Foto: Dan Lepp/Vårdförbundet
Debattartikeln publicerades på Dagens Samhälle 3 juni 2024.
Välfärdens livs- och samhällsviktiga verksamheter är konstant underbemannade och går runt tack vare att medarbetare fortsätter att arbeta övertid och offra sin egen hälsa. Den ohållbara situationen måste få ett slut. Sjuksköterskor har rätt till rimliga arbetsvillkor på jobbet – och ett liv utanför jobbet. Sveriges Kvinnoorganisationer stöttar Vårdförbundets strejk och krav på minskad arbetstid.
Sjuksköterskor har ett av de yrken där sjukskrivningstalen är som allra högst med 152 sjukfall per 1000 medarbetare. Bland undersköterskor är det än fler som blir sjuka. Det är den dåliga arbetsmiljön och specifikt den höga belastningen, i kombination med ett ohållbart livspussel i stort, som gör att kvinnor som arbetar i vården blir sjuka.
Men så har det inte alltid sett ut. Forskning visar att de skenande sjukskrivningarna går att koppla till nedskärningar i den offentliga sektorn. Före den ekonomiska krisen på 1990-talet och de åtstramningar som gjordes i samband med den var sjukskrivningarna i välfärden lägre än i andra yrken.
Orimliga arbetsvillkor gör att medarbetare lämnar vården och att ungdomar redan från början söker sig till andra yrken, vilket i sin tur leder till fortsatt och ökad underbemanning och ännu fler sjukskrivningar på lång sikt. Nu måste den onda spiralen få ett slut.
Vårdförbundet kräver kortare arbetstid och mindre övertid. Deras arbetsgivare hävdar att strejken kan leda till sämre vård och skada patienter. Som så många gånger tidigare i historien ska kvinnor tystas genom anspelningar på vårdyrkets kall – jobbet är så viktigt att det måste gå före deras egna behov och så meningsfullt i sig att det inte behöver erkännas i pengar. Men sanningen är såklart att det är politikerna, deras ohållbara budgetar och effektiviseringar, som försätter patienter och på sikt hela välfärden i fara.
Politiker och chefer i landets regioner som hävdar att sjuksköterskornas krav är omöjliga att uppfylla bör lyssna till den senaste internationella forskningen. Sänkt arbetstid införs och testas i allt fler länder, så som Sydafrika, Irland och USA. I Storbritannien genomfördes försök under 2022 där 60 företag med fler än 2900 anställda införde fyra arbetsdagar per vecka. Under denna tid ökade företagens produktivitet och lönsamhet. De anställdas hälsa förbättrades dramatiskt. Stress, oro och utbrändhet minskade och fler upplevde en bättre balans mellan arbets- och privatliv.
En 20-procenting minskning av arbetstiden med bibehållen lön har också testats i offentlig sektor. I England har till exempel kommunen South Cambridgeshire nyligen valt att förlänga sitt försök med nedsatt arbetstid efter att både verksamhetens kvalitet och medarbetarnas hälsa förbättrats. Under försöket märkte kommunen också att det blev lättare att hitta och anställa personal, vilket innebar att pengar som lagts på rekrytering och inhyrd personal istället kunde gå till kärnverksamhet.
Liknande exempel återfinns på flera håll inom äldreomsorgen i Sverige, där hög personalomsättning och brist på kvalificerad personal ersatts med högt söktryck till tjänster och minskad frånvaro. Ett vanligt återkommande argument emot arbetstidsförkortning är att det endast fungerar i tjänstemannayrken, men i Sverige finns exempel på att så inte är fallet. I början av 2000-talet införde en Toyotaverkstad i Mölndal sex timmars arbetsdag med bibehållen lön – och lönsamhet.
Det är dags för välfärdens arbetsgivare att lämna 1900-talet och komma på banan. Sänkt arbetstid är en del av det moderna och hållbara arbetslivet som bör gälla hela arbetsmarknaden och regleras i lag så som arbetstiden gör i dag. Möt Vårdförbundets krav om förkortad arbetstid och gör arbetslivet drägligt för hundratusentals kvinnor runt om i landet!
Clara Berglund
Generalsekreterare, Sveriges Kvinnoorganisationer