Debatt: ”Trots regeringens löften minskar biståndet till jämställdhet drastiskt.”

Med ökad jämställdhet minskar risken för krig och vi får mer demokratiska och välmående samhällen. När biståndet till jämställdhet minskar stannar denna utveckling. Det skriver vi tillsammans med 16 andra organisationer. 

Debattartikeln publicerades 1 april 2025 i Sydsvenskan. 

Regeringen säger att jämställdhet är ett ”kärnvärde” och ett prioriterat område för Sveriges bistånd. Tyvärr talar siffrorna ett annat språk – andelen bistånd som ska bidra till jämställdhet är den lägsta på nära 25 år. Trots regeringens löften minskar det svenska biståndet till jämställdhet drastiskt.

”Vi kommer att försvara jämställdheten världen över, inte genom vackra ord, utan genom kraftfullt agerande som gör skillnad på riktigt”, skrev utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) i en debattartikel i Aftonbladet (10/1).

I biståndsmyndigheten Sidas årsredovisning framträder en annan bild. Andelen bistånd som har jämställdhet som syfte eller delsyfte har minskat drastiskt och är nu den lägsta sedan 2001. Förra året hade 10 procent av Sidas bistånd jämställdhet som huvudsyfte och 55 procent som delsyfte, totalt 65 procent. Det är ett ras jämfört med toppnoteringen 86 procent år 2019, då 18 procent hade jämställdhet som huvudsyfte.

I pengar räknat har bistånd med jämställdhet som huvudsyfte minskat med mer än två miljarder kronor mellan 2019 och 2024 – en halvering. Sida konstaterar att man inte når EU:s jämställdhetsmål ”och halkar efter jämfört med andra givarländer”.

I en tid då arbetet för jämställdhet möter hårt motstånd behövs varenda procentandel, krona, euro och dollar för att försvara kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter. USA, världens största biståndsgivare, har stängt ner i stort sett allt sitt bistånd. Istället för att gå samman och fylla hålet USA lämnar efter sig, har även Belgien, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien skurit ner sitt bistånd kraftigt.

Av 32 länder i OECD-DAC, där Sverige samarbetar med andra biståndsgivare, har 20 länder minskat andelen bistånd som går till jämställdhet. Det får förödande konsekvenser.

Jämställdhetsbistånd gör verklig skillnad. Det ökar kvinnors, flickors och hbtqi-personers möjlighet att stå upp för sina rättigheter.

För många ger biståndet tillgång till utbildning, hälsovård och skydd mot diskriminering och våld, vilket ger dem kraften att bygga en framtid på sina egna villkor. Biståndet möjliggör för kvinnor att försörja sig själva, vilket förändrar både deras liv och hela samhällen.

Genom arbete för att förändra skadliga normer och bekämpa könsrelaterat våld, bidrar biståndet till en mer rättvis och jämlik värld där fler kan leva fritt och utan rädsla. Med ökad jämställdhet minskar risken för krig och vi får fredligare, mer demokratiska och välmående samhällen. När biståndet till jämställdhet minskar, stannar också den här utvecklingen.

Regeringen har nyligen kommunicerat riktade insatser till jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter, bland annat i Ukraina och Gaza. Dessa är välkomna och livsviktiga stöd, särskilt som kvinnors, flickors och hbtqi-personers rätt till sina egna kroppar utmanas alltmer globalt.

Men det är små summor i sammanhanget, och den större bilden visar en negativ trend med betydligt mindre resurser till biståndet för jämställdhet. Den trenden måste brytas.

Sveriges starka ledarskap för alla kvinnors och flickors rättigheter behövs mer än någonsin. På FN:s kvinnokommission i mars slog jämställdhetsministern än en gång fast att Sverige ska fortsätta vara en stark röst för jämställdhet.

Om regeringen menar allvar är det fortfarande inte för sent att bryta den nedåtgående trenden och öka biståndet till jämställdhet.

Erik Lysén, chef Act Svenska Kyrkan
Jennifer Vidmo, generalsekreterare ActionAid
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Shahab Ahmadian, ordförande MÄN
Malpuri Groth, ordförande Operation 1325
Marianne Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige
Niclas Lindgren, direktor PMU
Prudence Woodford Berger, ordförande PRO Global
Ingela Holmertz, generalsekreterare RFSU
Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen
Kerstin Bergeå, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Susannah Sjöberg, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer
Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect