Bilen vinnare – och kvinnor förlorare i regeringens vårbudget

Idag presenterades regeringens sista budget innan höstens val. En budget som bjuder på få överraskningar när regeringen fortsätter på den inslagna vägen att lägga de stora pengarna på bilen och elen. 

Efter höstens rekordstora budget är reformerna betydligt mindre denna vår. Utöver att vårbudgeten alltid är en mindre budget, ett tillägg till höstens stora budget, så har nya lån till försvarets uppbyggnad samt låg ekonomisk tillväxt minskat hur mycket pengar som finns i statskassan. Förra vårbudgeten inklusive extra ändringsbudgetar var 11,5 miljarder. I år uppgår den till 7,7 miljarder. 

Mest pengar till bilen 

Vårens stora satsningar är sänkt skatt på bensin och diesel till en kostnad om 1,6 miljarder, och elstöd för 2,4 miljarder. Låter det bekant? Det är för att vi sett det förut – detta är den sjätte sänkningen av skatten på bensin och diesel sedan 2022. Ungefär en tredjedel av satsningen uppskattas tillfalla kvinnor, som äger färre bilar och kör mindre. Samma fördelning, en tredjedel till kvinnor, kan vi förvänta av elstödet, baserat på hur det fördelats tidigare. 

Regeringen återinför samtidigt en elbilspremie, något de tog bort 2022. Men denna gång är premien begränsad till låginkomsttagare på landsbygd med sämre tillgång till kollektivtrafik. Detta beror på att pengarna kommer från EU och är villkorade till ekonomiskt svaga hushåll. Värdet av tidigare elbilsbonusar har till två tredjedelar tillfallit män, men eftersom kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster är det är möjligt att denna nya konstruktion medför ett mer jämställt utfall.  

Fler gratis IVF-försök  

Regeringen tillför 227 miljoner och omfördelar ytterligare 100 miljoner kronor till ett nytt statsbidrag för IVF-behandlingar, totalt 327 miljoner. Pengarna ska möjliggöra för varje kvinna att få upp till sex IVF-försök gratis, istället för dagens tre. En bidragande anledning till reformen är de minskade födelsetalen. Fler kostnadsfria IVF-försök kan minska de ekonomiska hindren för ofrivilligt barnlösa kvinnor. 

Stärkt sommarbemanning i den kvinnodominerade vården 

250 miljoner tillförs regionerna för att klara av att täcka upp med personal under semestrarna. Vård- och omsorgssektorn är starkt kvinnodominerad, och reformen är därför en viktig satsning på kvinnors arbetsmiljö, och kan förhoppningsvis även bidra till att säkerställa en fungerande förlossningsvård året om. Hälften av pengarna omfördelas från arbetet för en nationell vårdförmedling.  

Viktiga jobbsatsningar för tjejer och killar… 

Regeringen fortsätter att prioritera sommarjobb för unga med samma summa som förra våren, 250 miljoner kronor. Det är lika många flickor som pojkar som får del av jobben – en jämställd reform.  

…men utrikes födda kvinnor får stå tillbaka 

Pengarna tas dock precis som tidigare från Arbetsförmedlingens andra arbetsmarknadspolitiska insatser, som utöver detta skärs ned med 102 miljoner. Visserligen höjs myndighetens förvaltningsanslag med 25 miljoner, men detta är till liten tröst för en myndighet som lider av kroniskt underskott. Vilket drabbar de tusentals utrikes födda kvinnor som inte får rätt stöd att komma in på arbetsmarknaden. Att ge dessa kvinnor en chans till ett jobb och egen inkomst är avgörande för att bryta lågkonjunkturen, och för jämställdheten i Sverige. Dessutom inför regeringen från 2027 nya regler om att man måste ha bott i Sverige i fem år för att kvalificera sig för socialförsäkringen, bland annat barn- och bostadsbidrag. Tillsammans med bidragstaket riskerar detta att öka utsattheten för utrikes födda kvinnor som lever i fattigdom, och föra dem ännu längre bort från arbetsmarknaden.  

Pengar för att stoppa mäns våld mot kvinnor tas från jämställdhetspolitiken 

I vårbudgeten presenteras 38 miljoner till kvinnofrid. Men vid en närmare granskning visar sig detta vara endast två miljoner. Socialstyrelsen får 8 miljoner för att motverka mäns våld mot kvinnor och kommunerna får 10 miljoner för boende för våldsutsatta. Dessa 18 miljoner tas från anslaget till jämställdhet i budgeten. 10 miljoner tillförs för en kampanj mot dödligt våld mot kvinnor och lika mycket pengar ges till hjälplinjen vid oönskad sexualitet, Preventell.  

Den totala ökningen av anslaget för jämställdhet är alltså två miljoner, och pengarna styrs fortsatt mot mäns våld mot kvinnor. Redan idag går 80 procent av pengarna inom anslaget till arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och endast en femtedel till övriga jämställdhetspolitiska delmål. Det är viktigt och bra att regeringen tillför medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor – att stoppa mäns våld mot kvinnor är en grundläggande princip i en rättsstat.  

Men därutöver behövs även ökad finansiering för att främja ekonomisk jämställdhet, arbetsmarknad, jämställd hälsa, makt och inflytande – alla centrala delar i arbetet för ett samhälle fritt från våld. Istället skapar regeringen en konkurrenssituation inom en redan mycket liten budgetpost. Anslagen behöver öka till samtliga delar av jämställdhetspolitiken, däribland stödet till kvinnors organisering.

Återbäring inom biståndet   

Hela 1,7 miljarder återförs biståndet i vårbudgeten, en välkommen nyhet med tanke på att budgeten minskats med tre miljarder från förra året. Dock är ökningen en direkt konsekvens av att alla pengar för asylmottagande inte gått åt, och de återförda pengarna ska fortsatt gå till den nya biståndsagendan: asylmottagande och handel. Parallellt skär regeringen ned på SIDA med ytterligare 60 miljoner i en tid när kvinnors och flickors rättigheter är under attack världen över. Sveriges internationella arbete för kvinnor och flickor måste stärkas, och vara i linje med svensk lagstiftning som tydligt erkänner kvinnor i prostitution som utsatta för exploatering. 

Låg prio för kvinnors företagande 

Regeringen tillför Tillväxtverket 2,5 miljoner kronor för att uppmuntra unga kvinnor att starta företag. Dessa småsummor kan inte väntas förändra kvinnors förutsättningar att starta och driva företag nämnvärt, i synnerhet inte som endast 10 procent av samma myndighets företagsstöd och 5,6 procent av riskkapitalet går till kvinnor. Om regeringen menar allvar med att förbättra kvinnors möjligheter att starta och driva företag måste de införa skarpa krav om en jämställd fördelning av offentliga företagsstöd.  

_________________________________________________________________________________________

Kontakt:

Beatrice Nordling, chefsekonom
E-post: beatrice.nordling@sverigeskvinnoorganisationer.se
Telefonnummer: 073-032 60 37