Rapport: Granskning av medias rapportering om surrogatmödraskap

Svenska mediers rapportering om surrogatmoderskap är ofta positivt vinklad och utelämnar viktig information. 60 procent av inslagen och artiklarna om surrogatmoderskap nämner inte ens att det är otillåtet i Sverige, enligt en ny kartläggning från Sveriges Kvinnoorganisationer.

Sveriges Kvinnoorganisationer har gått igenom de största mediernas rapportering om surrogatmoderskap under tre års tid (2020, 2021 och 2022). Trots att surrogatmoderskap utgör en allvarlig kränkning av kvinnors rättigheter är det bara 9 procent av de granskade inslagen och artiklarna som skildrar surrogatmoderskap på ett kritiskt sätt.

– Svenska medier normaliserar surrogatmoderskap, vilket i förlängningen kan bidra till att öka efterfrågan på handeln med kvinnors kroppar. Vi efterlyser korrekt, opartiskt och saklig rapportering om surrogatmoderskap som skildrar och ger utrymme åt de kvinnor som bär och föder barnen, säger Nathalia Guaje, sakkunnig inom SRHR på Sveriges Kvinnoorganisationer.

Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige men allt fler svenskar ingår kommersiella surrogatarrangemang i utlandet. Några av de vanliga destinationerna är Ukraina, Colombia, Georgien och USA.

– Sverige måste ta ansvar för att svenska medborgare inte ska utnytttja fattiga kvinnors kroppar i andra länder. Det bör införa ett förbud mot att ingå surrogatarrangemang, oavsett var i världen dessa äger rum. Det bör inte heller vara tillåtet att bedriva surrogatförmedling i Sverige, kommenterar Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.

Mer om granskningen
Sveriges Kvinnoorganisationer har granskat medias rapporteringen om surrogatmoderskap mellan åren 2020–2022. Totalt omfattas 102 artiklar och inslag i SVT, TV4, Sveriges Radio, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen och Göteborgs-Posten.

  • 9 procent av alla inslag och artiklar skildrar surrogatmoderskap på ett kritiskt sätt. 70 procent av artiklarna och inslagen normaliserar handeln med kvinnors kroppar medan 21 procent av rapporteringen är balanserad, det vill säga att så väl positiva som negativa aspekter eller röster lyfts fram.
  • Vanligt är att rapporteringen sker utifrån de beställande föräldrars och surrogatindustrins perspektiv. I 45 procent av materialet får beställande föräldrar komma till tals. Motsvarande siffra för surrogatmödrarna är 18 procent.
  • Det är också vanligt att medias rapportering utelämnar viktig infromation om surrogatmoderskap. 82 procent av inslagen och artiklarna nämner inte surrogatarrangemangens villkor, till exempel att surrogatmödrarna ofta avtalat bort sin aborträtt. 60 procent nämner inte att surrogatmoderskap är otillåtet i Sverige.

Läs rapporten här

Läs även vår debattartikel om granskningen i Expressen.