Hur länge kommer Sverige vara EU:s minst ojämställda land?

Den senaste upplagan av det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE:s index visar hur utvecklingen mot jämställdhet har stannat av i Sverige och på vissa områden till och med går bakåt, vilket den svenska kvinnorörelsen under en lång tid har pekat på. Att Sverige fortfarande är EU:s mest jämställda land beror på ett uthålligt jämställdhetsarbete och banbrytande jämställdhetsreformer som utbyggd förskola, särbeskattning och föräldraförsäkring. Tack vare denna politik kunde kvinnor i bredd börja arbeta, tjäna pengar och ta makten över sitt eget liv på 1980-talet, frukten av det skördar vi fortfarande. 

Men de senaste 30 åren har den reformistiska jämställdhetspolitiken stannat av i Sverige, liksom även utvecklingen mot ökad jämställdhet som inte går av sig själv utan som måste vinnas och pressas framåt för varje generation. EIGE:s index visar bland annat att kvinnors obetalda hemarbete har ökat vilket får stor inverkan på kvinnors hälsa och ekonomi. När det gäller indikatorn “social verksamhet” tappar Sverige hela 14 placeringar sedan förra året. 

Nu när stat, regioner och kommuner möter inflation och lågkonjunktur med nedskärningar i offentlig sektor finns stor risk att den onda spiralen fortsätter. När den betalda omsorgen minskar leder det till att högre arbetsbelastning i kvinnodominerade välfärdsyrken och till att kvinnor ökar sitt obetalda omsorgsarbete. I så fall dröjer det inte länge innan flera länder har sprungit ikapp och förbi Sverige i jämställdhetsrankingarna. I indexet syns redan tydligt hur EU som helhet och flera länder tagit stora språng mot ökad jämställdhet det senaste året. 

Sveriges Kvinnoorganisationer efterlyser nya, breda jämställdhetsreformer som på allvar minskar inkomst- och hälsoklyftorna mellan kvinnor och män. 

  • Stora investeringar behöver göras i välfärden, och pengarna måste gå till att anställa fler och höja lönerna i skola, vård och omsorg. 
  • Tillsynen av diskrimineringslagen måste utvidgas och stärkas. Det ska inte råda straffrihet för att ge kvinnor lägre lön än män för lika och likvärdiga yrken.
  • Höj nivåerna på transfereringar som halkat efter. Tryggheten måste öka för den som arbetar och blir förälder eller sjuk. 
  • Individualisera föräldraförsäkringen. Dela föräldrapenningen och föräldraledigheten lika mellan föräldrarna och se över flexibiliteten.
  • Mer jämställda skatter. Kommande skattereformer måste ha som uttalat syfte att minska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män.
  • Förbättra unga kvinnors psykiska hälsa. Primärvården bör ta över ansvaret för psykisk ohälsa och ges tillräckliga resurser. 
  • Stoppa straffriheten för mäns våld mot kvinnor. Inför en rättsgaranti för sexualbrott som garanterar att anmälda brott utreds inom rimlig tid och att de resurser som krävs avsätts. 
  • Skärp styrningen och förbättra uppföljningen av myndigheters jämställdhetsarbete. Ställ krav på att  myndigheter ska redovisa effekterna av sitt jämställdhetsarbete.