Sveriges Kvinnoorganisationer har tagit del av Socialförsäkringsutkottets förslag att utvidga gruppen som ska omfattas av försörjningskrav vid anhöriginvandring. Här kan du läsa våra synpunkter och varför vi inte stödjer förslaget som vi menar hotar kvinnors fri- och rättigheter.
Socialförsäkringsutkottet vill ändra i regeringens förslag vad gäller försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ändringen som föreslås innebär att alternativt skyddsbehövande inte ska omfattas av möjligheten att undantas från försörjningskravet samt att undantag får göras vid synnerliga istället för särskilda skäl. Förändringen innebär, om den genomförs, att fler omfattas av försörjningskravet jämfört med regeringens förslag.
Försörjningskrav har omfattande negativa effekter för kvinnors fri och rättigheter. Förslaget skulle, om det blir verklighet, få stora negativa effekter för kvinnors möjligheter till skydd, egen försörjning och att förenas med sina anhöriga. Därför avstyrker Sveriges Kvinnoorganisationer utskottets förslag och vill samtidigt betona att de senaste årens migrationspolitisk haft tydligt negativa effekter för kvinnor. Läs gärna mer om detta i vår rapport ”Kvinnor i Sverige 2021. En granskning av hur Sverige lever upp till Kvinnokonventionen.”
Färre kvinnor får rätt till skydd
Fler män än kvinnor får uppehållstillstånd inom alla tillståndskategorier förutom anknytning. Möjligheten att få skydd i Sverige som anhörig är därmed av största betydelse för kvinnor och barns rätt till trygghet och säkerhet. Alla begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd som anhörig slår hårt mot kvinnor och innebär att svensk migrationspolitisk blir ojämställd genom att en lägre andel av de som får möjlighet till en framtid i Sverige kommer vara kvinnor.
Inlåsningseffekt för kvinnor
Försörjningskrav vid anhöriginvandring medför inlåsningseffekter för kvinnor, vilket också konstateras i migrationskommitténs utredning. När mannen måste stå för kvinnans försörjning är risken uppenbar att kvinnan hamnar i en beroendeställning gentemot mannen eller att en redan existerande beroendeställning förstärks. Utredningen konstaterar att de undantag som föreslås av kommittén åtminstone minskar detta problem då gruppen som omfattas av kravet blir mindre. Utskottets förslag att begränsa undantagen skulle således öka inlåsningseffekterna och spä på de negativa effekterna jämfört med regeringens förslag. Hela idén att kvinnor ska försörjas av män är oförenlig med den svenska tvåförsörjarnormen som sedan länge varit en grundbult i den svenska välfärdsstaten och en viktig stomme i arbetet för kvinnors rättigheter.
Färre kvinnor i Sverige får återförenas med sina anhöriga
Eftersom kvinnors etablering på arbetsmarknaden tar längre tid kommer kvinnor som anknytningspersoner också drabbas betydligt hårdare än män. Det finns omfattande evidens för att kvinnor har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden bland annat för att de erhåller ett mindre effektivt stöd till arbete från myndigheter som Arbetsförmedlingen jämfört med män. Att ge kvinnor sämre chanser att återförenas med anhöriga innebär att denna orättvisa fördjupas och blir ytterligare en begränsning av kvinnors möjligheter till ett fritt och bra liv.