Den ekonomiska politiken har förstärkt ojämställdheten under krisåren. Män har fått nästan 26 miljarder mer än kvinnor i stöd. När vårbudgeten presenterades saknades höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer – nu måste finansministern tänka om, skriver Susannah Sjöberg och Beatrice Nordling från Sveriges Kvinnoorganisationer.
Debattartikeln publicerades i Expressen 15 april 2025.
Stigande matpriser och skenande boendekostnader har satt stor press på hushållens ekonomi de senaste åren. Men i lågkonjunkturens Sverige är det inte alla som har fått stöd när tiderna blivit tuffa.
Den ekonomiska politiken ska bidra till ökad jämställdhet, och regeringen menar att syftet med deras krisåtgärder har varit att stötta de mest utsatta. Vår nya rapport ”Finans- och penningpolitikens påverkan på jämställdheten” visar att det blivit precis tvärtom.
Sedan våren 2022 har såväl den tidigare som nuvarande regeringen fattat beslut om krisreformer motsvarande 124 miljarder kronor. Sveriges Kvinnoorganisationer har granskat hur pengarna har fördelats mellan kvinnor och män. Resultatet: män har fått nära 26 miljarder mer.
Det enskilt största krisbidraget till hushållen är elstödet. Ett bidrag som omgärdats av stort hemlighetsmakeri, men där vi nu har kunnat visa på utfallet av fördelningen – 68 procent av stödet gick till män. När vi tittar på elstödet till företag framträder en ännu dystrare bild. Nästan 90 procent gick till företag ägda av män. För en regering som säger sig vilja främja kvinnors företagande är det ett kraftigt underbetyg.
Men i detta mångmiljardhav finns ett undantag där kvinnor faktiskt har gynnats – det tillfälligt höjda bostadsbidraget. Majoriteten av detta stöd går till ensamstående mammor. Trots stödets träffsäkerhet tar regeringen nu bort den höjning i bostadsbidraget som varit den enda stödåtgärd som faktiskt nått en utsatt grupp.
Samtidigt väljer nu regeringen att avsätta ytterligare miljarder på rotavdraget i vårbudgeten – denna gång för subventioner av arbetskostnader, och det i en bransch där 9 av 10 är män. Det framstår som att nyrenoverade kök är viktigare än att ensamstående mammor kan sätta mat på bordet.
Kvinnor drabbas värst i ekonomiska kriser och har mindre pengar från början. Det har gjort att inflationen ätit större hål i plånboken än för de med större marginaler. Värst utsatta är ensamstående mammor. En tredjedel lever under fattigdomsgränsen, och situationen har förvärrats under krisåren. Larmrapporter från hjälporganisationer visar att mammor har tvingats låna till hyran och lagar gröt till sig själva för att ha råd med mat till barnen.
Finansminister Elisabeth Svantesson måste omedelbart tänka om och se till hela Sveriges befolkning – inte bara männen. Höjningen av bostadsbidraget måste förlängas och indexeras från den högre nivån.
Det är kvinnor som bär välfärden och samhället på sina axlar – det minsta kvinnor kan begära efter år i kris på deras bekostnad är att kunna äta sig mätta.
Susannah Sjöberg
Generalsekreterare
Sveriges Kvinnoorganisationer
Beatrice Nordling
Chefsekonom
Sveriges Kvinnoorganisationer