– Det är tydligt att pengar finns. En miljard läggs på att reparera E6:an, men slukhålet i kvinnors plånböcker ignoreras. Under pandemin utlovades satsningar på arbetsmiljö och löner i den kvinnodominerade välfärden, men de som kompenseras är flygplatserna, säger Beatrice Nordling, chefsekonom för Sveriges Kvinnoorganisationer.
Budgetkommentar: Vem lagar slukhålet i kvinnors plånböcker?
I vårändringsbudgeten aviseras reformer om nära 17 miljarder kronor, vilket är betydligt mer än de senaste årens vårändringsbudgetar. Regeringen bedömer att inflationen är på väg ner och att det därmed är möjligt att bedriva en mer expansiv ekonomisk politik. Men vems plånböcker expanderar med regeringens politik?
Hur ska kvinnornas köpkraft ökas?
Kvinnor drabbas hårdast av inflation och lågkonjunktur. Prisökningarna måste tas från deras redan små marginaler. Särskilt drabbade är ensamstående mammor, pensionerade kvinnor samt kvinnor födda utanför Europa som saknar egen inkomst. I vintras uppgav 60 procent av alla ensamstående mammor att de tog av sina sparpengar för att ha råd med grundläggande utgifter. Sedan dess har praktiskt taget inget gjorts för att förbättra gruppens situation, samtidigt som priserna har fortsatt att stiga.
För att regeringens politik ska vara träffsäker i att hjälpa hushåll på fötterna efter år av hög inflation bör fokus riktas mot kvinnor. I USA sa president Joe Biden nyligen att nyckeln till landets framgångsrika bekämpning av lågkonjunktur och inflation är satsningar på kvinnor och kvinnors ekonomi. I Sverige verkar politikerna varken ha lyssnat på sina kollegor på andra sidan Atlanten eller den samstämmiga forskningskör som menar att investeringar i kvinnor är nyckeln till ekonomisk tillväxt.
Bostadsbidraget måste höjas permanent
Den tillfälliga höjningen av det för ensamstående mammor mycket viktiga bostadsbidraget förlängs med ytterligare sex månader, men att återigen presentera detta som en nyhet är närmast löjligt. Den första tillfälliga höjningen gjordes redan 2020.
Bostadsbidraget behöver reformeras och indexeras, och därutöver finns ett flertal andra områden för där politikerna har ekonomisk rådighet att hjälpa kvinnorna genom krisen. Barnbidraget ligger kvar på 1250 kronor, om det istället skulle ha följt med prisutvecklingen skulle det ha uppgått till 1575 kronor. Även bostadstillägget och underhållsbidraget är två transfereringar som kvinnor i högre grad får del av vars nivåer behöver höjas.
Stora satsningar på infrastruktur, försvar och annat manligt
Istället för att stötta hushållen satsar regeringen på utökat rotavdrag och fler laddstolpar samt lägger över en miljard på att ersätta flygplatser för kostnader för säkerhetskontroller under pandemin. Detta kan sättas i relation till att Sveriges skolor som enbart får hälften av detta, 500 miljoner, för att kompensera för ökade kostnader till följd av inflationen. De sjuk- och undersköterskor som utlovades högre löner under pandemin väntar fortfarande. Istället för mer pengar riskerar nu många av dem att få sparken till följd av den ekonomiska krisen i landets regioner.
En hel miljard läggs på att reparera E6:an vid Stenungssund. Tåget, som kvinnor oftare tar, får dock fortsätta spåra ur på rostig räls. Gängkriminaliteten och en orolig omvärld med krig och konflikter tycks motivera att till synes oändliga resurser tillförs Försvarsmakt och Rättsväsende, som utgör den mansdominerade delen av den offentliga sektorn. Försvaret och det civila försvaret får tillsammans 685 miljoner kronor i vårbudgeten, utöver de 2,6 miljarder som redan tillförts militära ändamål i extra ändringsbudgetar.
Gängkriminalitet måste bekämpas på lång sikt
Även mäns våld mot andra män inom Sverige har fortsatt hög prioritet. 250 miljoner tillförs olika myndigheter för att minska ekonomisk brottslighet, Sveriges Domstolar får ytterligare 100 miljoner för att hantera de många kriminella och Kriminalvården får hela 1,38 miljarder mer än vad som aviserats för att bygga ut sin kapacitet. Prostitution och människohandel som är en del av och en finansieringskälla för den organiserade brottsligheten nämns inte i vårbudgeten trots de larm som kommit om hur kvinnors kroppar säljs för att reglera gängens skulder.
Samtidigt lyser satsningarna på det förebyggande arbetet med sin frånvaro. Satsningen på Kriminalvården finansieras bland annat med minskade anslag till Brottsförebyggande rådet. Den kvinnodominerade socialtjänsten behöver tydligen inte anställa fler såsom kriminalvården behöver, anslagen ökar inte överhuvudtaget. De 500 miljoner som tillförs skolan ska enbart täcka inflationens kostnader. De nödvändiga anslagsökningarna som behövs för att bekosta ökad lärartäthet, mindre klasser samt de ökade kompensatoriska behoven som skolor i utsatta områden tampas med – är långt ifrån tillräckliga. Dessutom finansieras dessa miljoner genom att minska motsvarande summa för arbetsmarknadspolitiska insatser. Statens institutionsstyrelse (SiS) får 300 miljoner för att ta emot fler i den slutna ungdomsvården som ett första steg i att bygga ungdomsfängelser. Regeringens arbete med att reformera SiS efter larmen om diskriminering och övergrepp mot tjejer måste påskyndas.
Inga nya pengar till arbetet mot mäns våld mot kvinnor
Det är bara drygt två veckor sedan regeringen, med anledning av att sex kvinnor och flickor mördats på kort tid, meddelade att mäns våld mot kvinnor skulle bekämpas med samma kraft som gängbrottsligheten. Av detta syns dock inga spår i budgeten. Det tillskott om 18 miljoner till Länsstyrelserna som nyligen presenterades ingick redan i höstbudgeten och är mindre än den kvinnofridssatsning som avslutades förra året, som omfattade 25 miljoner som delades ut till kommuner och regioner.
Utöver att anställda fler och öka säkerheten vid domstolarna måste hela rättsväsendet och i synnerhet domare utbildas om mäns våld mot kvinnor. Alla domare ska veta vad en snippa är och ha en grundläggande förståelse för hur det våld som kvinnor utsätts för av män ser ut. De satsningar som görs på ekonomisk brottslighet bör utöver gängbrottslighet också innefatta satsningar på att förstärka arbetet med att upptäcka, bekämpa och förebygga mäns ekonomiska våld mot kvinnor.
Allt för lite pengar till sjukvården
De sex miljarder som tillförs det riktade sektorsbidraget till regionerna är välkomna men otillräckliga. Fortfarande saknas fem miljarder för att täcka upp regionernas behov under året. Kanske kan pengarna räcka till att förhindra att vissa i den kvinnodominerade välfärdssektorn blir av med jobbet, men långt ifrån alla. Region Östergötlands varsel om 900 anställda ligger fast. Pengarna räcker knappast till att höja de eftersatta lönerna. Hur regionerna ska lyckas nyttja de 223 miljoner i ekonomisk morot för att anställa fler AT läkare återstår att se. Brist på ekonomiska incitament att jobba snabbare är inte det största problemet för Sveriges välfärd just nu.
Regeringen signalerar dessutom att den kvinnodominerade välfärden inte heller kan förvänta sig förbättrade förutsättningar framöver, trots positiva ekonomiska prognoser. Istället ska välfärden stärkas genom att det införs ett bidragstak, vilket ska öka skatteunderlaget. Detta trots att utvärderingar från Danmark visar att ett bidragstak har mycket negativa effekter på kvinnors sysselsättning.
Fler reformer behövs för att utrikes födda kvinnor ska bli ekonomiskt självständiga
I vårbudgeten tydliggörs ambitionen att utrikes födda kvinnor och män ska ha lika möjligheter genom ett nytt integrationspolitiskt mål. Detta förutsätter att fler kvinnor får tillgång till etableringsinsatser, vilket inte är fallet idag då en majoritet av alla nyanlända kvinnor inte är berättigade stöd för att komma i arbete. Sveriges Kvinnoorganisationer uppmanar regeringen att gå vidare med de förslag som tagits fram av utredningen ”Etablering för fler”.
Det som dock aviseras i budgeten är neddragningar, bland annat på arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom lönebidrag. Istället för att minska anslagen borde regeringen säkerställa att de åtgärder som finns fördelas på ett jämställt sätt, framförallt att kvinnor i lika hög utsträckning av män får ta del av arbetsmarknadsnära åtgärder som leder till jobb.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att regeringen vill införa ett nytt självförsörjningsmått som kan synliggöra kvinnors och mäns ekonomiska självständighet, detta är särskilt viktigt för utrikes födda kvinnor. Det är avgörande att måttet redovisas könsuppdelat med målet att gapet i självförsörjning mellan män och kvinnor ska minska.
Vi välkomnar även satsningar på “yrkesvux” som kan skapa vägar in i kvinnodominerade yrken i skola, vård och omsorg där bristen på arbetskraft är stor och många utrikesfödda kvinnor själva säger att de vill arbeta.
Vi välkomnar också att regeringen förbättrar situationen för flyktingar från Ukraina, majoriteten kvinnor, genom att ge gruppen rätt till etableringsinsatser, kunna folkbokföra sig tidigare än idag och ta del av hälso- och sjukvård samt få en drägligare ersättning. Tillskottet finansieras dock genom neddragningar i biståndsbudgeten. Att ställa ukrainska flyktingar i Sverige mot internationellt bistånd som i hög grad går till kvinnor runt om i världen är oacceptabelt.
Den reformerade biståndspolitiken
Sedan tillträdet har regeringen aviserat en reformering av biståndspolitiken och i slutet av 2023 presenterades en ny plan på området. Ett löfte var att ha särskilt fokus på kvinnor och flickor samt att jämställdheten fortsatt skulle vara en av pelarna inom biståndspolitikeken, trots att den feministiska utrikespolitiken skrotades. Dessa ambitioner återspeglas dock inte i vårpropositionen. Finansieringen av Sida och biståndet ökar, men satsningarna är relaterade till att förbereda utlandsmyndigheterna för det eskalerande säkerhetspolitiska läget i världen och till återuppbyggnaden av Ukraina. Konsekvenser för kvinnor och barn till följd av det nya säkerhetspolitiska läget i världen adresseras inte. Trots regeringens löften syns heller inga öronmärkta satsningar för kvinnor och barn eller kvinnoorganisationer som lämnar eller befinner sig i konflikt.