Regeringens budget leder till ökad ekonomisk ojämställdhet mellan kvinnor och män och saknar viktiga reformer för att stärka välfärden och jämställdheten. Att en feministisk regering bedriver en ekonomisk politik som främst gynnar män är ett svek mot kvinnorna.

En feministisk regering som samarbetar med två liberala partier som båda säger sig vilja öka jämställdheten i samhället borde bedriva en politik därefter. Men den budget som presenterats idag prioriterar skattesänkningar som främst gynnar män, medan helt nödvändiga satsningar på jämställdhet lyser med sin frånvaro. Enligt beräkningar är 73 procent av de som berörs av slopad värnskatt högavlönade män och kvinnors pensioner är som regel för låga för att omfattas av sänkningarna av pensionärsskatten.

– Visst finns det bra saker som språkundervisning för nyanlända föräldralediga, ökade resurser till kvinno- och tjejjourer och 200 kronor mer i plånboken för de med lägst pensioner. Men det är små och kortsiktiga pengapåsar som väger lätt jämfört med borttagen värnskatt och sänkt pensionärsskatt som främst gynnar män och ökar den ekonomiska ojämställdheten, säger Jenny Andersson, Sakkunnig inom ekonomi på Sveriges Kvinnoorganisationer.

RESURSER SAKNAS FÖR ATT MOTVERKA KVINNORS ÖKANDE ARBETSLÖSHET 

Samhället står inför omfattande välfärds- och jämställdhetsutmaningar. För första gången på länge är kvinnors arbetslöshet högre än mäns. En orsak är att extratjänsterna som varit särskilt viktiga för utrikesfödda kvinnor ryckts undan i besparingarna på Arbetsförmedlingen. Dessutom finns en stor grupp kvinnor som inte arbetar, men som aldrig ens registreras som arbetslösa. Att regeringen nu tillför 427 miljoner till 2 200 nya extratjänster och introduktionsjobb nästa år är en liten tröst när den ursprungliga ambitionen var 20 000 platser bara för extratjänsterna. Inte heller ambitionen om att insatser ska fördelas utifrån ett jämställdhetsperspektiv kommer spela någon större roll om den inte efterföljs av en tydlig styrning såsom öronmärkning av platser och rejäla resurstillskott till områden som gynnar kvinnor. Regeringens egen utredning pekar till exempel på att de nya etableringsjobben som finansieras i budgeten med största sannolikhet främst kommer tillfalla män.

– Det är väl känt att utrikesfödda kvinnor missgynnas genomgående i arbetsmarknadspolitiken. Regeringen har själva beräknat att en ökad sysselsättning i gruppen skulle ge 37 miljarder extra till statskassan. Det är helt obegripligt att inte mer resurser riktas mot den här gruppen i budgeten, säger Jenny Andersson, Sakkunnig inom ekonomi på Sveriges Kvinnoorganisationer.

SATSNINGAR TILL POLISEN NÅR INTE DE VÅLDSUTSATTA KVINNORNA

Under våren har vi återigen nåtts av nyheter om våldtäktsanmälningar som läggs på hög för att det är brott som inte prioriteras bland polisens utredare. Den dystra sanningen är att de generella satsningar på polisen och rättsväsendet som görs i årets budget förmodligen aldrig kommer komma fram till de kvinnor och flickor som utsätts för mäns våld. För att brott mot kvinnor och flickor ska prioriteras krävs satsningar som är preciserade och riktade för ändamålet.

Vi önskar att regeringen och samarbetspartierna stått upp för jämställdheten som de så gärna talar om och satsat på:

• Strukturella åtgärder för att minska arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor. Extratjänsterna, det enda anställningsstödet som fördelats jämställt, måste återställas till den tidigare ambitionsnivån. Etableringsinsatser och andra arbetsmarknadsinsatser måste öronmärkas för kvinnor och i större utsträckning riktas till kvinnodominerade sektorer. Arbetsgivaravgiften bör tas bort för utrikesfödda kvinnor med låg utbildning, istället för att sänkas för breda grupper som ändå skulle få jobb.
• Riktade satsningar till polisen för att minska kvinnofrids- och sexualbrott. När pengar inte öronmärks för kvinnofrids- och sexualbrott så prioriteras de inte. Vi kräver att pengar öronmärks och att alla polisdistrikt inför en särskild enhet som enbart arbetar med kvinnofrids- och sexualbrott.
• En jämställd skattereform. De senaste årens ekonomiska politik har präglats av kostsamma skattesänkningar som främst gynnar män. Det gäller såväl den höjda brytgränsen för statlig skatt, som den slopade värnskatten och den sänkta pensionärsskatten. Den kommande skattereform som beslutats i Januariavtalet måste leda mot ökad, inte minskad, ekonomisk jämställdhet.