Corona-krisen sätter blixtbelysning på sjuksköterskebristen, men kommer inte leda till högre löner. En ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnoorganisationer undersöker löneläget i några bristyrken och visar att kvinnors löner hålls nere, trots stora arbetskraftsbehov. Om politiker och arbetsgivare vill komma till rätta med orättvisa löner i välfärden och attrahera mer personal krävs långsiktiga, riktade satsningar.
Rapporten visar på betydligt lägra i löner i kvinnodominerade bristyrken än i jämförbara mansdominerade. Till exempel tjänar barnmorskor 5 200 kronor mindre än civilingenjörer, trots att dessa yrken har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. När de gäller de just nu så eftertraktade specialistsjuksköterskorna, till exempel Intensivvårdssjuksköterskor, har bristen varat under lång tid. Denna yrkesgrupp skulle behöva minst 1 000 kronor mer i lön per månad för att komma i nivå med jämförbara yrken.
om rapporten
Rapporten jämför lönerna i några kvinno- och mansdominerade bristyrken som efter en sammantagen bedömning har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. Vi ser bland annat att:
- Lönerna är genomgående lägre i kvinnodominerade bristyrken, till exempel tjänar undersköterskor i genomsnitt 28 500 kronor medan jämförbara elektriker i genomsnitt tjänar 34 300 kronor.
- Kvinnodominerade yrken har mindre lönespridning än likvärdiga mansdominerade yrken, det vill säga lönen ligger kvar på ungefär samma nivå år efter år i kvinnoyrken.
- Lönen för undersköterskor och grundskollärare är högre i offentlig sektor än privat sektor, det vill säga fler arbetsgivare och privata inslag leder inte nödvändigtvis till högre löner.
- Yrkeserfarenhet har mindre betydelse för kvinnodominerade yrken än likvärdiga manligt dominerade, detta har vi mätt genom att studera ålder i förhållande till lön.
- Utbildning lönar sig, men mest i mansdominerade yrken.