Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en kunskapssammanställning som ska utgå från forskning och myndigheters erfarenhet som ska kartlägga hur den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män har påverkats av pandemin. I uppdraget samarbetar de med Kommissionen för jämställda livsinkomster där vår generalsekreterare sitter som expert.
För oss är det tydligt att pandemin också har påverkat hälsan för kvinnor som konsekvens av ekonomisk ojämställdhet som i sin tur kan få konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten på längre sikt. Kvinnor har tvingats öka sitt obetalda arbete när den offentliga vården och omsorgen inte räcker till. Cornonapandemin har påverkat den redan hårt belastade vård- och omsorgspersonalen som pressats till sitt yttersta när de har tagit hand om allt fler sjuka och tvingats arbeta längre arbetspass. Pressen och oron kan leda till posttraumatisk stress (PTSD) eller utmattningssyndrom hos personalen, som ofta är kvinnor. Hur kommer denna period av hård press påverka personalen i vård- och omsorgssektorn? Hur kommer det påverka deras hälsa och möjlighet att fortsätta att arbeta?
Vi vill att myndigheten i uppdraget ska ha en bredare syn på ekonomisk jämställdhet och också titta på de långsiktiga effekterna på ekonomisk jämställdhet i relation till ohälsa i samband med pandemin.
Sveriges Kvinnoorganisationer vill utöver uppdraget även se följande insatser för att förbättra arbetssituationen för vård- och omsorgsanställda och för att få bukt på den ekonomiska jämställdheten:
- Kraftiga investeringar i vård och omsorg
- Inför en äldreomsorgslag
- Höjda löner och bättre villkor för välfärdens anställda
- Heltid som norm i offentlig sektor
- Kunskapslyft för undersköterskor
- Stärk tillgången till läkare och sjuksköterskor i äldreomsorgen