Onsdagen den 20 september presenterades regeringens budgetproposition för 2024. Sveriges Kvinnoorganisationer har gjort en analys av hur budgeten påverkar kvinnors villkor och den ekonomiska jämställdheten. Se även vår debattartikel i Altinget.
Hur påverkar nästa års budget jämställdheten?
Enligt regeringens egna beräkningar bidrar reformerna i nästa års budget till att öka den ekonomiska jämställdheten. Sveriges Kvinnoorganisationer ifrågasätter detta. Att påstå att kvinnor gynnas enbart för att de har mindre till att börja med är inte rättvisande. (Se vår tidigare debattartikel i Ekonomisk Debatt om detta.) Vår genomgång av regeringens reformer visar att budgeten lämnar kvinnorna därhän i den pågående lågkonjunkturen.
Regeringens budgetproposition är ett rop från en svunnen tid som ingen saknar. Istället för att satsa på välfärden vill finansminister Elisabeth Svantesson återvända till den åtstramningspolitik som vid varje ekonomisk kris har lanserats som absolut nödvändig men som gång på gång visat sig ha långsiktiga negativa konsekvenser för kvinnor, jämställdheten och tillväxten i samhället.
Att denna kris dessutom sammanfaller med en hög inflation ökar den ekonomiska utsattheten, inte minst för många kvinnor som redan innan krisen kämpade för att få plus och minus att gå ihop. Regeringen har återkommande avfärdat breda stöd och satsningar till hushållen med hänvisning till att de riskerar att spä på konsumtion och därmed även inflationen. Detta argument har bland annat använts för att försvara urholkningen av värdet på det för kvinnor viktiga barnbidraget. Men i budgeten gäller den logiken tydligen inte när det gynnar män.
Sänkt skatt på fossila drivmedel gynnar män
Skatten på bensin och diesel sänks till en kostnad om 6,5 miljarder kronor samtidigt som andra länder fasar ut fossila bränslen. Detta är en bred subvention som gång på gång visat sig framförallt gynna höginkomsttagande män i storstadsnära områden. Skattesänkningen presenteras som en lösning på allt från ofrivillig ensamhet till stärkt försvarsförmåga. Det är inte svårt att komma på andra reformer som skulle vara mer träffsäkra för att nå dessa mål.
Satsningarna på välfärden är otillräckliga
De 13 miljarder som regeringen satsar på kommuner och regioner i budgeten är långt ifrån tillräckliga. SKR:s beräkningar visar att 28 miljarder kronor behövs bara för att täcka välfärdens underskott under 2024. En omöjligt stor summa kanske någon tänker, men det är nästan exakt så mycket pengar som försvaret får: en ökning med 27 miljarder från 2023 till 2024. Regeringen förlänger kompetensutvecklingen i äldreomsorgen, det är lovvärt, dock tas pengarna från statsbidrag för att minska delade turer och förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Detta urholkar möjligheten att möta sektorns stora kompetensförsörjningsbehov och innebär en fortsatt överbelastning och eventuellt försämrade arbetsvillkor för undersköterskor, Sveriges vanligaste yrke för kvinnor.
Vems jobb ska räddas?
Regeringen vill rädda jobben i den pågående lågkonjunkturen och utökar därför rotavdraget med en miljard kronor – ett bevisat ineffektivt direktstöd till en bransch där över 90 procent av de anställda är män. Samtidigt tas den nedsatta arbetsgivaravgiften för 15–18 åringar bort, något som beräknas minska sysselsättningsgraden främst för kvinnor. Under pandemin fick välfärdens kvinnliga medarbetare löften om bättre arbetsvillkor men möter nu nedskärningar istället för satsningar. Samtidigt får andra kvinnor utöka sitt obetalda omsorgsarbete för att kompensera för att den betalda omsorgen minskar. Mönstret känns igen från de nedskärningar som återkommer varje lågkonjunktur.
Medlen till etableringsinsatserna minskas med 2,1 miljarder, framförallt berörs introduktionsjobb och matchningstjänster. Samtidigt ska en ny subventionerad anställning införas – etableringsjobb. Här måste regeringen säkerställa att den ojämställda fördelningen inom nystartsjobben inte återupprepas. För det krävs tydlig styrning, till exempel förtur för kortutbildade utrikes födda kvinnor.
Vems utbildning ska prioriteras?
Fler kvinnor än män läser på högskola och universitet i Sverige, men regeringen väljer att särskilt satsa extra medel på ett fåtal utbildningar som domineras av män. Det gäller till exempel civilingenjörsprogrammet som dubbelt så många män som kvinnor läser. Samma trend syns när det gäller nya forskningssatsningar. Samtidigt är kompetensbristen minst lika stor i välfärden. Varför görs inte motsvarande satsningar på sjuksköterskeprogrammet?
Regeringen skär också ned på bidragen till bland annat studieförbunden med 250 miljoner och aviserar ännu större neddragningar påföljande år. Det innebär att olika grupper av kvinnor och män kommer få sämre tillgång till informell utbildning. När det gäller Studieförbundens deltagare med funktionsnedsättning är 70 procent kvinnor. Studieförbunden bidrar också till att sänka trösklarna för utrikes födda kvinnors arbetsmarknads- och samhällsetablering.
