Jämställda löner

Kvinnor har högre utbildning än män men lägre lön inom alla sektorer och i stort sett alla yrken. Eftersom lön utgör den största delen av kvinnors och mäns inkomster har detta stor betydelse för kvinnors liv och för den ekonomiska jämställdheten.

Kvinnors genomsnittliga arbetsinkomst är 77 procent av mäns, vilket innebär ett lönegap om 23 procent.[1] Kvinnor har lägre löner oavsett utbildningsnivå och ålder. Kvinnor jobbar också deltid i högre utsträckning än män eftersom de tar ett större ansvar för det obetalda arbetet och oftare jobbar i sektorer där heltid inte erbjuds. Detta har stor inverkan på arbetsinkomsterna men räcker inte för att förklara hela lönegapet. Om alla kvinnor i Sverige skulle jobba heltid skulle lönegapet minska till 10 procent. Detta är en siffra som ofta används när man pratar om lönegapet mellan kvinnor och män.

Strukturella löneskillnader

Det bestående lönegapet beror delvis på direkt diskriminering, och delvis på att de yrken som många kvinnor arbetar i värderas lägre än yrken som många män arbetar i. Detta brukar benämnas som strukturella löneskillnader. Kvinnodominerade yrken har lägre lön och lägre status än mansdominerade yrken trots likvärdiga krav på utbildning och andra kvalifikationer.

Lika lön enligt lagen

Enligt lagen ska vi ha lika lön för lika och likvärdigt arbete i Sverige. Med likvärdigt arbete menas just likvärdiga kvalifikationer. Detta innebär till exempel att någon som jobbar med IT kan ha ett likvärdigt arbete som någon som jobbar med personalfrågor på samma arbetsplats, och dessa ska då ha lika lön. Om så inte är fallet ska löneskillnaden förklaras med till exempel individuell prestation. Arbetsgivare med fler än tio anställda är skyldiga att redovisa sitt arbete med lika lön för lika och likvärdigt arbete i årliga lönekartläggningar.

Vårt arbete för jämställda löner

Lönegapet minskade inte alls mellan 1992 och 2008, men därefter har en mycket långsam utveckling mot mer jämställda löner skett. Sedan 2019 står utvecklingen dock återigen still. Sveriges Kvinnoorganisationer arbetar för att vända denna trend, bland annat genom att vara sammankallande för nätverket Lön hela dagen som arbetar för att kvinnor ska få lön för hela sitt arbete. Läs mer om Lön hela dagen här. Vi arbetar också för en ambitiös implementering av EU:s lönetransparensdirektiv, läs mer om detta här. Tillsammans med vår medlemsorganisation Lönelotsarna driver vi även att strukturella löneskillnader ska synliggöras och åtgärdas. Läs mer om Lönelotsarna här.

[1] Gäller både över en livstid (SOU 2022:4) och medelinkomst samt medianinkomst 2021 (SCB.se).