Debatten om gängkriminalitet är nästan alltid könsblind. Det är underförstått att våldet i huvudsak utövas av unga män mot andra unga män. Men det finns även kvinnor som drabbas av bombningar, skjutningarna och det övriga våldet i gängens närhet.
Flickvänner till gängmedlemmar och andra kvinnor används som handelsvaror gängen emellan. Att få ha sex med, det vill säga våldta, dessa kvinnor ses som ett sätt att betala av en skuld. Systrars, tjejkompisars och flickvänners hem används som gömmor för vapen och droger. Det finns också kvinnor och flickor som rekryteras in i gängen och som går under polisens radar just för att de inte är män. Mammor, systrar andra släktingar och grannar ser hur nära och kära rekryteras, skadas och dödas och hamnar ibland själva i skottlinjen. För att lyckas måste så väl det långsiktiga förebyggande arbetet som den akuta brottsbekämpningen beakta kvinnors och flickors olika roller i den organiserade brottsligheten.
Motverka maskulina heders- och våldsnormer
De kriminella gängen präglas av vålds- och riskbejakande maskulinitetsnormer och patriarkala strukturer. Forskning visar att gängmiljöer har likheter med starkt patriarkala hederskontexter, där våldet används för att upprätthålla gruppens heder. Gängen fostrar pojkar och unga män till attityder och beteenden, där våld och förtryck mot kvinnor ingår. En viktig del i det långsiktiga arbetet med att förebygga gängvåld borde därför vara att stärka och utveckla jämställdhetsarbetet i skolor och andra verksamheter som möter unga. Här bör även satsningar på att förbättra pojkars skolresultat ingå.
Segregation och polarisering gynnar de kriminella gängen
Bostads- och skolpolitiken som förts av flera regeringar förstärker segregationen. Integrationspolitiken har misslyckats med att förmedla jämställdhet och istället bidragit till ett större gap mellan könen och mellan utrikes och inrikes födda. Den polarisering som detta har skapat utgör grogrund för de kriminella gängen och gör det svårare att förebygga och bekämpa den organiserade brottsligheten. För att vända utvecklingen krävs reformer som ökar jämställdheten mellan kvinnor och män i hela samhället och minskar sociala och ekonomiska klyftor.
Utrikes födda kvinnors arbete förebygger gängvåld
Mer måste också göras för att motverka den ekonomiska utsatthet som gör unga män mer sårbara för gängens rekrytering. Framförallt måste fler komma i arbete i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad och studier. Särskilt viktigt är det att mamman går till jobbet. Regeringen bör utvidga och förlänga etableringsprogrammet så att det också omfattar fler, till exempel anhöriga till arbetskraftsinvandrare som ofta är kvinnor. Kvinnor har rätt att få lika mycket stöd från samhället som män för att komma i arbete.
Satsa på socialsekreterare och lärare
Därutöver måste arbetsvillkoren förbättras och lönerna höjas i de kvinnodominerade yrken som spelar huvudrollen i det förebyggande arbetet, det gäller till exempel lärare och socialsekreterare. Det är bra att socialtjänstlagen reformeras, men de som jobbar i socialtjänsten behöver också ha praktiska förutsättningar att leva upp till lagen.
Utöver det förebyggande arbete krävs även reformer och satsningar kopplat till brottsbekämpning, det finns dock inget behov av att påminna om då det som oftast står i fokus den offentliga och politiska debatten.
Vill du veta mer?
- Den 10 november skrev 15 civilsamhällesorganisationer i Altinget om vikten av sociala insatser och samarbete. Läs vår debattartikel här.
- Vi har tidigare skrivit en debattartikel om att utrikes födda kvinnors arbete är en nyckel i kampen mot gängvåldet. Läs texten här.
- Tillsammans med Lönelotsarna har vi lyft vikten av att höja lönerna för yrken som spelar stor roll i det förebyggade arbetet. Läs vår debattartikel här.