Sveriges Kvinnoorganisationer avstyrker utredningens förslag till ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål, och förordar att nuvarande målformulering behålls. Vi ser med oro på att det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet ifrågasätts i tider när det våld som kvinnor utsätts för på grund av att de är kvinnor ökar. Att regeringen ser ett behov av kraftigare insatser mot våldet är positivt, men att ändra denna vägledande målformulering är inte rätt väg att gå. Mäns våld mot kvinnor är ett väl inarbetat begrepp som fångar allt det våld som män begår mot kvinnor, och som är en konsekvens av samt upprätthåller ett patriarkalt och ojämställt samhälle. Precis som framhållits i tidigare utredningar är det just detta våld som jämställdhetspolitiken bör ta sikte på, då det är mäns våld mot kvinnor som är ett hinder för jämställdheten. Att en omskrivning skulle göra målformuleringen mer inkluderande stämmer således inte. Tvärtom, skulle den föreslagna omformuleringen snarare verka exkluderande, och befästa de tre våldstyper som räknas upp som de enda eller huvudsakliga exemplen på mäns våld mot kvinnor. Därmed förloras helhetsbilden av våldets omfattning och dess normalitet, vilket är avgörande för att förstå våldets mekanismer och bekämpa det.
Eftersom vi förordar en sammanhållen våldsförståelse är vi positiva till att utredningen inte anser att ett sjunde delmål om hedersrelaterat våld och förtryck ska införas. Dock föreslår vi att regeringen istället ska initiera en nationell strategi för just hedersrelaterat våld och förtryck, då detta våld på vissa sätt särskiljer sig från andra typer av mäns våld mot kvinnor och därför kan kräva särskilda åtgärder som kan presenteras i en strategi.
Läs hela vårt remissvar här.
Läs utredningens betänkande här.