Efter Sveriges Kvinnoorganisationers årsmöte har vi fått frågor om vem som kan sitta i Sveriges Kvinnoorganisationers styrelse. Här svarar vi på de vanligaste frågorna och berättar mer om vad som hände på årsmötet. Denna text har uppdaterats vid flera tillfällen, bland annat för att förtydliga att ledamöter i valberedningen väljs på personliga mandat och ej representerar den organisation som nominerat dem.
Hur har valberedningen arbetat?
Valberedningens arbetar utifrån Sveriges Kvinnoorganisationers stadgar och valberedningens arbetsordning. Valberedningens uppdrag är att utifrån de nomineringar som kommer in från medlemsorganisationer föreslå nya ledamöter till styrelsen som sedan väljs av årsmötet. Inför årsmötet 2019 fick valberedningen in många starka nomineringar som bedömdes utifrån kunskap och erfarenhet samt de behov som identifierats. Föreningen Maktsalongen nominerade en kandidat som är transkvinna. Inom ramen för valberedningens arbete, där Maktsalongen hade en ledamot, framkom att kandidaten hade man som juridiskt kön. Valberedningen beslutade därför att inte föreslå kandidaten eftersom Sveriges Kvinnoorganisationers stadgar säger att ledamot i styrelsen ska vara kvinna och organisationens verksamhet utgår från juridiskt kön. Därvid landade valberedningen i ett förslag om en ny kassör och tre nya ledamöter, utan reservation från någon av ledamöterna. Valberedningens ledamöter agerar självständigt, sitter på personliga mandat och representerar ej den medlemsorganisation som nominerat dem.
Vad hände inför årsmötet?
Strax innan årsmötet meddelande Maktsalongen att man ändå tänkte föreslå sin gamla kandidat som motkandidat till valberedningens eniga förslag. Två av ledamöterna i valberedningen, varav en varit nominerad av Maktsalongen, uttalade sitt stöd för detta i sociala medier.
Vad hände på årsmötet?
På punkten där valberedningen skulle presentera sitt förslag ledamoten i valberedningen som från början nominerats av Maktsalongen att hon själv och den andra ledamoten nu avgick från valberedningen. Hon berättade också att hon vid ett sammanträde diskuterat Sveriges Kvinnoorganisationers stadgar som säger att ledamot i styrelsen ska vara kvinna då Maktsalongens kandidat har man som juridiskt kön. Efter att styrelsen på en direkt fråga redovisat att Sveriges Kvinnoorganisationers verksamhet utgår från juridiskt kön valde kandidaten att själv dra tillbaka sin kandidatur.
Informerades kandidaten i förväg informerats om att hon inte var valbar?
Det är årsmötet som beslutar om vem som väljs in i styrelsen, men Sveriges Kvinnoorganisationers stadgar säger att ledamöter i styrelsen måste vara kvinnor och vår verksamhet utgår från kön som juridiskt kön. Vilken information som Maktsalongens kandidat fått inför årsmötet är ej känt. Sveriges Kvinnoorganisationer har stor respekt för det obehag som situationen vållade kandidaten. Det är ett gemensamt uppdrag för vår styrelse, valberedningen och organisationen i stort att förbättra rutiner och instruktioner för att säkerställa att framtida kandidater ska få bästa möjliga information om vilka förutsättningar som gäller innan årsmöten.
Vad har hänt efter årsmötet?
Efter årsmötet har Maktsalongen begärt utträde ur Sveriges Kvinnoorganisationer. Vi hoppas kunna fortsätta samarbeta med så väl Maktsalongen även om organisationen inte ingår i vår medlemskrets och även med den kandidat som föreslogs.
Kan transkvinnor sitta i Sveriges Kvinnoorganisationers styrelse?
Det är upp till årsmötet att avgöra styrelsens sammansättning efter förslag från valberedningen. Sveriges Kvinnoorganisationers hela verksamhet utgår från juridiskt kön, liksom könsuppdelad statistik och svensk förvaltning. Juridiskt kön är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhet och kvinnors rättigheter på strukturell nivå. Sammansättningen i styrelsen har också reflekterat denna definition av kön, vilket innebär att transkvinnor och ickebinära personer som har kvinna som juridiskt kön kan sitta i styrelsen. Vi välkomnar dock alla att engagera sig i kampen för kvinnors och flickors rättigheter.
Har inte människor rätt att själva bestämma hur de vill definiera sig?
Sveriges Kvinnoorganisationer har stor respekt för alla människors rätt att identifiera sig som vilket kön de själva vill. Vi ifrågasätter inte att en person som juridiskt är man kan definiera sig som kvinna.
Vad tycker Sveriges Kvinnoorganisationer i frågor som rör inkludering av transpersoner?
Sveriges Kvinnoorganisationer arbetar för alla kvinnors rättigheter, vårt arbete innefattar även transkvinnor och ickebinära personer som juridiskt är kvinnor. Vi vet att en trans- eller ickebinär identitet kan medföra stor utsatthet för patriarkala strukturer, vilket är ännu en anledning för oss att arbeta för mot begränsande könsroller och att mäns överordning i samhället.
De senaste två åren har vi adresserat de utmaningar som uppstår när arbetet för kvinnors rättigheter möter arbetet för att inkludera transpersoner. Vi har fört fram att inkludering av transpersoner aldrig får innebära en återgång till ett könsneutralt språk som osynliggör kvinnor och flickor. Vi har också bjudit in till samtal om hur man kan lösa de problem som uppstår när transpersoner inkluderas i den könsuppdelade statistiken. Sveriges Kvinnoorganisationer har även reagerat på den plötsliga och kraftiga ökningen av tjejer och unga kvinnor som ifrågasätter sin könsidentitet. Vi menar att könbekräftande vård, i synnerhet ingrepp som inte kan återkallas, ska göras med stor försiktighet på barn. Vi efterfrågar också mer forskning om tjejer och unga kvinnor med könsdysfori eftersom den kunskap som finns och de behandlingar som tagits fram utgår från vuxna män.
Läs mer om Sveriges Kvinnoorganisationers ställningstaganden här!
Denna text har uppdaterats löpande under den 25-29 mars samt den 9 april.