Öppet brev till regeringen: Möjligheten att överlåta föräldrapenning måste begränsas

Läs vårt öppna brev till socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) med anledning av de förändringar i föräldraförsäkringen som väntas i den kommande budgetpropositionen.

Möjligheten att överlåta föräldrapenning bör begränsas och utredas innan införande

I lagrådsremissen En möjlighet att överlåta föräldrapenning föreslås att 90 dagar i föräldraförsäkringen, 45 dagar för vardera föräldern, ska kunna överlåtas till någon annan. Sveriges Kvinnoorganisationer ser att dessa förändringar riskerar att leda till att ekonomiskt utsatta kvinnor anlitas för att vara föräldralediga åt andra, framförallt män. Vi menar att förslagen bör utredas och remitteras innan de läggs på riksdagens bord. Förslagen bör därmed inte inkluderas i höstens budget.

Förslagen bör utredas

Utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) föreslog bland annat att 60 dagar i föräldraförsäkringen skulle kunna överlåtas. Förslaget som nu läggs fram omfattar 90 dagar, det vill säga lika många dagar som idag är reserverade för de två föräldrarna tillsammans. Detta är en betydande förändring som bör utredas och remitteras.

Under de sex år som gått sedan utredningen presenterades har också stora förändringar skett på arbetsmarknaden. Den numera utbredda gig-ekonomin i kombination med pågående lågkonjunktur ökar risken för att företag kan komma att etableras för att förmedla eller erbjuda föräldraledighetstjänster. Risken har också ökat för att ekonomiskt utsatta kvinnor, genom företag eller på egen hand, kan komma att anlitas för att vara föräldralediga åt andra till en mycket låg ersättning istället för att komma in på arbetsmarknaden, försörja sig och bli ekonomiskt självständiga. Det är, som framförts av andra, sannolikt att förslagen kommer leda till framväxten av en ny marknad för socialförsäkringstjänster baserad mer eller mindre kreativa transaktionsupplägg. Det skulle i så fall vara en stor och omfattande förändring som särskilt måste utredas och remitteras och som riksdagens partier, i demokratisk ordning, bör ta ställning till.

Förslagen bör särskilt utredas ur ett barnperspektiv, vilket inte har gjorts i tillräcklig utsträckning. Hur påverkas små barn av att bli omhändertagna av en eller flera personer som det inte är närstående till? (Om regeringen föreställer sig att det ändå kommer att vara till barnet närstående personer som ska vara föräldralediga, varför görs då inte en sådan inskränkning?)

Vilka problem ska förslagen lösa?

I enlighet med förslagen i den nämnda utredningen (SOU 2017:101) infördes 2019 möjligheten att överlåta dagar med föräldrapenning till en sambo, det vill säga en bonusförälder. Det var en viktig förändring som löste många ombildade familjers problem och gjorde det möjligt för dem att dela mer lika på ansvaret för hushållets barn. Det är dock oklart vilka problem som de nu föreslagna förändringarna, det vill säga att föräldrapenningen ska kunna överlåtas till helt andra personer, förväntas lösa. Regeringen argumenterar för att detta är en viktig reform för fram för allt ensamstående föräldrar som kan få avlastning från exempelvis morföräldrar. Men varför är förslaget i så fall inte begränsat just till att gälla just dessa förutsättningar? Vilka föräldrar förväntas vilja överlåta delar av sitt föräldraansvar till andra än närstående? Vilka personer, som inte är närstående, förväntas vilja vara föräldralediga åt andra barn än sina egna? Förslagen kan också ses som steg på vägen mot att erkänna fler än två vårdnadshavare och en uppluckring av föräldraskapets rättsliga status. Även detta är stora förändringar som bör utredas, debatteras och remitteras, inklusive ur ett jämställdhetsperspektiv.

Kommer förslaget att bidra till ett jämställt uttag?

Den jämställdhetsanalys som görs i lagrådsremissen är minst sagt bristfällig. Mycket talar för att det framförallt är pappor som kommer att utnyttja möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan. Antagandet kan göras mot bakgrund av att män genom historien och än idag tar ett mindre ansvar för omsorg om barn samt igenomsnitt har en högre inkomst än kvinnor varför det är mer ekonomiskt rationellt för dem att minska sin föräldraledighet. Det är samtidigt mer troligt att det framförallt är kvinnor, som i genomsnitt tjänar mindre och som utför mer betalt och obetalt omsorgsarbete, som kommer att vara mottagare av de föräldrapenningdagar som överlåts. Det är troligt att det i hög grad kan komma att vara mormor och farmor som är föräldralediga istället för pappor. Sammanfattningsvis är det troligt att de föreslagna förändringarna kommer att leda till en mindre jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och i förlängningen ökad ekonomisk ojämställdhet, vilket strider mot de av riksdagen antagna jämställdhetspolitiska målen. Istället för de föreliggande förändringarna efterlyser Sveriges Kvinnoorganisationer förslag som uppmuntrar pappor att ta ett större ansvar för familjelivet, vilket både skulle förbättra kvinnors hälsa och möjliggöra för fler kvinnor att arbeta och starta företag. Vi vill se fler öronmärkta dagar, inte att fler mormödrar och nannys täcker upp för frånvarande färder.

Sveriges Kvinnoorganisationers medskick

Sveriges Kvinnoorganisationer ser att möjligheten att överlåta föräldrapenning, i det fall den ska införas, tydligt måste begränsas. Framförallt bör möjligheten begränsas till att omfatta 60 dagar och särskilt riktas mot ensamstående föräldrar. Mottagarna bör begränsas till personer som är närstående till barnen. Det bör också undersökas om det bör regleras för hur små barnen får vara när föräldrapenningdagar överlåts.

Vill du veta mer?

Kritiken växer mot regeringens förslag om att föräldrar ska kunna överlåta 90 föräldrapenningdagar till vem som helst. Här har vi samlat länkar till andra texter.