Under kvinnokommissionens sista dag enades de samlade länderna om slutsatser på temat jämställdhet och kvinnors egenmakt i samband med klimatförändringar och miljökatastrofer. Sveriges Kvinnoorganisationer gläds åt att länderna kunde enas trots det spända läget i världen och det växande motståndet mot kvinnors rättigheter. Nedan sammanfattar vi våra viktigaste synpunkter på den antagna texten.
Viktiga skrivningar om klimat och jämställdhet. Slutsatserna innehåller för första gången formuleringar om kopplingarna mellan klimatförändringar, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Det handlar till exempel om att klimatomställningen ska göras på ett jämställt sätt där kvinnor och flickor ges inflytande och om att kvinnor och flickor ofta på drabbas hårdare av klimatförändringar.
Skydda journalister, miljöförsvarare och kvinnorättsorganisationer. Av slutsatserna framgår också att stater är skyldiga att skydda organisationer och kvinnor som arbetar med kvinnorätts- och miljöfrågor samt kvinnor som rapporterar om klimatförändringar i media. Sveriges Kvinnoorganisationer hade dock gärna sett ett ännu starkare och tydligare språk på detta område.
Kvinnor på flykt och andra utsatta grupper lyfts fram. Slutsatserna belyser tydligt hur bland annat flickor, migrantkvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning och urfolkskvinnor är särskilt utsatta när klimatet snabbt förändras. Sveriges Kvinnoorganisationer hade utöver detta även velat se mer fokus på äldre kvinnor som ofta drabbas hårt av och har svårt värmeböljor och andra naturkatastrofer som orsakas av klimatförändringar.
Viktigt att uppmärksamma den ökade risken för människohandel. Kvinnor som berövats sina bostäder och inkomster eller tvingats på flykt till följd av klimatförändringar löper stor risk att utnyttjas i prostitution. Det är välkommet att slutsatserna nämner ökade risker för människohandel, men det är synd att inga referenser görs till efterfrågan. Det bästa sättet att motverka prostitution är att motverka efterfrågan, till exempel genom att kriminalisera sexköp så som Sverige och allt fler andra länder har gjort.
Mäns roll och ansvar osynliggörs. Slutsatserna fokuserar genomgående på kvinnors och flickors utsatthet, oftast utan att alls nämna män och pojkar. Det framkommer till exempel inte att det är från män till kvinnor som resurser ska omfördelas eller från kvinnor till män som det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska omfördelas. För att kunna åstadkomma förändring krävs att bristen på jämställdhet synliggörs.
Det könsbaserade våldet lyfts fram. Det är välkommet att slutsatserna visar på hur klimatförändringar och miljökatastrofer kan leda till ökat våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld så som könsstympning och barnäktenskap. I texten nämns också hur våldet är rotat ojämställda maktrelationer. Det hade dock varit önskvärt att även här belysa mäns ansvar att sluta utöva våld och bidra till förändring.
Kvinnors och flickors perspektiv får inte tappas bort. Det är allvarligt att slutsatserna innehåller flera paragrafer som enbart handlar om miljöfrågor och helt saknar referenser till jämställdhet och kvinnors rättigheter. Sveriges Kvinnoorganisationer är särskilt kritisk till att olika grupper av kvinnor avkönas, till exempel unga kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning och urfolkskvinnor. Intersektionellt arbete kräver att fokus riktas mot hur kön samvarierar med andra maktordningar och typer av diskriminering.
Kvinnors sexuella rättigheter fortsätter vara en stridsfråga. Sveriges Kvinnoorganisationer gläds åt att det i slutsatserna står att kvinnor ska ha rätt att bestämma själva om alla ärenden som rör deras sexualitet utan att utsättas tvång, diskriminering och våld och att det finns skrivningar om reproduktiva hälsa och vård. Kampen fortsätter för att få till fler och tydligare referenser till abort, preventivmedel, sexualundervisning med mera.
Arbetet med jämställdhetsintegrering måste systematiseras. Slutsatserna nämner vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i olika delar av miljö- och klimatarbetet, vilket är välkommet. Sveriges Kvinnoorganisationer hade gärna sett fler skrivningar om att arbetet med jämställdhetsintegrering måste vara systematiskt och bidra till faktiska åtgärder som löser jämställdhetsproblem och minskar könsskillnader.
Klimatbiståndet måste fördelas mer jämställt. Det är särskilt viktigt att jämställdhetsintegrera ekonomisk politik och budgetarbetet. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att slutsatserna har vissa skrivningar om jämställd klimatfinansiering, men hade gärna sett mer konkreta åtaganden om att kanalisera pengar till insatser som samlar kvinnor och har ett medvetet jämställdhetsperspektiv.
Vill du veta mer?
- Ta del av de överenskomna slutsatserna från kvinnokommissionen här
- Läs vår debattartikel om behovet av en nödresolution om kvinnors rättigheter i krig här
- Titta på vårt webbinarium om prostitution och människohandel i klimatförändringarnas spår här
- Läs mer om vad vad FN:s kvinnokommission (Commission on the Status of Women) här