Sveriges Kvinnoorganisationer har tillsammans med flera medlemsorganisationer och samarbetspartners under lång tid arbetat för att skolor och andra verksamheter som möter unga ska vara uppdaterade om pornografins skadeverkningar. Vi välkomnar att läroplanerna nu tydliggör att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till pornografi. Men för att läroplanerna ska följas behövs ett nationellt kunskapslyft för lärare och skolledare. Skolinspektionen måste också följa upp att de nya läroplanerna efterlevs. Läs vår debattartikel i Dagens Nyheter (22/8, 2023) eller nedan.
Debatt: Skolan sviker unga som utsätts för porrens våld
I veckan återvänder barn runt om i Sverige till skolbänkarna efter sommarlovet. Högstadieeleverna kommer under hösten lära sig om kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, det som tidigare kallades sex- och samlevnadsundervisning. Sedan förra året gäller nya läroplaner för kunskapsområdet. Undervisningen ska bland annat utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till pornografi. Problemet är bara att ingenting har gjorts för att säkerställa att de nya skrivelserna följs. Risken är stor att den gamla, naiva, synen på porr som sitter i väggarna på många skolor och som många vuxna känner igen sig i kommer fortsätta prägla undervisningen.
De senaste åren har allt fler unga larmat om hur våld blivit en del av deras vardag och relationer. Tjejer har trätt fram och berättat om hur de fått blåmärken, blivit spottade på, kallade för horor och strypta tills de svimmar i sängen. Tjej- och ungdomsjourer får frågor om ifall man måste gå med på det som de kallar ”strypsex”. Övergreppskulturen och normaliseringen av våldshandlingar har inte uppstått av sig själv utan är till stor del inspirerad av porren, vilket många unga själva också har beskrivit i dokumentärer, sociala medier och stödkontakter.
Unga kvinnors berättelser bekräftas av forskning att män som tittar på porr blir mer sexuellt aggressiva och fientliga mot kvinnor. (Se till exempel Wright, Tokunaga, & Kraus, 2016.) Det är därför oroande att pojkar börjar titta på porr när de är i genomsnitt 12 år gamla (Mattebo, 2014) och att 41 procent av unga män mellan 16 och 29 år tittar dagligen eller nästan dagligen (Folkhälsomyndigheten, 2017). Tillgången på porr är oändlig och digitala bordeller beskrivs i kulturdebatten och av influencers med stora plattformar som en plats där kvinnor lätt kan tjäna pengar och frigöra sig sexuellt, trots att vi vet att betalda sexuella övergrepp är utbrett bland barn och unga. Mellan en och två elever i varje årskurs 9 och på gymnasiet har utsatts för betalda sexuella övergrepp (ChildX, 2023).
Mot bakgrund av den kunskap som finns om pornografins skadeverkningar borde det vara självklart för skolor, ungdomsmottagningar och andra verksamheter som möter unga att prata om porr ur ett kritiskt perspektiv, så som de nya läroplanerna föreskriver. Istället verkar fallet ofta vara det motsatta, det vill säga att porr inte tas upp eller trivialiseras. När Skolverkets nya stödmaterial för sexualitet, samtycke och relationer väl nämner pornografi följs detta av frågor som ”Hur kan vi arbeta utifrån en icke-dömande utgångspunkt i mötet med eleverna?” Myndigheten betonar vikten av att balans mellan “frisk- och riskperspektiven” och lärare uppmanas fokusera på det positiva och friska och främja hälsa och välbefinnande. Detta känns igen från en lång tradition inom folkhälsoarbetet. Intentionen må vara god, att undvika att skuld- och skambelägga pojkars och flickors sexualitet, men resultatet blir att vi sviker de flickor som utsätts för övergrepp och att missar en viktig parameter för att förstå och förebygga sexuella övergrepp.
Många skolor anlitar sexologer från intresseorganisationer för att hålla i delar av undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer. Dessa betonar ofta att samtalet om porr måste styras av elevernas egna tankar och erfarenheter och undviker att definiera vad våld är. Det har också förkommit att skolor låter religiösa ledare leda utbildningen utifrån moralistiska utgångspunkter som inte är i linje med skolans värdegrund.
I Uppdrag Granskings serie Hårt sex vittnar unga om att de aldrig pratat om porr med någon vuxen. I det sista avsnittet konfronterar en ung kvinna som heter Nathalie den ungdomsmottagning som underlät att ta det våld hon utsattes för på allvar. Ansvarig chef bekräftar att vuxenvärlden har svikit Nathalie. Men Nathalie är inte ensam. En hel generation av tjejer som utsatts för porrinspirerat våld har blivit svikna och fortsätter att bli svikna. Nu krävs en genomgripande satsning för att motverka porrinspirerat våld och stötta våldsutsatta. Vi kräver att undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer ska följa läroplanerna och vara grundad i kunskap och svensk sexualbrottslagstiftning.
- Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) bör göra en granskning av landets ungdoms- och elevhälsomottagningar för att säkerställa att de är uppdaterade om pornografins skadeverkningar och arbetar systematiskt för att förebygga våld och ge stöd till våldsutsatta. Alla tjejer som tar kontakt med vården för smärtor efter sex måste få information om vad som utgör ett övergrepp och stöd att förstå att de aldrig kan förväntas ställa upp på det våld som förekommer inom pornografin.
- Skolinspektionen, som innan sommaren fick i uppdrag att granska skolors arbete inom kunskapsområdet sex, samtycke och relationer bör särskilt följa upp hur skolor lever upp till läroplanernas nya skrivningar om pornografi och följa upp de brister i sex- och samlevnadsundervisningen som konstaterades 2017. Motsvarande satsning som nyligen gjorts på Skolverkets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck bör även göras kopplat till pornografi.
- Kunskaperna om pornografi måste också höjas inom utbildningsväsendet och barn- och ungdomsvården. Ett nationellt kunskapslyft för verksamma lärare bör genomföras och lärarutbildningarna uppdateras. Skolverket bör ta fram allmänna råd för undervisning om sex, samtycke och relationer som klargör hur pornografi bör behandlas. Samtliga skolor måste säkerställa att pornografi lyfts ur ett kritiskt perspektiv i deras klassrum. Samma krav måste ställas på externa aktörer som anlitas.
Dagens vuxna, både professionella och föräldrar, är skyldiga att göra allt de kan för att nästa generation ska få utveckla en sexualitet utan diskriminering, tvång, exploatering och våld.
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer
Olga Persson, ordförande Unizon
Zandra Kanakaris, generalsekreterare 1000 möjligheter
Ida Östensson, generalsekreterare ChildX