Just nu kartlägger Sveriges Kvinnoorganisationer, i samarbete med Stígamót på Island och Kvinnefronten i Norge, de nordiska ländernas lagar och andra åtgärder som vidtagits för att bekämpa pornografin och dess skadeverkningar. Astrid Carsbring, sakkunnig kvinnofrid, intervjuades av FemPers inför den kommande rapporten som släpps i november.
Artikeln publicerades i FemPers 20 september 2024. Ta del av en engelsk översättning här.
Sveriges Kvinnoorganisationer kartlägger vilken lagstiftning mot våldspornografi som finns i Norden och kan nu konstatera att de flesta Nordiska länder har lagstiftning som förbjuder våldspornografi, men att den inte används.
Forskningen visar att pornografi till stor del bygger på och innehåller mäns våld mot kvinnor. Uppskattningsvis 90 procent av den kommersiella porren innehåller våld och förnedring av kvinnor.
Det är dessa skadeverkningar som Sveriges Kvinnoorganisationer vill komma åt genom att stärka arbetet mot pornografi.
Det gör de nu alltså genom att ta fram en rapport för att se vilken lagstiftning som används och var det brister.
– Fokus ligger på skadeverkningar som beror på spridning av vuxenporr, den normaliserade mainstream pornografi som framför allt en majoritet av vuxna män konsumerar, säger Astrid Carsbring, sakkunning på kvinnofrid på Sveriges Kvinnoorganisationer, till Fempers nyheter.
Enligt uppgifter som Sveriges Kvinnoorganisationer har sammanställt konsumerar mellan 70 och 97 procent av männen i Norden pornografi.
– Det är mycket våld, sexuellt våld, tvång och tortyrklassat våld i porr, vilket påverkar de kvinnor som utsätts men också sexuella relationer mellan män och kvinnor, säger Astrid Carsbring.
Strypningar till exempel är allt vanligare i och utanför porren. Det är nu det näst vanligaste tillvägagångssättet vid dödligt våld mot unga tjejer.
En anledning som Astrid Carsbring lyfter till att det är viktigt att sätta in åtgärder är att unga pojkar börjar titta på porr i allt yngre ålder. Många redan när de är 12 år.
– Det innebär ju att många pojkars sexualitet formas av pornografi, redan innan de själva är sexuellt aktiva, säger hon.
Nya teknologier används för spridning av sexuellt våld
Det är också oroväckande, menar Carsbring, att utvecklingen av nya teknologier såsom AI och deep fake-bilder ofta används för att begå och sprida just sexuellt våld.
– Vi vill vara med och motverka spridningen av pornografi, säger Astrid Carsbring.
Enligt henne har de flesta nordiska länder lagstiftning som förbjuder våldsporr. I Sverige finns det sedan 1989 en lag som säger att det är olagligt att sprida filmer eller bilder innehållande sexuellt våld.
Trots detta används alltså inte lagen mot den våldspornografi, det vill säga nästan all porr, som finns tillgänglig, sprids och dagligen konsumeras.
Roks och organisationen Kvinnofronten har under flera års tid gjort kampanjer och anmält våldsporr, men anmälningarna har aldrig lett till några ordentliga utredningar.
– Problemet är att lagstiftningen inte används i den utsträckning som den borde kunna användas. Det beror dels på att det saknas kompetens, dels att det inte finns resurser – och det gäller brett över hela rättsväsendet, säger Astrid Carsbring.
För lite görs för att bekämpa pornografi
Målsättningen för Sveriges Kvinnoorganisationer är att den nu pågående kartläggningen av lagstiftning och andra åtgärder som finns i de nordiska länderna sedan ska fungera som kunskapsunderlag för regeringen och andra aktörer. Det handlar om hur man kan använda befintlig lagstiftning. Om lagstiftningen eventuellt måste skärpas. Och hur kan man gå vidare i arbetet på nationell nivå.
Sveriges Kvinnoorganisationer är kritiska till att för lite görs.
– Regeringen måste göra mer, det är tydligt, säger Astrid Carsbring.
Global Digital Compact – urvattnat förslag, tydlig backlash
Ett konkret exempel på det är den urvattnade överenskommelsen Global Digital Compact som världens länder förväntas anta på ett FN-toppmöte den 20 till 23 september.
Global Digital Compact är ett ramverk som ska göra internet bättre och internetmiljöerna online säkrare.
– Vi hade velat se ett förbud mot sexuellt våld mot kvinnor och flickor online, men en stark formulering från början om att eliminera och förebygga könsbaserat våld har strukits och bytts ut mot den mycket svagare formuleringen att motverka och adressera våldet, säger Astrid Carsbring och tillägger:
– Vi ser en backlash helt enkelt. Det finns inte konsensus för krafttag mot könsbaserat våld. Visserligen läggs mycket pengar på mäns våld mot kvinnor i Sverige men inget är riktat mot våldsporrindustrin specifikt.