Coronakrisen sätter sjuksköterskebristen i blixtbelysning, men kommer inte leda till högre löner. En ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnoorganisationer undersöker löneläget i några bristyrken och visar att kvinnors löner hålls nere, trots stora arbetskraftsbehov. Om politiker och arbetsgivare vill komma till rätta med orättvisa löner i välfärden och attrahera mer personal krävs långsiktiga, riktade satsningar.
Rapporten visar på betydligt lägra i löner i kvinnodominerade bristyrken än i jämförbara mansdominerade. Till exempel tjänar barnmorskor 5 200 kronor mindre än civilingenjörer, trots att dessa yrken har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. När de gäller de just nu så eftertraktade specialistsjuksköterskorna, till exempel Intensivvårdssjuksköterskor, har bristen varat under lång tid. Denna yrkesgrupp skulle behöva minst 1 000 kronor mer i lön per månad för att komma i nivå med jämförbara yrken.
– Vi ser hur normen att kvinnors arbete ska värderas lägre än mäns är starkare än marknadskrafterna. Det har gjort att kvinnors löner har hållits tillbaka under lång tid. Sjuk- och undersköterskor kommer alltså inte få högre löner av sig självt. För att åstadkomma detta krävs riktade satsningar mot dessa yrken, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.
Sveriges Kvinnoorganisationer och Lönelotsarna presenterar fem krav till politiker, arbetsgivare och fackförbund som gör det möjligt för kvinnors löner att komma ikapp mäns.
- Kraftiga investeringar i välfärden. För att undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende ska komma i nivå med jämförbara yrken krävs 15 miljarder kronor per år.
- En ansvarsfull styrning gentemot, och i, regioner och kommuner. För att se till att pengarna faktiskt går till att höja lönerna.
- En särskild lönesatsning på välfärdens bristyrken. Låt lönerna i välfärdens bristyrken öka mer än märket.
- Ge Medlingsinstitutet i uppdrag att följa löneskillnader mellan likvärdiga och inte bara mellan lika yrken.
- Öka takten i omställningen till heltid. Heltid ska vara norm i hela välfärden och villkoren ska vara goda.
Mer om rapporten
Rapporten jämför lönerna i några kvinno- och mansdominerade bristyrken som efter en sammantagen bedömning har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. Vi ser bland annat att:
- Lönerna är genomgående lägre i kvinnodominerade bristyrken, till exempel tjänar undersköterskor i genomsnitt 28 500 kronor medan jämförbara elektriker i genomsnitt tjänar 34 300 kronor.
- Kvinnodominerade yrken har mindre lönespridning än likvärdiga mansdominerade yrken, det vill säga lönen ligger kvar på ungefär samma nivå år efter år i kvinnoyrken.
- Lönen för undersköterskor och grundskollärare är högre i offentlig sektor än privat sektor, det vill säga fler arbetsgivare och privata inslag leder inte nödvändigtvis till högre löner.
- Yrkeserfarenhet har mindre betydelse för kvinnodominerade yrken än likvärdiga manligt dominerade, detta har vi mätt genom att studera ålder i förhållande till lön.
- Utbildning lönar sig, men mest i mansdominerade yrken.