Sveriges Kvinnoorganisationer har, tillsammans med Integrationsnätverket, analyserat regeringens Handlingsplan mot rasism och hatbrott samt rapport till FN:s kommitté mot rasdiskriminering, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten fokuserar särskilt på att synliggöra kvinnor och flickors upplevelser av rasism och hur det skiljer sig från pojkar och män. Syftet är att politiker och beslutsfattare ska öka medvetenheten kring den könade rasismen, och bättre anlägga ett jämställdhetsperspektiv i framtida förslag på det antirasistiska området.
Rapporten publicerades 4 juni 2025.
Mot bakgrund av den backlash som pågår mot kvinnor och flickors rättigheter, syns också en trend bland offentliga verksamheter som nedprioriterar tjänster som jobbar för mångfald och mot rasism. I skärningspunkten mellan kön och etnisk tillhörighet drabbas kvinnor och flickor värst – men det saknas en djupare analys och förståelse för hur rasism mot kvinnor och flickor tar sig uttryck. I en tid av ökad främlingsfientlighet är det viktigare än någonsin att intensifiera arbetet mot rasism, som idag existerar på strukturell och individuell nivå, och när kvinnor utgör halva målgruppen behöver deras livsvillkor synliggöras bättre.
Rapporten visar att:
⮕ Regeringens antirasistiska arbete saknar ett jämställdhetsperspektiv och kvinnor osynliggörs
Trots att vikten av att beakta kön och etnisk tillhörighet har lyfts av myndigheter, på EU-nivå och av FN-kommittéer, och att jämställdhetsintegrering ska genomsyra regeringens antirasistiska arbete, nämns kvinnor och flickor ytters få gånger. Jämställdhetsperspektivet har dessutom nedmonterats i den senaste handlingsplanen jämfört med tidigare. Regeringen bör göra jämställdhetsperspektivet permanent och bestående, som en grundförutsättning för det antirasistiska arbetet.
⮕ Kvinnor utsätts för sexualiserad rasism som en form av maktutövning
Den sexualiserade rasismen drabbar kvinnor i skärningspunkten mellan kön och etnisk tillhörighet. Unga tjejer drabbas hårt, på grund av ökad digitalisering. Dessutom bidrar pornografin till att förstärka rasistiska föreställningar genom att sexualisera etniska grupper.
⮕ Kvinnor med minoritetsbakgrund diskrimineras i kontakt med myndigheter
För kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna är utsattheten extra påtaglig, då det handlar om historiska, koloniala och patriarkala faktorer som spelar in. En misstro till myndigheter, på grund av en okunskap om de särskilda förutsättningar som präglar de nationella minoriteterna, gör att kvinnor och flickor inte söker vård eller rättshjälp i samma utsträckning, vilket får konsekvensen att våldet ökar såväl som den psykiska ohälsan.
Därför rekommenderar Sveriges Kvinnoorganisationer att regeringen:
- Ökar insatser mot digital rasism för att motverka sexualiserad rasism – bekämpa pornografi och säkerställ att AI-modeller inom statliga institutioner inte baseras för sexistiska och rasistiska föreställningar.
- Inför mer träffsäkra insatser för kvinnor och flickor som tillhör de nationella minoriteterna – ökad kunskap om kvinnors livssituation och den historiska kontexten.
- Stärker samverkan med civilsamhället för att motverka rasism – kvinnoorganisationer som möter rasifierade kvinnor måste representeras i dialoger och processer som handlar om deras upplevelser.
Fler rekommendationer hittar ni i vår rapport.
Denna rapport finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) inom ramen för ett projekt för att synliggöra kvinnors erfarenheter för rasism i Sverige.
Ett stort tack till:
Existera, Jourerna i Sydöst, Föreningen Förenade Kvinnor, Hand in hand for Women, Internationella Kvinnoförbundet, Internationella Kvinnoföreningen Malmö, Olivia Oskarshamn, Kurdistans Kvinnoförbund, Kvinnors Rätt, Mamma United, Tensta Hjulsta Kvinnocenter, Kvinnorättsförbundet, Hope, Kurdistans Demokratiska Kvinnoförbund.
________________________________________________________________________________________________
Presskontakt
Lisa Palm
076-028 71 80
lisa.palm@sverigeskvinnoorganisationer.se