Sveriges Kvinnoorganisationer är en paraplyorganisation för den svenska kvinnorörelsen. Idag, den 23 mars 2019, samlas våra 47 medlemsorganisationer för årsmöte i Stockholm. Vi välkomnar att heder ska införas som en egen brottsrubricering och att brott med hedersmotiv ska kunna dömas till strängare straff. Därutöver krävs en mängd insatser för att förebygga, motverka och ingripa mot hedersrelaterat våld och förtryck samt för att hjälpa de kvinnor och flickor som utsätts. Sveriges Kvinnoorganisationer ska synliggöra politiska partiers ställningstaganden i partiprogram på nationell, regional och lokal nivå, i detta ingår att ifrågasätta stöd till civilsamhällesorganisationer och trossamfund som inte aktivt arbetar för kvinnors- och flickors rättigheter.
Kvinnors och flickors mänskliga rättigheter får aldrig inskränkas med hänvisning till kulturella, religiösa eller konservativa sedvänjor. Genom FN:s kvinnokonventions femte artikel förbinder sig världens länder att ”på alla sätt motverka fördomar, seder och bruk som grundar sig på föreställningen att det ena könet är underlägset samt förlegade könsroller.” Flickor garanteras dessutom i Beijing Platform for Action och i barnkonventionen att hon ska ha rätt att leva sitt liv fritt från all form av sexualisering, varför beslöjning på barn bör förbjudas. Därutöver strider hedersrelaterat våld och förtryck mot svensk lagstiftning och en rad andra konventioner på europeisk och internationell nivå.
Att hedersrelaterat våld och förtryck är en del av, men inte enbart, mäns våld mot kvinnor. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla en grupps, till exempel en släkts, grannar i ett bostadsområdes eller andra nätverks, heder genom att begränsa framförallt kvinnors och flickors sexualitet, fri- och rättigheter. Hedersrelaterat våld- och förtryck innefattar barn- och tvångsgifte, könsstympning och hedersmord, men även vardagliga begränsningar så som att inte få välja vilka kläder en ska ha på sig eller vem en ska umgås med och bli kär i. Hederssystemet består av ett maktsystem där flickor och unga kvinnor befinner sig längst ned.
Lesbiska kvinnor och kvinnor och flickor med funktionsnedsättning riskerar att drabbas särskilt hårt av hedersrelaterat våld och förtryck.
Att aktivt arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck inbegriper att ge kvinnor och flickor kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, möjligheter att utbilda och försörja sig genom arbete, förebyggande insatser samt att direkt ingripa mot våldet och strafföra förövare.
Idag satsas en stor del av samhällets och välfärdens resurser på de som är utåtagerande, de tysta barnen som lever vid sidan av har ännu inte uppmärksammas, det gäller mest flickor. De attsatser vi nu föreslår är till för att råda bot på detta.
Sveriges Kvinnoorganisationers årsmöte kräver:
- Att personal i skola, vård, omsorg och relevanta myndigheter ska ha kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och arbeta aktivt för att upprätthålla en värdegrund om jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter. Arbetsgivarna har ett ansvar att förtydliga anställd personals skyldighet och befogenhet att agera mot hedersrelaterat våld och förtryck.
- Att riktlinjer om att orosanmälan ska göras vid tecken på att kvinnor och flickor riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld- och förtryck ska verkställas i skola, vård, omsorg och relevanta myndigheter. Antalet orosanmälningar och vidtagna åtgärder ska regelbundet följas upp.
- Att sex- och samlevnadsundervisningen ska lyfta hedersrelaterat våld och förtryck och särskilt informera alla flickors rätt till preventivmetoder och abort samt om hur kvinnor och flickor som utsätts kan få stöd och hjälp, vad som utgör ett brott, och hur anmälningsprocessen ser ut.
- Att alla flickor i årskurs 5–6 inom sex- och samlevnadsundervisningen ska göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten och de undersökningar som erbjuds, samt få möjlighet att prata om kroppsutveckling och sexualitet. Vid dessa tillfällen ska myter om mödomshinnan och könsstympning tydligt adresseras. Frågor om könsstympning ska också ställas vid ordinarie hälsosamtal med elevhälsan.
- Att SFI-undervisning, samhällsinformation och andra relevanta insatser för kvinnor med utländsk bakgrund och nyanlända kvinnor ska lyfta hedersrelaterat våld och förtryck särskilt informera om hur kvinnor och flickor som utsätts kan få stöd och hjälp, vad som utgör ett brott och hur anmälningsprocessen ser ut.
- Att de sista luckorna i lagstiftningen mot barnäktenskap ska täppas till. Barnäktenskap ska vara olagligt oavsett var i världen det har ingåtts. Det ska vara brottsligt för anhöriga, vigselförrättare och andra relevanta funktioner att underlätta för eller underlåta att ingripa mot barn- och tvångsäktenskap.
- Att särskilda insatser ska göras för att identifiera, stötta och vårda kvinnor och flickor med funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, till exempel för att hjälpa kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar som riskerar att utsättas för tvångsäktenskap samt flickor och kvinnor som riskerar att få personlig assistans från personer som utsätter dem för hedersrelaterat våld och förtryck.
- Att hälften av alla etablerings- och arbetsmarknadsinsatser ska öronmärkas för kvinnor och att handläggare på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och kommuner ska arbeta för att förebygga, identifiera och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck. Om misstanke finns om att en kvinna hindras från att delta i arbetsmarknadsinsatser på grund av hedersrelaterat våld och förtryck ska åtgärder vidtas.
- Att gravida kvinnor vid ett enskilt möte med sin barnmorska ska få information om hur kvinnor och flickor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan få stöd och hjälp, vad som utgör ett brott och hur anmälningsprocessen ser ut, på samma sätt som barnmorskor idag ska ställa frågor om utsatthet för andra former av mäns våld. Särskilt viktigt är att gravida kvinnor som utsatts för könsstympning får stöd, vård och hjälp inför, under och efter förlossning. Frågan om könsstympning bör ställas i tidig graviditet.
- Att det statliga stödet till kvinnoorganisationer som samlar, stödjer, hjälper och verkar för kvinnor och flickor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck ska öka.
Följande organisationer reserverar sig mot förbudet av beslöjning:
- Kvinnofronten
- Maktsalongen
- Forum – för kvinnor och funktionshinder
- Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd
- Kvinnor i Svenska Kyrkan