Den 11–22 mars 2024 samlades jämställdhetsministrar från hela världen och tusentals kvinnoorganisationer i New York för att delta på FN:s årliga kvinnokommission. Under mötets sista dag antogs överenskomna slutsatser (agreed conclusions) om att motverka kvinnors fattigdom och finansiera jämställdhet. ”Att de närvarande staterna trots stora motsättningar och pågående krig alls kunde enas bör ses som en framgång”, säger Sveriges Kvinnoorganisationers generalsekreterare Clara Berglund. Här kan du läsa hennes analys av slutsatserna.
Dags att ställa om det ekonomiska systemet. I de överenskomna slutsatserna finns flera paragrafer som handlar om ekonomisk omställning. Bland annat beskrivs hur uppkomsten och hanteringen av finans- och skuldkriser drabbar kvinnor och flickor. Slutsatserna efterlyser investeringar i omsorgens ekonomi, på engelska ”care economy”. Både betalt och obetalt omsorgsarbete ska synliggöras och uppvärderas. Orden står i bjärt kontrast mot den utveckling som just nu sker i Sverige och flera andra länder där nedskärningarna i välfärdens samhällsviktiga och kvinnodominerade verksamheter fortsätter.
Rätt till arbete, lika lön för likvärdigt arbete och ett jämställt arbetsliv. I det första utkastet nämndes knappt löner, trots att frågan är nära kopplad till kvinnors fattigdom. Under förhandlingarnas gång har dock flera paragrafer som berör rätten till lika lön för likvärdigt arbete lagts till. I slutsatserna finns även åtaganden om övergång till formellt arbete och tillgång till de rättigheter och sociala skyddsnät som följer av detta. Det återstår mycket innan Sverige och andra länder runt om i världen lever upp till de åtaganden som finns när det gäller jämställda löner.
Öka biståndet till jämställdhet och kvinnors organisationer. Av de överenskomna slutsatserna och kvinnokommissionen i stort framgår att det globala biståndet som fokuserar på jämställdhet fortfarande är allt för lågt. Nationer, internationella institutioner som FN och privata aktörer måste öka sina investeringar i kvinnors rättigheter. Det är särskilt viktigt att stärka kvinnoorganisationer som ofta har små ekonomiska resurser och utsätts för hat, trakasserier och förföljelse i många länder. Kvinnoorganisationer kan vara en viktig motkraft till den växande antidemokratiska backlashen i världen, men måste då ges adekvata förutsättningar.
Särskilt utsatta grupper av kvinnor lyfts fram. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att slutsatserna tydligt lyfter fram olika grupper som löper särskilt stor risk för att drabbas av fattigdom, till exempel äldre kvinnor, urfolkskvinnor, migrantkvinnor, kvinnor på landsbygden och kvinnor med funktionsnedsättning. Men en av de största och av fattigdom mest drabbade grupperna, ensamstående mammor, nämns knappt. Sveriges Kvinnoorganisationer ser att det utöver att räkna upp olika grupper av utsatta kvinnor också är viktigt att tala om de erfarenheter som förenar kvinnor.
Ingen ekonomisk frihet utan sexuella och reproduktiva rättigheter. Slutsatserna understryker att medlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla hälso- och sjukvård också till kvinnor som lever i ekonomisk utsatthet, inklusive sexuell och reproduktiv vård. Det finns en paragraf som specifikt handlar om sexualundervisning för barn och ungdomar, men som innehåller många förbehåll och begränsningar. Det finns ett stort motstånd mot sexualundervisning i många länder, nästan lika stort som när det gäller abort som likt tidigare år inte nämns i slutsatserna. När det gäller mödra- och förlossningsvården finns dock tydliga åtaganden, till exempel sägs att det ska finnas tillräckligt många barnmorskor i samband med barnafödande. Här har även Sverige mycket kvar att leva upp till!
Våldsutsatta kvinnor och flickor har inte råd att fly. De överenskomna slutsatserna lyfter olika former av mäns våld mot kvinnor så som könsstympning, femicid och sexuella trakasserier med mera. Texten belyser hur våldet är sprunget ur historisk och strukturell ojämställdhet och specifikt ojämlika maktförhållanden mellan män och kvinnor Det är positivt att de nya skrivningar som togs fram på förra årets kvinnokommission om digitalt faciliterat våld återkommer i år, även om Sveriges Kvinnoorganisationer gärna hade sett att man specifikt skulle ha nämnt hur nätporr innehåller och inspirerar till våld. Trafficking för sexuella ändamål lyfts också och vikten av att motverka efterfrågan på människohandel underströks, men prostitution som är en stor stridsfråga inom FN nämns. Detta är en allvarlig brist eftersom fattiga kvinnor löper särskilt stor risk att utnyttjas i sexhandeln.
Vikten av könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser. För att kunna följa inkomstskillnader mellan könen är tillgången till könsuppdelad statistik helt avgörande. I de överenskomna slutsatserna finns skarpa skrivningar om vikten av könsuppdelad statistik och även om att länderna är skyldiga att göra fördjupade jämställdhetsanalyser när resurser allokeras, till exempel i staternas budgetar.
Olika syn ordet ”genus” förlamar arbetet för kvinnors rättigheter. Flera konservativa länder motsätter sig all terminologi som innehåller ordet genus, på engelska gender. Samtidigt underlåter progressiva länder att reda ut missförstånd om att gender inte bara är ett synonym till kön och genus utan också omfattar andra begrepp som innehåller ordet gender. Dessa motsättningar märktes liksom tidigare år tydligt under årets kvinnokommission. Sveriges Kvinnoorganisationer menar att FN och de stater som förvarar begreppet måste reda ut missförstånden, annars kommer andra viktiga frågor fortsätta hamna ordkrigets skugga.