I veckan presenterades europeiska jämställdhetsinstitutets senaste jämställdhetsindex som visar hur utvecklingen inom området ser ut i EU och dess medlemsstater. Resultatet visar att utvecklingen går långsamt framåt i många länder. Joanna Maycock, generalsekreterare på European Women’s Lobby (EWL) säger i en kommentar att kvinnor inte är villiga att vänta 100 år på jämställdhet och att EU måste agera för att öka takten.

Som mest kan ett land få 100 i indexet. EU-snittet landar i år på 66,2, vilket bara är fyra poäng högre än för tio år sedan. Sverige får 82,6 poäng och toppar därmed listan. Längst ner på listan hamnar Grekland, Ungern och Slovakien. Jämställdhetsminister Åsa Regnér säger att Sveriges topplacering i EU:s jämställdhetsindex visar att systematiskt jämställdhetsarbete lönar sig, även om resultatet inte betyder att vi kan nöja oss. Regeringen har satt upp ett mål om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv, och där är vi inte än.

Indexet mäter utvecklingen fördelat över sex områden: arbetsmarknad, hälsa, tid, ekonomi, utbildning och makt. Vi är fortfarande långt ifrån att nå ett jämställt samhälle och alla länder inom EU kan förbättra sig. På vissa området är skillnaden till och med större än för tio år sedan, säger Virginija Langbakk, Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) direktör.

Jämställdhet har under de senaste tio åren förstärkts mest inom området beslutsfattande, särskilt inom den privata sektorn. Det land som förbättrat sig mest är Italien som har ökat med 12,9 poäng, vilket placerar dem på 14:e plats. De flesta länder har rört sig i rätt riktning det senaste året men vissa länder har till och med gått tillbaka och inget har nått total jämställdhet. EWL anser att resultaten visar att kvinnor fortfarande är andraklassens medborgare i EU och att detta inte är acceptabelt.

Utvecklingen har gått bakåt i tolv länder när det gäller kvinnor och mäns användning av tid. Bara en av tre män deltar dagligen i matlagnings- och hushållsarbete, jämfört med nästan alla kvinnor (79 procent). Invandrarkvinnor har en särskilt tung börda gällande vård av närstående, jämfört med kvinnor födda inom EU (46 procent respektive 38 procent). Enligt EWL måste kvinnor få mer tid till betalt arbete och politiskt deltagande för att framsteg ska ske, men bördan av obetalt hushållsarbete och ansvar för familj och barn ligger fortfarande på kvinnan.

Věra Jourová, kommissionsledamot med ansvar för rättsliga frågor, konsumentfrågor och jämställdhet, konstaterar att de nya resultaten för jämställdhetsindexet visar att skillnader mellan män och kvinnor finns inom alla områden av livet och att EU har en skyldighet att agera. I år kommer Jourová föreslå ytterligare åtgärder för att ge kvinnor egenmakt och lika lön för lika arbete.

Läs hela kommentaren av EWL här.

Läs mer om resultaten och jämställdhetsindexet här.