Den 4 oktober medverkade Sveriges Kvinnoorganisationer i ett seminarium om surrogatmoderskap som arrangerades av riksdagens tvärpolitiska HTBQI-nätverk. Ta del av vår generalsekreterare Clara Berglunds anförande nedan. Läs mer om vårt arbete mot surrogatmoderskap här. Och skriv under vårt upprop mot den globala surrogathandelen här.
”Det går inte att skilja på altruistiskt och kommersiellt surrogatmoderskap”
Sveriges Kvinnoorganisationer samlar 51 föreningar som representerar omkring 130 000 kvinnor och flickor. Vi motsätter oss alla former av surrogatmoderskap och driver frågan i samarbete med nätverket Feministiskt nej till surrogatmoderskap och även internationellt i samarbete med systerorganisationer i flera länder. Vi använder terminologin ”surrogatmoderskap”, som synliggör kvinnan som bär barnet och inte reducerar henne till en behållare, så som begreppet ”värdgraviditet” gör.
Idag har vi fått höra flera solskenshistorier om hur det kan gå till att få barn genom surrogatmoderskap, jag kommer att ge er en annan bild, som bättre speglar erfarenheterna från de många kvinnor som utnyttjas i surrogathandeln och inte kan vara här idag.
2016 presenterade Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet sitt slutbetänkande. Utredningen slog fast att det finns stora kunskapsluckor när det gäller hur de barn som kommer till och de kvinnor som bär dem påverkas av surrogatmoderskap.
Utredningen sa också att det finns det uppenbara risker för att kvinnor kan utsättas för påtryckningar att ställa upp som surrogatmödrar, till exempel en underförstådd press att hjälpa en syster som inte kan få barn. Utredningen pekade också på risken för dold kommersialisering, det vill säga att kvinnor får gåvor, ersättningar eller pengar under bordet.
Mot bakgrund av detta, de stora kunskapsluckorna och svårigheterna i att säkerställa surrogatmammors fria samtycke, landade utredningen i att surrogatmoderskap inte bör tillåtas i Sverige. Istället gäller den så kallade moderskapsprincipen som innebär att kvinnan som föder barnet är barnets mor. Denna princip är ett viktigt skydd för kvinnors reproduktiva självbestämmande, som idag inskränks runt om i världen.
Sveriges Kvinnoorganisationer motsätter sig surrogatmoderskap av tre skäl.
För det första: Riskerna för att kvinnor och barn ska fara illa är allt för stora. Med risker menar vi bland annat medicinska risker. Även i länder med väl utvecklad sjukvård är graviditet förenat med medicinska risker. 15 % av alla födande i Sverige drabbas av depression, 8% drabbas av havandeskapsförgiftning och 3,5% av allvarliga bristningar 3,5%. Det här är risker som man kan gå igenom för sin egen skull men som man inte kan förvänta sig att någon annan ska gå igenom åt en.
De psykologiska riskerna är stora. Vi vet inte hur barn, på lång sikt, påverkas av att skiljas från den kvinna vars röst och rörelser de känt i nio månader, till exempel inte hur det påverkar deras identitetsutveckling. Vi vet heller inte hur kvinnor, på lång sikt, påverkas av att lämna ifrån sig ett barn som de burit inom sig, fött och hållit i sina armar. Surrogatmammor som intervjuats av forskaren Sheela Saravanan beskriver ett livslångt trauma.
Sveriges Kvinnoorganisationer ser också att det finns juridiska och sociala risker som inte går att reglera bort: Vad händer om surrogatmamman ångrar sig och vill göra abort? Eller om hon vill behålla barnet? Vad händer om de beställande föräldrarna ångrar sig och vill att graviditeten ska avslutas eller sen inte vill ha barnet när det fötts?
För det andra: Kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar kan inte avtalas bort. I surrogatarrangemag inskränks surrogatmoderns rätt att bestämma över sin kropp och sitt liv. Det gällde ukrainska surrogatmammor som evakuerades och skiljdes från sin familj mot sin vilja. Men det skulle också gälla altruistiska surrogatmammor i Sverige. Om en kvinna bär någon annans barn i sin mage, kommer ju de tilltänkta föräldrarna vilja ha inflytande över hur hon lever sitt liv. Det hon äter och gör, var hon är, det påverkar ju deras barn. Men framförallt avtalar surrogatmammor bort rätten att göra abort, som är en av de viktigaste och mest hotade rättigheterna i den globala backlashen mot kvinnor som pågår just nu.
Kanske tror ni att det går att införa altruistiska surrogatarrangemang som inte omfattar aborträtten? Kanske ni till och med tänker er att det ska vara möjligt för surrogatmamman att ångra sig en viss tid efter förlossningen och behålla barnet, vilket skulle vara i enlighet moderskapsprincipen och adoptionslagstiftningen som säger att beslut om adoption får fattas efter att kvinnan hunnit återhämta sig.
Men det skulle i så fall skapa en stor otrygghet för de beställande föräldrarna och barnet. Risken är stor att det kan leda till långa och svåra vårdnadstvister och konflikter där en genetisk pappa och en surrogatmoder på pappret skulle vara föräldrar tillsammans. Utredningen menade att detta aldrig kan vara i enlighet med barnets bästa.
För det tredje: Surrogatmoderskap är en global industri som handlar med kvinnor och barn. Det är i praktiken svårt att skilja på altruistiska och kommersiella surrogatarrangemang. Dels finns det, som utredningen framfört, en betydande risk för dold kommersialisering inom till synes altruistiska surrogatarrangemang.
Dels kommer legaliseringen av altruistiska surrogatarrangemang i Sverige skicka signalen att detta är ett försvarbart sätt att skaffa barn på, vilket kommer öka efterfrågan. Men eftersom det inte kommer finnas tillräckligt många svenska kvinnor som utan betalning vill bära barn åt andra kommer många söka sig utomlands. Om vi tillåter altruistiska surrogatarranemang i Sverige riskerar det alltså leda till ökad kommersiell handel där utsatta kvinnor i fattiga länder utnyttjas för att bära välbeställda svenskars barn.
Vi i kvinnorörelsen har stor respekt och förståelse för den starka längtan efter barn som människor kan ha, inte minst samkönade manliga par. Samhället ska göra mycket för att möjliggöra dem att bilda familj, men inte vad som helst. Här, när det handlar om att en annan människas kropp ska användas för att tillfredsställa deras längtan, går en gräns. Hit men inte längre.