Den 3 februari skrev Sveriges Kvinnoorganisationer och Lönelotsarna i Expressen om vikten av att uppvärdera kvinnodominerade samhällsbärande yrken. Läs texten nedan eller på Expressens debattsida.
”Ska kvinnor förebygga gängvåld ska lönen upp”
Det förebyggande arbetet mot grov kriminalitet börjar på förskolan, i skolan och på socialkontor. De som jobbar där är övervägande kvinnor. Och de måste få högre lön för det allt svårare och mer riskfyllda arbete de gör, skriver Clara Berglund, Sveriges Kvinnoorganisationer, och Marie Trollvik, Lönelotsarna.
De senaste veckorna har ett stort antal allvarliga våldsdåd skett runtom i Stockholm. De handlar om skjutningar och sprängningar som drabbat personer utanför den kriminella miljön och som skapar rädsla och oro i hela samhället. Kriminaliteten och det grova våldet som släcker unga människors liv och framtidshopp måste stoppas. Att stora resurser nu mobiliseras för polisens arbete är avgörande, men den samlade expertisen är tydlig med att arbetet måste börja tidigare, redan i förskolan. Problemet är att skolan, förskolan och socialtjänsten sedan länge dras med svåra problem att rekrytera. Om lärare, förskolepersonal och socialsekreterare nu också ska spela en nyckelroll för att stoppa gängen, med alla risker det innebär, måste lönerna höjas och villkoren i arbetet förbättras.
Vi har studerat lönerna hos några kvinnodominerade yrken vars anställda möter barn, unga och deras familjer i ett tidigt skede. Dessa yrken är centrala för att förebygga grov brottslighet. Alla yrken, med undantag av barnskötare, är bristyrken, vilket innebär att lönenivåerna är helt avgörande för att kunna rekrytera. Våra beräkningar visar att socialsekreterare och lärare tjänar i genomsnitt 5 200 kronor mindre än andra yrken med motsvarande kravnivå och förskolelärare hela 8 800 kronor mindre.
Även poliser tjänar mindre än andra jämförbara yrken, men polisernas löner är fortfarande högre än både lärares och socialsekreterares trots att dessa yrken ställer högre krav vad gäller exempelvis utbildning. Poliser tjänar till exempel i genomsnitt 500 kronor mer än en socialsekreterare och 4 100 kronor mer än en förskollärare.
Ordningsvakter och väktare tjänar 5 800 kronor mer än en barnskötare. Som ett led i att bekämpa den grova kriminaliteten har regeringen avsatt resurser för att höja polislönerna. Det är bra att polislönerna höjs, men även det förebyggande arbete, som framför allt utförs av kvinnor, måste uppvärderas.
En förklaring som återkommande lyfts till löneskillnaderna är marknadskrafterna. Men arbetsmarknaden för de yrken vi har tittat på fungerar uppenbarligen inte. Personer med efterfrågade kompetenser som är svåra att rekrytera skulle enligt normal logik ha en hög lön.
Kvinnodominerade yrken fortsätter vara lågt betalda trots en skriande brist. Våra beräkningar visar att lönerna i många kvinnodominerade yrken dessutom ökar i lägre takt än i andra jämförbara bristyrken, vilket innebär att problemet inte bara kommer att bestå, utan riskerar att förvärras om inget görs.
Politikerna måste avsätta de resurser som krävs för att nyckelprofessioner i socialtjänst, skola och förskola ska få konkurrenskraftiga löner och arbetsvillkor. I de kommande avtalsrörelserna måste lönerna i kvinnodominerade bristyrken prioriteras. Parterna måste visa att den svenska modellen kan tackla det allvarliga hot mot samhällets trygghet och välfärd som en nedvärdering av kvinnodominerat arbete innebär.
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer
Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna