, vinna medaljer och erkännas för sina sportsliga prestationer. Om förslagen går igenom kan kvinnor tvingas tävla mot biologiska män. Det finns flera internationella exempel på personer som bytt juridiskt kön till kvinna och därefter utklassat kvinnor i fysiskt krävande idrotter.

Hur påverkas omklädningsrum och andra könsuppdelade utrymmen? Om juridiskt kön skulle baseras på självidentifikation blir det lättare för män att ändra sitt juridiska kön och få tillträde till könsuppdelade utrymmen så som omklädningsrum, skyddade boenden och toaletter. Risken att möta en person med penis på ”damernas” skulle få många kvinnor att bli otrygga, i synnerhet de kvinnor som bär erfarenheter av mäns våld eller som av religiösa eller kulturella skäl enbart kan tänka sig att byta om inför personer av samma biologiska kön. När Ribersborgs kallbadhus i Malmö tog bort de könsuppdelade omklädningsrummen en dag i månaden gjorde det att många besökare, framförallt kvinnor, kände sig obekväma och avstod från att komma.

Hur påverkas kvinnors trygghet i fängelser och häkten? Frihetsberövade kvinnor bär ofta på erfarenheter av mäns våld. För att skydda dem finns bestämmelser om att intagna inte placeras med andra intagna av motsatt kön. Om juridiskt kön i ökad utsträckning ska baseras på självidentifikation blir det lättare för dömda män att kräva förflyttning från mans- till kvinnofängelse. Medier i flera länder har dock rapporterat om just sådana händelser. I januari 2021 införde delstaten Kalifornien en lag om att placering på mans- respektive kvinnofängelse ska göras på grundval av självupplevd könsidentitet. Fyra månader senare hade 255 intagna begärt flytt till kvinnofängelse.

Hur påverkas den könsuppdelade statistiken? För att statistik om kön ska vara valid krävs att kön i undersökningar definieras på ett sätt som stämmer överens med den allmänna rättsuppfattningen och juridiken. Hur ska viktig information om biologiskt kön kunna samlas in genom registerstatistik om juridiskt kön enligt lagen är detsamma som upplevd könsidentitet? Det är redan idag ett problem att kön och könsidentitet, som är två olika diskrimineringsgrunder, ofta blandas ihop i statistiken. Ändringarna i könstillhörighetslagen riskerar att förvärra dessa problem. I mindre grupper eller grupper med skev könsfördelning kan inverkan på statistiken bli stor.

Hur påverkas jämställdhetsarbetet i övrigt? Synen på kön som en självupplevd identitet krockar med det feministiska projektet som handlar om att frigöra könsrollerna från könet. Hur kan upplevelsen av det egna könen skiljas från de känslor som framkallats av samhällets begränsande könsroller? Hur säkerställs att vi inte bekräftar dessa könsroller när vi säger att det juridiska könet ska spegla unga människors uppfattning om sig själva?

Frågan om ifall juridiskt kön ska baseras på individens självuppfattning eller fortsatt kopplas till biologiskt kön rymmer en målkonflikt. För att hitta bästa möjliga lösning måste båda sidorna belysas, så har ännu inte skett.

Susannah Sjöberg, ordförande Sveriges Kvinnoorganisationer
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer