Kvinnor med utländsk bakgrund är överrepresenterade i kvinnodominerade välfärdsyrken med höga sjukskrivningstal och mår ofta dåligt på grund av utanförskap och isolering. De använder även mindre preventivmedel än andra kvinnor och missar oftare mödravårdens hälsokontroller. Detta framkommer i en kartläggning om utrikes födda kvinnors och flickors hälsa som tagits fram av Sveriges Kvinnoorganisationer.
Det yrke på arbetsmarknaden som har högst sjukskrivningstal är undersköterska i äldreomsorgen. 2021 var 88 procent av alla undersköterskor i Sverige kvinnor och 35 procent av dessa kvinnor hade utländsk bakgrund, det vill säga var själva utrikes födda eller hade minst en utrikes född förälder, enligt statistikmyndigheten SCB 2023.
Låg kunskap om och tillit till hälso- och sjukvården och myndigheter generellt samt ekonomiska förutsättningar gör att utrikes födda ibland undviker att söka vård. Till exempel avstår 17 procent av kvinnorna och 21 procent av männen som är födda utanför Europa från att gå till tandläkaren, jämfört med 7 procent av svenskfödda kvinnor och 8 procent av svenskfödda män, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten 2022.
I fokusgrupperna återkommer kvinnorna till hur isolering, utanförskap och diskriminering påverkar hälsan. Isoleringen är sammankopplad med att kvinnorna tar ett stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
Kvinnliga EU-migranter liksom papperslösa och asylsökande kvinnor löper särskilt stor risk för ohälsa och har inte tillgång till vård i samma utsträckning som andra grupper.
För att förebygga ohälsa bland kvinnor och flickor med utländsk bakgrund krävs framför allt åtgärder som förbättrar deras livsvillkor. Därutöver måste hela hälso- och sjukvården och folkhälsopolitiken genomsyras av ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.
De fem viktigaste förslagen i rapporten är
• Stoppa alla planer på att inskränka tillgången till tolk. Säkerställ i stället tolkning av god kvalitet i hela landet och tydliggör att det är olämpligt att familjemedlemmar tolkar åt varandra.
• Säkerställ att alla asylsökande genomgår hälsokontroller. Migrationsverket bör följa upp att asylsökande har fått en hälsokontroll. Därutöver bör en ny, uppföljande hälsokontroll genomföras efter fem år i Sverige, mot bakgrund av att nyanländas hälsa ofta försämras efter en tid i landet.
• Organisera hälso- och sjukvården på ett sätt som sänker trösklarna. Säkerställ att digitaliseringen av hälso- och sjukvården inte minskar tillgängligheten för utrikes födda. Där så är möjligt bör vården organiseras utifrån principen om en väg in och samordnas med andra myndigheter.
• Jämställdhetsintegrera styrningen av hälso- och sjukvården. Jämställdhet och jämlikhet bör ingå i nationella och regionala överenskommelser, strategier och andra styrdokument kopplade till god och nära vård. Utveckla uppföljningen så att statistik konsekvent bryts ned på kön och födelseland.
• Satsa på kvinnors organisationer, idrottsrörelsen och studieförbunden. Öka finansieringen av civilsamhällesorganisationer som kan främja integration, jämställdhet och sunda levnadsvanor. Idrottsrörelsen bör arbeta uppsökande för att nå utrikes födda kvinnor och flickor och erbjuda kostnadsfri verksamhet med barnpassning i socioekonomiskt utsatta områden.
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer
Mira Palme, projektledare Sveriges Kvinnoorganisationer