Jina Amini greps av den iranska moralpolisen för att hon bar sin slöja för löst och dog i fångenskap kort därefter. Mordet har utlöst protester runt om i landet och globalt. Allt fler kvinnor samlas, demonstrerar, tar av sina slöjor, klipper sina hår och rör sig fritt i samhället.
De protesterar mot att kvinnor inte får klä sig som de vill, men också mot annan diskriminerande lagstiftning. Den iranska civilrätten fastslår att mannen är familjens överhuvud. Gifta kvinnor kan i inte skilja sig eller skaffa ett pass utan mannens samtycke. Mödrar förlorar vårdnaden om barnen när de nått en viss ålder, två år för pojkar och sju år för flickor. Våld och våldtäkt inom äktenskapet är inte kriminaliserat. Kvinnor kan heller inte delta fritt i kultur- och fritidsaktiviteter. Till exempel är kvinnor portade från idrottsevenemang och förbjudna att sjunga offentligt. Trots att många kvinnor har utbildning är det bara omkring 13 procent som har ett avlönat arbete.
Mobiliseringen för kvinnors grundläggande fri- och rättigheter har hittills mötts med brutalt våld från den iranska regimen. Ändå fortsätter protesterna. Det vi bevittnar är en feministisk revolution bland några av världens mest förtryckta kvinnor och flickor.
Den svenska kvinnorörelsen står bakom våra iranska systrars kamp. Ni har vårt ovillkorliga stöd. Vi kräver att Sverige agerar skyndsamt och med kraft för att fullt ut stötta befrielsen av kvinnor och flickor i Iran och andra länder där likartat förtryck förekommer.
Vi kräver:
- Att Sverige officiellt ska stötta den feministiska revolutionen och tydligt kritisera den kvinnoförtryckande regimen. Kalla hem den svenska ambassadören från Iran och påtala kvinnors fri- och rättigheter i alla kontakter med Iran, Saudiarabien och Afghanistan i utrikes- och handelspolitiken.
- Att svenska företag och andra organisationer som fortfarande verkar i Iran ska dokumentera alla de övergrepp som sker och medverka till att föra viktig information in och ut ur landet.
- Att Sverige ska verka för att EU ska införa ännu hårdare sanktioner mot regimerna i Iran, Afghanistan och Saudiarabien, tills dess att en förbättring för kvinnors rättigheter har skett. Det bör även finnas sanktioner som särskilt riktas mot de personer som bär skulden till Jina Aminis död.
- Att det svenska biståndet till kvinnors och flickors rättigheter i Iran, Afghanistan och Saudiarabien skalas upp under lång tid framöver. Medel måste öronmärkas till kvinnors och flickors egna organisationer så att de kan fortsätta kampen för sina rättigheter.
- Att inga kvinnor ska utvisas till Iran, Saudiarabien och Afghanistan där de riskerar att utsättas för könsbaserad förföljelse. Sverige och EU måste skapa säkra vägar bort från det brutala förtrycket.
- Att Sverige ska arbeta för att FN tydligt ska fördöma förtrycket av kvinnor i Iran, Afghanistan och Saudiarabien. Det är anmärkningsvärt att Ann Linde inte lyfte detta när hon nyligen talade under FN:s generalförsamling.
Utrikesminister Ann Linde bör omedelbart sammankalla alla riksdagens partier för att besluta vad som kan göras för att fullt ut stötta den feministiska revolutionen. Kampen pågår nu och kan inte vänta tills nästa regering är på plats.
Den senaste tiden har flera manifestationer som manar till solidaritet arrangerats av kvinnoorganisationer och andra initiativ i olika städer i Sverige och andra länder. Bland annat arrangerade vår medlemsorganisation Varken hora eller kuvad en manifestation på i Stockholm den 26 september. Här kan du ta del av vår ordförande Susannah Sjöbergs tal från manifestationen.
Vi fortsätter sprida information om alla de stödaktioner vi känner till. Tipsa gärna oss om ni arrangerar manifestationer eller andra aktiviteter. Vi måste göra allt vi kan för att visa vårt stöd!
Här kan du läsa vår debattartikel i Aftonbladet som publicerades 12/10 2022.