Regeringen utreder möjligheterna att införa anmälningsplikt för anställda i offentlig sektor, det vill säga att de som jobbar i kommuner, regioner och myndigheter ska vara skyldiga att informera polisen och Migrationsverket när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Sveriges Kvinnoorganisationer är av flera skäl kritiska till detta förslag till lagstiftning som i folkmun kallas angervilagen.
Lagen riskerar bland annat att strida mot flera befintliga lagar och internationella konventioner som ger alla som vistas i Sverige vissa rättigheter, även de som saknar uppehållstillstånd. Till exempel har alla barn rätt att gå i skolan och alla har rätt till akut sjukvård. Rätten till utbildning och vård inskränks om lärare förväntas ange sina elever eller läkaren sina patienter. Många papperslösa kommer istället att hålla sina barn hemma från skolan och undvika att söka vård för att inte riskera att bli utvisade.
Sveriges Kvinnoorganisationer vill framhålla att kvinnor och barn på flykt och papperslösa kvinnor och barn är särskilt utsatta grupper som kommer att påverkas oproportionerligt av en angiverilag. Till exempel kan lagen komma att påverka papperslösa kvinnors tillgång till reproduktiv vård. Kvinnor har gjort abort i alla tider, på mer eller mindre säkra sätt. Ett hot om att bli utvisad av vårdpersonal riskerar att leda till att kvinnor fullföljer graviditeter mot sin vilja eller försöker göra abort utanför vården på farliga sätt. Det är också oklart hur en sådan här lagstiftning kan komma att påverka kvinnors och tjejers möjlighet att få preventivmedel.
Många papperslösa kvinnor och flickor har utsatts för sexual-, heders- och kvinnofridsbrott i Sverige eller på vägen hit. Det är redan idag, utan anmälningsplikt, svårt för dem att våga anmäla de brott de utsatts för och söka den vård som de behöver för att bearbeta sina trauman. Sveriges Kvinnoorganisationer är mycket oroliga för hur det kommer att bli för dessa kvinnor när den nya lagen är på plats. Vi ser att risken är stor att ännu fler papperslösa kvinnor kommer att fastna i prostitution och våldsamma relationer utan att kunna söka hjälp.
Utöver att kvinnor på flykt och papperslösa kvinnor kommer att drabbas särskilt hårt om angiverilagen införs, så kommer det framförallt vara kvinnor som förväntas upprätthålla lagen. Kommuner, regioner och myndigheter är kvinnodominerade arbetsplatser. Det är i stor utsträckning kvinnor som jobbar som lärare och sjuksköterskor och som därmed förväntas bryta mot sina yrkesetiska principer. Dessa yrkesgrupper har länge arbetat för att bygga upp tilliten till myndigheter bland de mest utsatta, nu förväntas de göra precis tvärtom.
Den pågående utredningen måste, likt alla utredningar, beakta hur en anmälningsplikt kan komma att påverka kvinnors och flickors rättigheter och jämställdheten i samhället. Med utgångspunkt i detta och all annan kritik som har framförts från olika delar av samhället borde den enda självklara slutsatsen vara att en angiverilag inte kan införas i Sverige. Sveriges Kvinnoorganisationer ansluter sig härmed till den pågående proteströrelse runt om i landet mot angiverilagen.