Sveriges Kvinnoorganisationer efterlyser mer korrekt, opartisk och saklig mediebevakning av surrogatfrågan. Framförallt behövs mer kritiskt granskande och grävande journalistik som ställer surrogatindustrin till svars. Läs vår debattartikel från den 2/1 2024 nedan eller i Expressen. Läs mer om vår mediegranskning här.
”Medierna har vilselett om surrogatmoderskap”
Vår granskning visar att mediernas rapportering om surrogatmoderskap normaliserar handel med kvinnokroppar. I de flesta inslag får kvinnan som ska bära barnet inte ens komma till tals, skriver Sveriges Kvinnoorganisationer.
Sveriges Kvinnoorganisationer har gått igenom de största mediernas rapportering om surrogatmoderskap under tre års tid (2020, 2021 och 2022). Totalt sett handlar det om 102 artiklar och inslag i radio och tv. Trots att surrogatmoderskap är förbjudet i Sverige och utgör en allvarlig kränkning av kvinnors rättigheter är det enbart nio procent av alla inslag och artiklar som skildrar surrogatmoderskap på ett kritiskt sätt. 70 procent av det granskade materialet normaliserar i stället handeln med kvinnors kroppar medan 21 procent av rapporteringen är balanserad, det vill säga att så väl positiva som negativa aspekter eller röster lyfts fram.
Kvinnorna tystas
Överhuvudtaget sker en stor del av rapporteringen utifrån de beställande föräldrarnas eller surrogatindustrins perspektiv. Beställande föräldrar får komma till tals i 45 procent av det material vi granskat, medan kvinnorna som bär och föder barnen kommer till tals i arton procent av artiklarna och inslagen. En förutsättning för en korrekt och opartisk rapportering är att redogöra för relevant fakta. Utöver lagstiftning kan det handla om att nämna villkoren som att kvinnorna säger upp sin aborträtt, eller de medicinska riskerna som är förenade med surrogatmoderskap.
Vår granskning visar att det i 41 procent av all rapportering helt utelämnas sådan grundläggande fakta. Hela 82 procent nämner till exempel inte arrangemangens villkor. Sammantaget leder den inramning som medierna ofta förmedlar av surrogatmoderskap till att handeln med kvinnor och barn legitimeras och normaliseras. Detta riskerar i förlängningen att bidra till att understödja efterfrågan på surrogatarrangemang.
Det är oacceptabelt att skildra den reproduktiva handeln, där fattiga kvinnors kroppar utnyttjas, genom anekdotiska solskenshistorier utan följdfrågor.
Blundar för människohandel
Svenska medier har en viktig läxa att göra när det gäller surrogatmoderskap. Sveriges Kvinnoorganisationer hoppas på en mer korrekt, opartisk och saklig hantering av frågan om surrogatmoderskap i framtiden. Journalister bör anstränga sig för att hitta och lyfta surrogatmödrarnas röster och perspektiv och för att skildra surrogatindustrins baksida. I detta ingår att rapportera om viktiga händelser, som till exempel den stora människohandelshärva som avslöjades i Grekland tidigare i höstas där rumänska kvinnor lurades, tvingades och utnyttjades att bära andras barn.
Men i stort sett inga svenska medier rapporterade om frågan. Det tycks även ha gått medierna förbi att det just nu förhandlas två viktiga processer på EU-nivå som berör surrogatmoderskap – översynen av EU:s människohandelsdirektiv och framtagande av en ny föräldraskapsförordning. Vi bjuder er på dessa nyhetstips för denna gång!
Av politiker i riksdag och regering önskar vi att man skyndsamt går vidare med att göra det otillåtet för svenskar att ingå surrogatarrangemang i andra länder. Eftersom det finns en riskdagsmajoritet mot surrogatmoderskap, i synnerhet om man talar om kommersiella arrangemang, bordet det vara fullt möjligt att göra.
Vad väntar ni på?
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnoorganisationer
Nathalia Guaje, sakkunnig SRHR, Sveriges Kvinnoorganisationer