Det är inte rimligt att lärare och socialsekreterare som förväntas förebygga gängkriminalitet ska tjäna flera tusen mindre än poliser trots längre utbildning. På Equal Pay Day, 15 november, lanserar Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnoorganisationer en ny rapport som kartlägger löneskillnaderna mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken med jämförlig kravnivå.
Debattartikeln publicerades i Aftonbladet 15 november 2024.
Ta del av rapporten på Lönelotsarnas och Sveriges Kvinnoorganisationers lunchwebbinarium 15 november.
I sin regeringsförklaring underströk statsminister Ulf Kristersson att de satsningar och reformer som gjorts på rättsväsendets område inte räcker när nya barn ständigt socialiseras in i gängkriminalitet. Han lovade mer satsningar på förebyggande arbete enligt devisen ”tidigt och tydligt”.
Men var är pengarna som ska se till att så sker? Socialtjänstens och skolans medarbetare som förväntas visa pojkar och unga män andra livsvägar saknar förutsättningar att göra sitt jobb.
Det har gått ett drygt halvår sedan politiker på både nationell och lokal nivå lovade att satsa mer på förebyggande verksamhet, efter att en pappa skjutits till döds på öppen gata i Skärholmen.
Men nu slutar stadsdelens socialsekreterare i protest mot bristen på resurser som gör att man inte har råd att ha kvar barn i placering.
De många kvinnor som arbetar inom förskola, skola och socialtjänst och undrar hur högt samhället värderar det förebyggande arbete som de förväntas utföra hittar svaret i sitt lönekuvert.
I sin nya rapport konstaterar expertnätverket Lönelotsarna att poliser har fått en genomsnittlig lönehöjning om 3 500 kronor tack vare en nationell satsning mot kriminalitet. Men ingen motsvarande satsning har gjorts på de kvinnodominerade yrken som vid sidan av polisen förväntas förebygga kriminalitet.
Förra året tjänade poliser i genomsnitt 6 100 kronor mer än förskollärare, 1 700 kronor mer än grundskollärare och 2 000 kronor mer än socialsekreterare trots att alla dessa kvinnodominerade yrken kräver längre utbildning.
Löneskillnaden mellan väktare och ordningsvakter, som endast kräver en kort utbildning, och barnskötare med krav på gymnasieutbildning, är 6 100 kronor och har också ökat.
De flesta yrken som går ut på att ta hand om andra människor oftast har lägre löner än yrken som går ut på att producera saker eller hantera data, trots att de flesta nog är överens om att dessa arbeten är både livs- och samhällsviktiga.
Polis är ett sådant yrke och har också länge haft en låg lön i förhållande till arbetets kravnivå, därför är det bra att polislönerna har höjts.
Men motsvarande lönesatsning måste också göras för de många kvinnodominerade yrken som går ut på att ta hand om barn, sjuka och äldre som rimligen inte kan värderas lägre än kriminella?
Sveriges kvinnoorganisationer och Lönelotsarna menar att regeringen bör genomföra en likande satsning som gjorts för poliser även bör göras för nyckelprofessioner i socialtjänst, skola och förskola.
Pengarna bör både användas till att höja lönerna och skapa bättre arbetsvillkor. Detta är nödvändigt för att behålla nuvarande medarbetare och för att locka morgondagens kompetens.
Även arbetsmarknadens parter måste i det kritiska läge som nu råder ta ansvar och lönehöjningar i livs- och samhällsviktiga bristyrken som domineras av kvinnor i den avtalsrörelse som just nu håller på att ta form.
Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges kvinnoorganisationer
Marie Trollvik, ordförande, Lönelotsarna