En samordnad kraftansträngning för att stoppa hedersförtrycket

Idag, den 21, januari, för 22 år sedan mördades Fadime Şahindal av sin pappa. Hon dödades för att hon gjorde anspråk på ett liv i frihet. Sedan dess har mycket, men långt från tillräckligt, gjorts för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck och ge stöd och skydd till de utsatta. Sveriges Kvinnoorganisationer kräver:

Bättre samverkan mellan myndigheter
Nuvarande regering har gjort hedersrelaterat våld och förtryck till en av sina mest prioriterade jämställdhetsfrågor. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar de insatser som gjorts för att fördjupa kunskaper, förlänga och samordna olika myndigheters arbete kopplat till frågan. Vi ser att det är särskilt viktigt att samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis stärks, i synnerhet när det gäller riskbedömningar kopplat till hedersförtryck.  

Hedersrelaterat våld och förtryck är en form av mäns våld mot kvinnor
Vi ser också att det är viktigt att politiken och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortsatt behöver vara en del av det breda jämställdhetsarbetet. Våldet som sker i hederns namn är en del av det våld som kvinnor utsätts för just för att de är kvinnor. Förtrycket syftar till att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet, kroppar och liv samt till att upprätthålla könsstereotyper. Det är framförallt kvinnor och flickor som utsätts, men samma principer gäller även när offren är pojkar och män. Samtidigt är det fortsatt viktigt att se att hedersrelaterat våld och förtryck också skiljer sig från andra former av mäns våld mot kvinnor, bland annat genom att det utövas kollektivt av familjer eller andra grupper. 

Kunskapslyft om hedersförtryck för rättsväsendet
De senaste åren har också flera viktiga lagändringar gjorts. Bland annat har hedersförtryck blivit ett eget brott och hålen i lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap har täppts till. Men för att lagarna ska användas krävs att det finns tillräcklig kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i hela rättsväsendet. Förundersökningar där hedersmotiv misstänks borde utredas av specialiserade poliser och åklagare. Domare bör vidareutbildas och särskilt sakkunniga med hederskompetens bör användas oftare. 

Alla kommuner bör ha rutiner för hur heder ska hanteras
Den nya socialtjänstlagen som väntas i år kommer innebära att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande och kunskapsbaserat, vilket torde gynna arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor generellt. Men frågan är om den satsning som regeringen gjort om 200 miljoner kronor för att öka bemanningen och kompetensen i socialtjänsten kommer räcka till? Socialtjänsten är redan hårt ansträngd och den ekonomiska krisen kan innebära nedskärningar som gör det omöjligt att leva upp till den nya lagen. Sveriges Kvinnoorganisationer menar att alla kommuner borde ha tydliga rutiner för hur man i socialtjänsten ska handlägga och följa upp ärenden där riskfaktorer för hedersrelaterat våld inklusive vägs in. 

Bättre stöd och skydd till hedersutsatta
Kvinnor och flickor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck måste få tillgång till skydd, stöd och vård, inklusive traumabehandling, oavsett var ilandet de bor. Organisationer som erbjuder verksamhet för hedersutsatta och kvinnojourer måste ges tillräckliga resurser och goda förutsättningar att bedriva sina verksamheter.  

Utrikes födda kvinnors arbetsetablering  
Om fler utrikes födda kvinnor går till jobbet minskar riskerna för att nästa generation hamnar i utanförskap, vilket också innebär att man förebygger segregation som i sin tur samvarierar med hedersförtryck och annan brottslighet. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se ett kraftfullt åtgärdsprogram för att se till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete och kan ta makten över sina liv. Regeringen sitter på ett delbetänkande med en rad förslag för ett reformerat etableringsprogram som de kan lägga fram. De viktigaste förslagen är att utvidga målgruppen för etableringsprogrammet, att kunna kombinera deltagande i etableringsprogrammet med föräldraskap och ett längre och individuellt anpassat etableringsprogram.  Arbetsförmedlingen och andra aktörer måste också ha kunskap, rutiner och verktyg att upptäcka och ingripa när kvinnors arbetsetablering hindras av att de är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.     

Kvinnorörelsen uppmärksammar Fadimedagen
I samband med årsdagen för mordet på Fadime arrangeras en mängd aktiviteter för att fira hennes minne och uppmana till fortsatt kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer här