Det samarbetsavtal som den tillträdande regeringen har slutit med Sverigedemokraterna riskerar att öka den ekonomiska klyftan mellan kvinnor och män. Skärpningen av den redan begränsade migrationen slår särskilt hårt mot kvinnor. Det är inte förenligt med svensk lagstiftning och kvinnors rättigheter att utvisa kvinnor som utnyttjas i prostitution för bristande vandel.
Kvinnors asylrätt inskränks ytterligare
Sveriges Kvinnoorganisationer har kritiserat tidigare åtstramningar av migrationspolitiken och ser med bestörtning hur den nya regeringen vill göra det än svårare för kvinnor att fly till och stanna i Sverige i en tid när när många kvinnor flyr från Ukraina och det pågår en feministisk revolution i Iran. Tidöavtalet innebär att migrationspolitiken stramas åt på flera håll. Det ska bli svårare att få uppehållstillstånd, vilket kommer slå mot kvinnor som oftare behöver längre tid än män för att etablera sig på arbetsmarknaden. Möjligheten till familjeåterförening skärps ytterligare, vilket särskilt drabbar kvinnor som är i majoritet bland personer som kommer till Sverige genom anhöriginvandring. Asylsökande ska bekosta sitt eget mottagande genom en avgift och det redan låga etableringsstödet ska sänkas, vilket slår särskilt hårt mot asylsökande kvinnor som har sämre ekonomiska förutsättningar än motsvarande män.
Sverige ska också ta emot färre kvotflyktingar, vilket drabbar de mest utsatta som inte har möjlighet att själva ta sig till Sverige. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar dock att kvinnor och barn finns med bland de grupperna som enligt Tidöavtalet särskilt ska prioriteras bland kvotflyktingar.
Särskilda transitzoner för flyktingmottagande innebär stora risker för att kvinnor kan utsätts för trakasserier, våld och andra brott. Transitzonernas avlägsenhet till det övriga samhället gör det också svårare att lära sig språket, skapa nätverk och på andra sätt etablera sig. I det fall transitzoner införs måste det finnas särskilda, avgränsade utrymmen för kvinnor och barn samt personal med kunskap om sexuellt och könsbaserat våld.
Sveriges Kvinnoorganisationer motsätter sig att socialförsäkringar och välfärdsförmåner endast ska gälla medborgare. Det är förmåner som är viktiga för alla kvinnors självständighet. Vi anser också att minskad rätt till tolk kan bli ett hinder för att komma in i arbetslivet och ingegreras i samhället, i synnerhet för kvinnor som ofta är mer isolderade än män.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar dock att de samhällsorienterande utbildningar som ges särskilt ska beakta jämställdhet och kvinnors rättigheter.
Den tillträdande regeringen vill utreda möjligheten att utvisa utländska medborgare som anses ha bristande vandel där man även inkluderar prostitution. Detta sätt att se på prostitution ekar bekant från 1800-talalets reglementering och är inte förenligt med övrig lagstiftning idag och kvinnors rättigheter. Kvinnor som utsätts för prostitution är inte förövare utan brottsoffer. Kommer personer som utsatts för andra brott också att utvisas?
Reformerna väntas öka den ekonomiska ojämställdheten
Den nya regeringen kan komma att sänka bolags- och kapitalskatter vilket i sånt fall skulle gynna män mer än kvinnor eftersom män oftare driver företag och äger mer kapital. I kombination med ett bidragstak som som troligen kommer drabba kvinnor mer än män eftersom kvinnor som oftare är beroende av bidrag kommer detta trolgen öka de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män. Ett allmänt bidragstak riskerar också att öka fattigdomen i utsatta grupper såsom ensamstående kvinnor med barn.
Den nya regeringen vill också förändra 3:12-reglerna som innebär att personer som äger och arbetar i fåmansbolag kan plocka ut inkomster som vinst med lägre skatt än om inkomsten plockats ut som lön. Reglerna har framförallt gynnat män som oftare äger och arbetar i fåmansbolag. Vi hoppas att den aviserade förändringen innebär att reglerna stramas upp och att regeringen inte har för avsikt att underlätta mäns skatteplanering än mer.
Vidare vill den tillträdande regeringen sänka skatten på arbetsinkomster och pensioner, men inte på övriga inkomster som exempelvis föräldrapenning, sjukpenning och bostadsbidrag. Eftersom män har både mer betald arbetstid och får mer betalt, missgynnar skattesänkningar som bara riktar sig till inkomst från arbete och inte övriga inkomster kvinnor. Tidigare utvärderingar av jobbskatteavdragen har också visat att män som oftare tjänar mer än kvinnor har fått mer pengar i plånboken och en större andel av kakan även när den procentuella skattelättnaden varit högre för låg- och medelinkomsttagare. Även de skattesänkningar som föreslås för privatpersoner riskerar alltså att öka den ekonomiska ojämställdheten.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar dock att skatten sänks för pensionärer, förutsatt att dessa skattesänkningar utformas på ett sätt som minskar gapet mellan kvinnors och mäns pensioner.
I kommande utredningen av det kommunala utjämningssystemet får de sammanlagda medlen till den skriande välfärden inte minskas, utan allra helst ökar. Det är framförallt kvinnor som drabbas när välfärden inte kan finansieras, både som mottagare av vård och omsorg och som anställda.
Nya krav måste motsvaras av nya möjligheter på arbetsmarknaden
I Tidö-avtalet finns en rad skrivelser om hårdare krav på individen, till exempel utökad aktivitetsplikt. Men det måste också finnas faktiska möjligheter för människor att komma i arbete, det vill säga effektiva och träffsäkra arbetsmarknadsåtgärder och tillgängliga arbeten.
Inriktningen för arbetsmarknadspolitiken är fler effektiva och arbetsplatsnära insatser samt utbildnings- och språkinsatser för arbetslösa. Sveriges Kvinnoorganisationer vill särskilt lyfta utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden och en jämställd fördelning av arbetsmarknadsåtgärder.
I avtalet framgår att det ska tillkomma verktyg som gör det lättare att kombinera familje- och arbetsliv. Ett exempel på ett sådant verktyg är rätten för föräldrar med yngre barn att gå ner i arbetstid. Ett stort ansvar för hem och familj bidrar till att kvinnor arbetar mindre, tjänar mindre, får lägre pension och oftare blir sjuka. Sveriges Kvinnoorganisationer oroas för att kommande reformer kan komma att upprätthålla eller förstärka den ojämna fördelningen av det obetalda arbetet. Vi menar att alla nya verktyg bör delas lika mellan föräldrarna.
Tidöavtalet fokuserar på mäns trygghet
Ökad tryggheten och minskad kriminalitet är ett centralt tema i det nya regeringssamarbetet. Det är framförallt mäns våld mot män i form av gängkriminalitet, som prioriteras, medan mäns våld mot kvinnor knappt nämns. De reformer som planeras är nästan uteslutande repressiva, såsom skärpta straff, utökad kameraövervakning och införandet av så kallade visitationszoner. Den tillträdande regeringen vill också inskärpa kommunernas ansvar för att förebygga brott. För att socialtjänsten ska lyckas med ett utökat uppdrag krävs inte bara en förändrad lagstiftning utan också ökade resurser och en förståelse för hur hederskulturer och våldsromantiserande machoideal präglar de kriminella gängen.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar skärpta straff för vålds-och sexualbrott och hedersrelaterade brott, där även kontrollerande beteende ska kriminaliseras. Samtidigt är det viktigt att nuvarande kvinnofridslagstiftning, som fångar kontrollerande beteende som inte är hedersmotiverat, används i större utsträckning.
Det är också välkommet att kontaktförbud ska kunna gälla ett större område och att mäns våld mot kvinnor ska kunna utgöra grund för ett eventuellt vistelseförbud. Det är åtgärder som ökar våldsutsatta kvinnors rörelsefrihet, men minskar deras förövares dito. Dock saknar vi i övrigt reformer som säkrar stöd till och skydd av sexual- och våldsbrottsutsatta kvinnor. Landets kvinno- och tjejjourer konkurreras på många håll ut av vinstdrivande företag och barn fortsätter dömas till umgänge med pappor som har misshandlat deras mammor. Vad tänker den nya regeringen göra åt det?
Skolans stora jämställdhetsproblem glöms bort
Den svenska skolan präglas av stora och ihållande könsskillnader när det gäller utbildningsresultat. Detta beaktas dock inte alls i Tidöavtalet som bland annat för fram förslag om ökat fokus på ämneskunskap, spetsutbildningar i teoretiska ämnen och mer undervisningstid. Men för att lärare ska hinna lägga mer tid i klassrummet måste arbetsbelastningen delas mellan fler kollegor. Den nya regeringen säger sig vilja förbättra arbetsvillkoren i det kvinnodominerade läraryrket, men lägger vad vi kan se inte fram några förslag som åstadkommer detta. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar emellertid den nya regeringens ambitioner om att öka tryggheten i skolan, stärka elevhälsan och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Välkommet med stärkt styrning av sjukvården
Det är välkommet att den tillträdande regeringen vill stärka det nationella ansvaret för hälso-och sjukvården i stort och även specifikt för förlossningsvården. Nya principer för ersättningar och avgifter måste utformas med ett tydligt jämställdhetsperspektiv för att inte göra om de misstag som finns i dagens ersättningssystem där sjukhus ofta får lägre ersättning för behandling av kvinnors sjukdomar.
När det gäller förlossningsvården vill regeringen ta fram en nationell plan och säkerställa att så många födande kvinnor som möjligt får träffa samma barnmorsketeam före, under och efter förlossningen. Det är viktiga reformer som länge efterfrågats av kvinnorörelsen och som kan bidra till att vården blir mer sammanhållen. Därtill behövs också en kraftigt ökad bemanning i förlossningsvården. I Sveriges Kvinnoorganisationers valenkät svarade samtliga partier att de vill arbeta mot målet en barnmorska per födande kvinna, men om detta står ingenting i avtalet.
Den nya regeringen vill kartlägga behovet av medicinsk personal och vad som bör göras för att få fler att söka sig till och jobba kvar i sjukvården. Sveriges Kvinnoorganisationer menar att goda arbetsvillkor och rimliga löner är den viktigaste nyckeln till regioners och kommuners kompetensförsörjning och i förlängningen även till att öka antalet vårdplatser och korta vårdköerna. Istället för att gräva ned sig i utredningar borde den nya regeringen avsätta de resurser som krävs för att utbilda och anställa fler sjuksköterskor.
Sveriges Kvinnoorganisationer har länge arbetat för att kvinnor ska få lika mycket och god vård som män utifrån sina behov. Vi välkomnar därför att den tillträdande regeringen vill öka jämställdheten i vården och satsa på forskning om kvinnors sjukdomar och symptom.
Kvinnors och flickors rättigheter lyser med sin frånvaro
Bortsett från nämnda satsningar på jämställd vård innehåller Tidöavtalet inga reformer för att öka jämställdheten. Den nya regeringen vill grundlagsskydda aborträtten, men tycks inte ha några andra förslag för att stärka kvinnors och flickors rättigheter. Det är allvarligt i en tid då utvecklingen mot ökad jämställdhet har stannat av och motståndet mot kvinnors rättigheter och feminism växer.
Regeringen avskaffar målet om att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska gå till bistånd. Istället ska en mindre summa betalas ut och ett ökat fokus läggas på närområdet, i synnerhet Ukraina. På intet sätt uppmärksammade regeringen utvecklingen i Iran och där världens mest förtrycka kvinnor kämpar för sina fri- och rättigheter. Allt tyder på att Sverige är på väg att avskaffa den feministiska utrikespolitiken när den behövs som allra mest.
Allt hopp sätts till kärnkraft i miljöpolitiken
Det avsnitt i Tidöavtalet som berör klimat och energi fokuserar till stor del på att främja kärnkraft. Här finns också flera reformer som vittnar om sänkta ambitioner i klimatpolitiken, framförallt läggs mindre vikt vid att anpassa människors beteende. Reduktionsplikten, det vill säga andelen fossilfritt drivmedel som måste blandas i bensin och diesel, sänks till EU:s miniminivå. Det är en åtgärd som framförallt gynnar män som oftare kör bil, åker längre sträckor och oftare arbetar i till exempel åkeri- och skogsnäringar. Motsvarande satsningar som subventionerar kvinnors resvanor såsom utbyggd kollektivtrafik saknas i avtalet.
Den nya regeringen vill även införa ett högkostnadsskydd för el som beroende på hur det utformas kan komma att gynna män mer än kvinnor eftersom män oftare äger och bor i hus och har högre elräkningar. Istället för eller utöver högkostnadsskyddet bör den tillträdande regeringen fokusera på att stärka ekonomin för ensamstående mammor, kvinnliga pensionärer och andra utsatta hushåll.