Ska farmor kunna vara föräldraledig istället för pappa?
I budgeten återfinns också det från olika håll kritiserade förslaget om att föräldrar ska kunna överlåta föräldraledighet till bekanta. Istället för att uppmuntra pappor att ta ett större ansvar för sina barn kommer förslaget med all sannolikhet innebära att farmor och mormor steppar in eller till ekonomiskt utsatta kvinnor anlitas i en marknadsversion av föräldraskap. Förslaget saknar dessutom ett barnperspektiv då reglerna inte begränsar hur små barnen får vara när dagarna överlåts. Ytterligare en förändring i föräldraförsäkringen som introduceras i budgeten är en fördubbling av de så kallade dubbeldagarna. Detta är en välkommen reform som öppnar upp för pappor att ta ett större ansvar i hemmet under den första tiden i barnets iv, då mamman kan behöva stöd och tid för återhämtning.
Inga mer bidrag till etniska organisationer
Motsägelsefulla reformer är ett genomgående tema i budgeten. Å ena sidan tillförs medel mot rasism, å andra sidan tas de pengarna från statsstödet för etniska organisationer – som helt dras in. Det indragna statsstödet kommer att få förödande konsekvenser för kvinnoorganisationer som samlar kvinnor med utländsk bakgrund.
Mer måste göras för att förebygga våldet
Polisen tillförs enligt tidigare beslut nära 4 miljarder och kriminalvården nära 2 miljarder. Detta kan jämföras med de 280 miljoner som tillförs kommuner för omställning till förebyggande arbete inom socialtjänsten samt övrigt brottsförebyggande arbete. Dock aviseras en betydligt större satsning på socialtjänsten de kommande åren. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att den kvinnodominerade socialtjänsten och det förebyggande arbetet ska prioriteras framöver. En nyckel för att motverka gängkriminaliteten är att förebygga destruktiva maskulinitets- och hedersnormer.
Regeringen understryker att man fortsatt prioriterar att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. I så fall duger det inte att bara göra könsblinda satsningar på rättsväsendet. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se ökad kompetens om kvinnofrids- och sexualbrott i alla rättskedjans delar och att resurser allokeras just till det könsbaserade våldet.
Oförändrad brytpunkt bidrar till att ojämställdheten inte ökar
En ljuspunkt i budgeten är att regeringen pausar uppräkningen av brytpunkten för den statliga inkomstskatten. Två tredjedelar av alla som tjänar över brytpunkten är män varför en sådan skattesänkning skulle ha ökat den ekonomiska ojämställdheten. De insparade 12 miljarderna skulle kunna tillföras skola, vård och omsorg, men läggs istället på ett brett jobbskatteavdrag. Visserligen en skattesänkning med en mer jämställd profil, men regeringens egna beräkningar visar att cirka 300 000 fler män än kvinnor får del av skattesänkningen. Det beror på att kvinnor i högre grad får inkomster från transfereringar såsom föräldrapenning. Skatteklyftan mellan föräldralediga, majoriteten kvinnor, och arbetande blir därmed allt större.
Bostadsbidraget måste reformeras
Ytterligare en god nyhet är förlängningen av det tillfälligt höjda bostadsbidraget, något som har stor betydelse för de ensamstående mammor som kämpar för att få ihop till hyra och mat. Som Sveriges Kvinnoorganisationer återkommande har lyft bör den nya nivån permanentas och indexeras. Samtidigt visar nya siffror att allt färre söker bostadsbidrag. För en ensamstående mamma trappas bidraget av om hon har en inkomst före skatt över 12 500 kronor i månaden, en summa under existensminimum för ett hushåll med en vuxen och ett barn.
Varför skär regeringen ned på sin egen förlossningssatsning?
Regeringen har tidigare aviserat en fortsatt satsning på kvinnors och flickors hälsa och förlossningsvården som 2023 som uppgår till 1,7 miljarder. Men i budgeten för 2024 minskas satsningen med 100 miljoner trots att regeringen samtidigt erkänner att personalbristen i förlossningsvården består. Politiken och arbetet för att förstärka mödra- och förlossningsvården i hela landet och för alla kvinnor måste fortsätta skalas upp.
SIS-satsning måste följas av reformer
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att regeringen vill öka anslaget till Statens Institutionsstyrelses (SIS). Det senaste året har larmen från flickor som diskrimineras, felbehandlas och utsätts våld och övergrepp inne på SiS-hem avlöst varandra. Det ökade anslaget måste gå till att höja kvaliteten och säkerheten på SIS-hemmen och följas av en större reform.
Viktigt att arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter
I budgeten för 2024 aviseras att fler myndigheter ska växla upp sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Även länsstyrelsernas jämställdhetsarbete ska stärkas. Regeringen skjuter också till 50 miljoner för särskilda satsningar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt människohandel, inklusive prostitution. Men samtidigt som regeringen gör dessa vällovliga satsningar minskas budgeten för särskilda jämställdhetsåtgärder med 30 miljoner. Kommande år blir neddragningarna än större, vilket tyder på att regeringen här minskar en del av sina jämställdhetsambitioner.
Läs mer om vårt arbete med budgetgranskning här