Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar utredningens förslag om att skärpa svensk lagstiftning för att leva upp till EU:s direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i nära relationer. Sverige ses ofta som ett föregångsland internationellt för vårt kvinnofridsarbete – då är det viktigt att detta arv förvaltas och att Sverige går längre än direktivets minimikrav.
Ny och skärpt lagstiftning måste följas av riktade resurser, specialiserad kompetens och fungerande rättstillämpning. Detta gäller inte minst fridskränkningsbrotten: studier har visat att brottet grov kvinnofridskränkning inte längre används i särskilt stor utsträckning vilket kan tyda på att rättsväsendet saknar tillräcklig kompetens om brottet. På samma sätt är det snart ett årtionde sedan brottet olaga integritetsintrång infördes, trots det har väldigt få blivit dömda i jämförelse med hur vanligt det är att som tjej bli utsatt för att någon sprider hennes intima bilder. Till exempel anmäldes 1 876 fall av olaga integritetsintrång till polisen år 2021, men endast 27 personer dömdes, vilket innebär att endast dryga 1% av de som anmäls lagförs.
Det råder på många sätt straffrihet för denna typ av brott i Sverige vilket tyder på en låg kompetens och bristande resurser inom samtliga delar av rättsväsendet. Specialiserade team inriktade på att bekämpa mäns våld mot kvinnor bör inrättas i samtliga polisregioner. Arbetssätt med särskild kompetens och nära samverkan mellan polis och socialtjänst bör införas. Det är dags att mäns våld mot kvinnor får minst lika hög prioritet som det gängrelaterade våldet – inte bara i ord utan också i praktiken med handling och resurser.