Varför är klockslaget just 16:12?
Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 9,9 procent. Omräknat till en vanlig arbetsdag mellan 08:00 och 17:00 innebär det att kvinnor i praktiken arbetar oavlönat efter klockan 16:12 varje dag. Män får betalt fram till klockan 17:00.
Hur har ni fått fram siffran?
Klockslaget baseras på Medlingsinstitutets officiella lönestatistik för 2025 (vilket ger 2026 års klockslag). Siffran visar den ovägda löneskillnaden efter att deltider har räknats upp till heltid.
I plånboken innebär skillnaden att kvinnor i genomsnitt tjänar 4 500 kronor mindre i månaden än män – vilket blir 54 000 kronor mindre om året.
Varför använder ni den ovägda löneskillnaden?
Vi använder den ovägda siffran för att synliggöra den strukturella värdediskrimineringen på arbetsmarknaden. Kvinnodominerade yrken värderas konsekvent lägre, trots att kvinnor i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än män. Samma beräkningsmodell används även av till exempel EU-kommissionen.
När man dessutom väger in att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid, tar längre föräldraledighet och vabbar mer blir den faktiska skillnaden i årsinkomst ännu större.
Vilka står bakom kampanjen?
Lön hela dagen är en sammanslutning som bildades 2012 av politiska kvinnoförbund, fackförbund och kvinnorörelsens organisationer. Sedan starten har klockslaget flyttats fram från 15:51 till 16:12, men sedan 2019 har utvecklingen i princip stått helt stilla. Vi fortsätter vårt arbete tills klockan visar 17:00.
Lön hela dagen är:
Sveriges Kvinnoorganisationer (initiativtagare), Akademikerförbundet SSR, BPW Sverige, Centerkvinnorna, DIK, Fackförbundet ST, Finansförbundet, Forum – Kvinnor och funktionshinder, Fredrika Bremer Förbundet, Forena – försäkringsfacket, Fysioterapeuterna, Gröna kvinnor, Handelsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket, IF Metall, Internationella Kvinnoförbundet (IKF), Kommunal, Kvinnliga Läkares Förening, Kvinnofronten, Kvinnor för fred väst, KvinnorKan, Kvinnor i Svenska kyrkan, Kvinnors rätt, Liberala Kvinnor, LO, Lönelotsarna, Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskommitté, Ownershift, S-kvinnor, SKPF Pensionärerna, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges Makalösa Föräldrar, Sverigeunionen av soroptimistklubbar, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), TCO, Unizon, Varken hora eller kuvad, Vision, Vårdförbundet, Vänsterpartiets kvinnonätverk, Winnet Sverige, Östersjöfred.
Kampanjens mål
- Lika lön för lika och likvärdigt arbete.
- Att kvinnor ska få lön hela dagen (d.v.s. att klockslaget på vår logga ska visa 17:00).
Lön hela dagens krav:
Löneskillnader byggs strukturellt och måste därför ändras strukturellt. Lön hela dagen ställer fyra krav för att åtgärda de ojämställda lönerna:
- Jämställd föräldraförsäkring
- Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer
- Skärpt tillsyn av diskriminering och lönekartläggningar.
- Att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas.
Varför vill ni ha jämställd föräldraförsäkring?
Män tar bara ut knappt en tredjedel av föräldraledigheten och gör varje dag en timme mindre av det obetalda hemarbetet (SCB). Att föräldrar tar lika mycket ansvar för sina barn och det obetalda arbetet är en förutsättning för jämställda löner. För att bryta ojämställdheten i arbetslivet och samhället i stort krävs att regering och riksdag tar tydligare steg för en jämställd föräldraförsäkring. Det kommer att stärka kvinnors positioner i arbetslivet och bidra till att bättre nå de jämställdhetspolitiska målen om ekonomisk självständighet livet ut och en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det kommer också stärka barns rätt till sina pappor och pappors relationer till sina barn.
Lön hela dagen kräver ett jämnt uttag av föräldraförsäkringen så att kvinnors och mäns ansvar för hem och familj delas lika.
Varför vill ni ha samma möjlighet till heltid och trygga anställningsformer?
På den svenska arbetsmarknaden jobbar mer än var fjärde kvinna deltid, jämfört med 11 procent av männen. De vanligaste orsakerna till kvinnors deltidsarbete är att lämpligt heltidsarbete saknas eller vård av barn.
Kvinnor gör fler avbrott i karriären för att ta hand om barn, föräldrar eller sjuka anhöriga. Kvinnodominerade branscher har mer ofrivilligt deltidsarbete, delade turer som slår sönder arbetsdagen, sämre löneutveckling och mer osäkra anställningar i form av timanställning, vikariat och visstidsanställningar. Varje dag utför kvinnor en timme mer obetalt arbete i hemmet. Kvinnors sjukfrånvaro ökar dessutom mer än mäns. I yrken där arbetsbördan är som tyngst, inom vård, skola och omsorg, är risken störst att bli sjukskriven.
Lön hela dagen kräver samma rätt till heltid och trygga anställningsformer.
Vad menar ni med att strukturella löneskillnader ska synliggöras och åtgärdas?
När man jämför kvinno- och mansdominerade yrken där kunskaper, färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden är likvärdiga så är lönerna i kvinnodominerade yrken lägre. Och många av de tyngsta jobben med mest ansvar finns inom exempelvis vård och omsorg, där majoriteten av de som jobbar är kvinnor. Trots detta har kvinnor lägre löner än män inom alla sektorer och i stort sett alla yrken.
Kvinnors lägre lön beror inte på att kvinnor presterar mindre på sina jobb – det är ett uttryck för ett samhälle där kvinnor värderas lägre än män. Därför kräver Lön hela dagen att de strukturella löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken och sektorer synliggörs och åtgärdas så att så att löneläget motsvarar yrkets krav.
Varför kräver ni skärpt tillsyn av diskriminering och de årliga lönekartläggningarna?
Löneskillnader finns också inom yrken där både kvinnor och män arbetar. Därför är det bra att diskrimineringslagen skärpts så att arbetsgivare varje år är skyldiga att analysera och åtgärda osakliga skillnader i lön och anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Men för att lagen ska följas måste Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) tillsyn skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder. DO och arbetsmarknadens parter måste också arbeta förebyggande för att motverka sexuella trakasserier och övergrepp i arbetslivet. Kännedomen om diskrimineringslagen måste öka och trösklarna för att anmäla fall av diskriminering behöver sänkas.
Har du fler frågor om kampanjen?
Kontakta: info@sverigeskvinnoorganisationer.se