Den 21 januari för 23 år sedan mördades Fadime Şahindal av sin egen pappa. Han mördade henne för att för att hon gjorde anspråk på ett liv i frihet och utmanade familjens hedersnormer. Kvinnorörelsen uppmärksammar årsdagen för att hedra Fadimes minne och fortsätta kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Mycket har gjorts de senaste 20 åren, men mycket behöver fortfarande göras.
Hedersrelaterat våld och förtryck är en del av mäns våld mot kvinnor
Hedersrelaterat våld och förtryck syftar till att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet, kroppar och liv samt till att upprätthålla stereotypa föreställningar om kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är framförallt kvinnor och flickor som utsätts, men samma principer gäller även när offren är pojkar och män.
Sveriges Kvinnoorganisationer anser att hedersrelaterat våld och förtryck bör få en egen nationell strategi. Vi ser att hedersrelaterat våld och förtryck på vissa sätt särskiljer sig från andra former av mäns våld mot kvinnor, samtidigt som det är viktigt att se att även detta våld är tydligt könat och ett jämställdhetsproblem. Vi förordar en sammanhållen våldsförståelse, och menar därför att det är viktigt att behålla det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet i sin ursprungliga formulering där hedersrelaterat våld och förtryck ingår.
Hedersrelaterat våld och förtryck behöver belysas inom samtliga jämställdhetspolitiska mål, till exempel utbildning: personal som inom förskolor och skolor begränsar, kontrollerar och förtrycker flickor, som inte följer svensk lagstiftning och svensk läroplan kan inte tillåtas verka. Flickor har samma rättigheter som pojkar att till exempel delta på simundervisning, att ha en aktiv fritid och umgås med vilka vänner de vill.
Kunskapslyft inom myndigheter, kommuner och rättsväsende
De senaste åren har flera viktiga framsteg gjorts i lagstiftningen, bland annat genom att hedersförtryck blivit ett eget brott och luckor kring barn- och tvångsäktenskap täppts till. Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar även att Barnafrid (Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn) fått resurser för att sprida kunskap om orosanmälningar med fokus på hedersrelaterat våld. Samtidigt är det avgörande att myndighetsarbetet inte bedrivs könsneutralt. Det går inte att enbart tala om barns utsatthet, samhället måste benämna och se flickor och pojkar och därmed genomföra åtgärder som behövs utifrån hur olika grupper av flickor och pojkar utsätts.
Den nya socialtjänstlagen, som betonar förebyggande och kunskapsbaserat arbete, kan stärka insatser mot hedersvåld, men riskerar att försvagas av underfinansiering och en pressad socialtjänst. Rutiner för att hantera hedersrelaterade riskfaktorer behöver finnas i alla kommuner, och detta kräver tillräckliga resurser inom socialtjänst, skola, vård och omsorg. Ett kunskapslyft inom rättsväsendet är också nödvändigt. Förundersökningar med hedersmotiv bör hanteras av specialiserade poliser och åklagare, domare vidareutbildas, och sakkunniga med hederskompetens användas oftare.
Vi välkomnar att Jämställdhetsmyndigheten nu ska samordna arbetet mot hedersvåld. Det är dock avgörande att arbetet genomsyras av ett tydligt jämställdhets- och könsperspektiv, vilket vi ser fram emot att myndigheten förstärker i sitt uppdrag.
Bättre stöd och skydd till hedersutsatta
Kvinnor och flickor som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck måste få tillgång till skydd, stöd och vård, inklusive traumabehandling, oavsett var i landet de bor. Organisationer som erbjuder verksamhet för hedersutsatta och kvinnojourer måste ges tillräckliga resurser och goda förutsättningar att bedriva sina verksamheter. Samtliga nivåer, lokal, regional och statlig, måste säkerställa tillräcklig finansiering för att skydda flickor och kvinnor som är utsatta för hedersvåld.
Utrikes födda kvinnors arbetsetablering
Om fler utrikes födda kvinnor går till jobbet minskar riskerna för att nästa generation hamnar i utanförskap, vilket också innebär att man förebygger segregation som i sin tur samvarierar med hedersförtryck och annan brottslighet. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se ett kraftfullt åtgärdsprogram för att se till att fler utrikes födda kvinnor kommer i arbete och kan ta makten över sina liv.
I höstbudgeten aviserades att flera viktiga förslag från utredningen Etablering för fler ska genomföras, vilket är ett välkommet besked. För att åtgärda den ojämställda utformningen av etableringspolitiken krävs dock ytterligare insatser, såsom en utvidgad målgrupp för etableringsprogrammet och fler snabbspår inom kvinnodominerade yrken. Arbetsförmedlingen och andra aktörer måste också ha kunskap, rutiner och verktyg att upptäcka och ingripa när kvinnors arbetsetablering hindras av att de är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Kvinnorörelsen uppmärksammar Fadimedagen
I samband med årsdagen för mordet på Fadime arrangeras flera olika aktiviteter för att fira hennes minne och uppmana till fortsatt kamp mot hedersrelaterat våld och förtryck.