Sveriges ekonomi står stark jämfört med många andra länders. Regeringen vill använda kraften för att genomföra en kraftfull grön återstart, men glömmer än en gång bort jämställdheten. Trots att det sedan länge är känt att coronapandemin slagit hårt mot stora kvinnogrupper är vårbudgetens analyser och prognoser könsblinda i stora delar. Det innebär att de ekonomiska satsningarna varken blir träffsäkra eller rättvisa.
– När ekonomin och samhället pressades av pandemin glömdes jämställdheten bort. Vårbudgeten innebar en chans till en jämställd återstart. Det är en besvikelse att regeringen inte tagit den chansen, säger Clara Berglund generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.
Några exempel på hur pandemin drabbat kvinnor:
- Anmälningar om arbetssjukdom ökade med 86 procent förra året. Det är framför allt kvinnor inom vård och omsorg som har anmält att de blivit smittade och sjuka i covid-19. De långsiktiga hälsoeffekterna för alla de kvinnor som nu arbetat över ett år under stundtals omänskliga förhållanden går ännu inte att sätta siffror på, men kommer bli omfattande och allvarliga.
- Pandemin slår hårt mot kvinnor som redan har en otrygg position på arbetsmarknaden. Över 80 000 utrikesfödda kvinnor i åldrarna 16 till 64 år hade i mars i år varit arbetslösa i mer än sex månader, det är en tydlig ökning jämfört med samma period förra året. Endast drygt hälften av alla utrikes födda kvinnor är sysselsatta.
- Mäns våld mot kvinnor och barn har ökat till följd av isoleringen under pandemin. Var tredje kommun uppger att våld i nära relationer ökat under pandemin. Antalet brottsmisstankar om utnyttjande av barn för sexuell posering – grooming ökade med 66 procent mellan 2019 och 2020 och utsatthet inom prostitution och människohandel har ökat.
Sveriges Kvinnoorganisationer efterfrågar en offensiv ekonomisk politik för ökad jämställdhet med bland annat följande satsningar:
-
En jämställd återstart
Uppföljningar visar att regeringens stöd till enskilda firmor fördelats i oproportionerligt hög grad till företag som drivs av män. Alla stöd måste nu följas upp och snabbt justeras i de fall som de fördelas ojämställt. Det ökade stödet till långtidsarbetslösa är välkommet, men utan aktiv styrning kommer resurser och insatser i högre grad gå till män. Det krävs riktade medel och en tydlig styrning av befintliga insatser för att framför allt fler utrikes födda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning ska få möjlighet till arbete och egen försörjning och för att stödja kvinnors företagande.
-
Ekonomiska tillskott ska gå till personal och patienter
Det är ett viktigt besked att regeringen skjuter till resurser till regionerna för att klara av pandemin och den växande vårdskulden. Men hittills har en stor del av resurserna hamnat som överskott i bokföringen istället för att nå verksamheterna. Det är orimligt att kvinnosjukvården möter besparingskrav samtidigt som regionerna bokför stora överskott. Sjukvården behöver långsiktiga investeringar som riktas till högre löner och bättre villkor för de anställda och en god vård för patienterna. När vårdskulden betas av måste regionerna och regeringen se till att kvinnors vårdbehov prioriteras lika högt som mäns.
-
Stoppa våldspandemin med långsiktiga åtgärder
Det är bra och nödvändigt att regeringen förstärker resurserna till bland annat kvinnojourer. Jourerna är ett livsviktigt skyddsnät för kvinnor och barn som utsätts för våld, men de behöver långsiktiga resurser för att planera och bedriva sin verksamhet. Det behövs även öronmärkta resurser till polisens arbete mot sexualbrott och regelbunden kompetenshöjning i frågor som rör sexualbrott och mäns våld mot kvinnor för personal inom rättsväsendet och för alla offentligt anställda som möter medborgare.
Sammanfattning av viktiga satsningar i budgeten i korthet
Mäns våld mot kvinnor
37 miljoner kronor tillförs 2021 för insatser för att förstärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och prostitution och människohandel. Även stöd till ungdomar som blir utsatta för våld i sina relationer förstärks. Pengarna ska bland annat gå till stödlinjen Välj att sluta som vänder sig till personer som vill ändra ett våldsamt beteende i en nära relation och till Jämställdhetsmyndighetens samordnande arbete samt till de regionkoordinatorer som arbetar uppsökande och ger stöd till utsatta.
90 miljoner till extra ekonomiskt pandemistöd till barn- och kvinnorättsorganisationer, som ett tillägg till de tidigare beslutade corona-medlen.
Kommuner och regioner
7 miljarder kronor avsätts för att fortsätta hantera pandemin och dess konsekvenser, varar cirka 5,5 miljarder går till kommuner och regioner. Pengarna ska främst användas för att hantera kostnader för covid-19 och den uppskjutna vården.
Arbete och företagande
1,8 miljarder i ett jobbpaket till unga och långtidsarbetslösa bland annat 780 miljoner till kombinationsutbildningar där exempelvis språk- och yrkesutbildning ges parallellt till nyanlända och 448 miljoner kronor för att fler arbetslösa ska kunna ta del av en matchningstjänst, en extratjänst eller ett introduktionsjobb.
Bostadsbidrag för barnfamiljer
Ett tillfälligt tilläggsbidrag på ges till barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2021, och gälla året ut.
Förlängning av stöd och bidrag
Regeringen överlämnade en sjätte extra ändringsbudget för 2021 till riksdagen 6 april. Budgeten innehöll utgifter för sammanlagt drygt 23,2 miljarder kronor. Pengar avsätts för:
Förlängning av bland annat omställnings- och omsättningsstöden för företag samt företagens möjligheter att få anstånd med skatteinbetalningar (11 miljarder kronor) samt hyresstöd (3 miljarder kronor)
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga juni-augusti (1,5 miljarder kronor)
Stöd kopplat till det slopade kravet på läkarintyg under de två första sjukveckorna, ersättningen för karensavdraget, ersättningen till personer som ingår i riskgrupper och vissa anhöriga samt ersättningen till företag för höga sjuklönekostnader förlängs.
Kulturområdet tilldelas ytterligare 1 280 miljoner kronor och idrotten ytterligare 1 020 miljoner kronor.
Läs mer om vårt arbete med budgetgranskning här
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet