Efter intensiva förhandlingar har FN:s Kvinnokommission, CSW, lyckats komma överens om ett antal åtgärder för att förbättra situationen för kvinnor och flickor på landsbygden. Sveriges Kvinnoorganisationer, som ingick i den svenska delegationen under kommissionens första vecka, har tagit del av slutsatserna. Vi efterlyser starkare skrivningar om kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter som också innefattar frihet från prostitution, pornografi och surrogatmödraskap där kvinnor och flickor på landsbygden löper särskilt stor risk för att utnyttjas.

Landsbygdens kvinnor har inte samma rätt att bestämma över sina egna kroppar – 10 kommentarer från Sveriges Kvinnoorganisationer om Kvinnokommissionens gemensamma slutsatser:

  • Viktigt med slutsatser om landsbygdens kvinnor. Kvinnor och flickor på landsbygden lever ofta i fattigdom, har lägre utbildningsnivå och är särskilt utsatta för våld och annan diskriminering. Men trots att behovet av insatser är stort lyckades inte medlemsländerna komma överens om slutsatser förra gången temat behandlades, för sex år sedan. Därför var det särskilt viktigt att årets kommission kunde enas.
  • Låt kvinnors och flickors rättigheter och utsatthet stå i centrum! FN:s kvinnokommission är unik i det att mötet handlar om just kvinnors och flickors utsatthet och rättigheter, medan andra kommissioner och möten, inte minst när landsbygdsfrågor ska behandlas, utgår från män och pojkar som norm. Trots det lyfter flera paragrafer i årets slutsatser frågor som klimatförändringar och fattigdom utan att knyta an till jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter.
  • Det är inte kvinnors ansvar att ställa allt till rätta. Årets slutsatser lyfter vikten av att kvinnors och flickors bidrag till hållbar utveckling, ökad tillväxt och en mer välmående värld ska erkännas. Och visst är det viktigt att uppvärdera kvinnors och flickors roll och se dem som aktiva agenter. Samtidigt är det varken rättvist eller meningsfullt att lägga ansvaret för ojämställdheten på kvinnor och flickor som har mindre makt och inflytande och vars rättigheter konsekvent kränks. För att få en bättre balans i slutsatserna hade kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och frigörelse behövt lyftas tydligare och oftare.
  • Konservativa skrivningar om familjen undviks. Att lyfta fram individers, det vill säga kvinnors och flickors rättigheter, snarare än familjens rättigheter, är en viktig jämställdhetsfråga. De senaste åren har konservativa krafter som lyfter familjens roll och förespråkar en snäv syn på hur familjer kan se ut vuxit sig allt starkare. I årets slutsatser finns skrivningar om familjen som enhet, men de allra mest konservativa formuleringarna har tack och lov förhandlats bort.
  • För många kryphål försvagar slutsatserna. På flera ställen i slutsatserna finns kryphål som hänvisar till situationen i olika länder och ländernas egna lagar. Medlemsländerna kan alltså med hjälp av dessa hänvisningar slippa leva upp till de åtgärder som kommissionen kommit överens om.
  • Alla kvinnors tillgång till god förlossningsvård. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar de åtgärder i slutsatserna som handlar om att kvinnor på landsbygden ska ha tillgång till god förlossningsvård, specifikt om att tillgången till barnmorskor och andra viktiga professioner måste säkras. Det är en viktig fråga även för kvinnor i lands- och glesbygd i Sverige.
  • Svaga formuleringar om sexualundervisning. Alla kvinnor och flickor borde få tillgång till kvalitetssäkrad sex- och samlevnadsundervisning med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Men idag är rätten till sexualundervisning ifrågasatt i många länder. Årets slutsatser innehåller en paragraf om sexualundervisning, men texten är mycket svag och öppnar upp för att föräldrar ska få möjlighet att påverka sexualundervisningen och för att den ska anpassas efter nationell lagstiftning och olika kulturella kontexter.
  • Stärk rätten att få bestämma över sin egen kropp. Kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva rättigheter, SRHR, är en kontroversiell fråga i FN. I årets slutsatser finns skrivningar om att kvinnor ska ha rätt att kontrollera och fritt bestämma över sin sexualitet utan tvång, diskriminering och våld. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se ett förtydligande om att tvång och våld även ska omfatta ekonomisk press så att också frihet från prostitution, pornografi och surrogatmödraskap kan räknas in. Vi beklagar också att slutsatserna helt saknar skrivningar om tillgång till preventivmedel och abort.
  • Det går inte att prata om människohandel utan att prata om prostitution. Sveriges Kvinnoorganisationer gläds åt att slutsatserna lyfter att medlemsländerna ska arbeta för att minska efterfrågan på människohandel, inklusive människohandel för sexuella ändamål. Men för att åtagandet ska bli verkningsfullt borde kommissionen också ha lyft den nära kopplingen mellan prostitution och människohandel. Vi beklagar också att hänvisningen till Palermoprotokollet inte finns kvar i de överenskomna slutsatserna.
  • Välkommet fokus på sexuella trakasserier. Årets slutsatser innehåller flera viktiga skrivningar om sexuella trakasserier, både i och utanför arbetslivet. Kanske är det ett avtryck av #MeToo-rörelsen som gjort att dessa viktiga frågor fått ta så stor plats? Bland annat säger slutsatserna att sexuella trakasserier är en form av våld och ett brott mot kvinnors och flickors mänskliga rättigheter.

Den 12-23 mars 2018 ägde den sextioandra upplagan av CSW – det internationella toppmötet för kvinnors rättigheter – rum i New York. Huvudtemat för året var “Challenges and opportunities in achieving gender equality and the empowerment of rural women and girls”. Sveriges Kvinnoorganisationer deltog i den svenska delegationen och arrangerade seminarier och andra aktiviteter tillsammans med flera medlemsorganisationer. Här kan du läsa mer om CSW. Här hittar du de överenskomna slutsatserna i sin helhet.

Bild: Den svenska delegationen under CSW62 (2018).