De nya EU-reglerna om insyn och lönerapportering som ska leda till minskade löneskillnader mellan kvinnor och män ska nu införlivas i svensk lag. Men det är bråttom och det krävs omedelbara åtgärder, skriver Diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius och Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.
Debattartikeln publicerades i Dagens industri 2 oktober 2024.
Remissvaren från instanserna som avser att yttra sig över utredningen om hur det så kallade lönetransparensdirektivet ska införlivas i Sverige har börjat trilla in på Arbetsmarknadsdepartementet. Det är bra för det är bråttom nu.
Det är bråttom av flera skäl. Dels är det oerhört angeläget att vi får nya och mer effektiva verktyg för att kunna vidta åtgärder och komma åt de skillnader som finns i lön mellan könen. Faktum är att en tidigare positiv trend med ett minskat lönegap är bruten och att löneskillnaderna mellan könen under förra året nu ser ut att öka. För att vända på det och fortsätta och accelerera utvecklingen mot jämställda löner kan lönetransparensdirektivets regleringar kring insyn och krav på lönerapportering göra stor skillnad.
Lönetransparensdirektivet syftar till att säkra principen om att kvinnor och män ska få lika lön för lika och likvärdigt arbete. Utredningen föreslår att DO ska bli det övervakningsorgan som ska vara ett nav i den nya regleringen. Vi delar uppfattningen att uppgifterna ligger i linje med den roll DO har och att DO därmed är den myndighet som bör ha uppgiften.
Direktivet ska vara implementerat i svensk lag och börja gälla den 7 juni 2026. Det kan låta som att det är gott om tid, men det är snarast tvärtom. Utöver att arbetsgivarna behöver använda tiden för att förbereda sig på att tillämpa de nya reglerna så behöver även de tekniska system som ska användas för inrapportering komma på plats. Det kommer att krävas utveckling av nya arbetsprocesser för att säkra tillsynen, och kommunikationsinsatser för att informera och utbilda arbetsgivarna – vad reglerna innebär och vad som förväntas av dem.
För att minska riskerna att svenska arbetsgivare drabbas av administrativa bördor och krånglande system måste den föreslagna övervakningsmyndigheten DO så snabbt som möjligt få besked om sitt uppdrag och senast våren 2025 ett betydande resurstillskott för att bygga upp en helt ny gren av verksamheten.
De uppgifter som övervakningsorganet ska ha överlappar i viss mån med DO:s nuvarande uppgifter, men flera av uppgifterna är helt nya. Bland dem finns till exempel att ta emot, systematisera och tillhandahålla arbetsgivares lönerapportering som enligt direktivet ska lämnas in till övervakningsorganet av alla arbetsgivare med fler än 100 anställda. Många tror att arbetsgivare redan idag ska lämna in den årliga lönekartläggningen till DO, men så är det inte. Idag behöver inrapportering enbart göras på uppmaning av DO. Myndigheten har alltså aldrig hanterat en sådan mängdinformation som det framöver rör sig om. DO ska därtill kontrollera att så också sker och för arbetsgivare som inte tillhandahåller de uppgifter de är skyldiga att göra ska DO föra talan om sanktionsavgifter. Den information som arbetsgivare lämnar in till DO ska myndigheten utan dröjsmål offentliggöra. Här krävs tekniska lösningar som gör detta möjligt.
Implementeringen innebär ökade kostnader, både i ett uppbyggnadsskede (dvs under perioden fram till ikraftträdandet 2026) och därefter löpande som en del av myndighetens ordinarie verksamhet.
Det kan tilläggas att EU också nyligen har fattat beslut om bindande minimikrav för EU:s likabehandlingsorgan (som DO). Det här innebär att det nu finns EU-reglering som fastställer vilket uppdrag ett likabehandlingsorgan som DO ska ha, och för DO innebär det i stort det uppdrag och de uppgifter myndigheten nu har. Det går att lägga till nya uppgifter, men det går inte att ta bort något. Finansiering av de nya krav som ställs genom lönetransparensdirektivet kan därför inte kan lösas genom en omprioritering av myndighetens resurser, något som genomförandeutredningen också påtalar.
För att kunna fullgöra de föreslagna uppgifterna behöver DO en kostym som är anpassad efter uppdraget. Det här kan inte vänta tills budgetpropositionen för 2026. Arbetet måste påbörjas redan nu. EU:s medlemsländer har gemensamt fattat beslut om att öka medborgares insyn i lönesättning och att synliggöra löneskillnader mellan könen i syfte att minska lönegapet. Det är bra och det är viktigt. Inte minst är det på tiden.
Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer