De som arbetar i kvinnodominerade yrken tjänar i genomsnitt 8 900 kronor mindre än de som arbetar i jämförbara yrken som är mansdominerade eller har en jämn könsfördelning och gapet ökar, enligt en ny rapport från Lönelotsarna som lanseras på Equal Pay Day. Lärare, socialsekreterare och andra yrken som är viktiga för att förebygga gängkriminalitet halkar efter polisers löner.
Den nya rapporten som lanseras tillsammans med Sveriges Kvinnoorganisationer visar att gapet mellan löner i kvinnodominerade yrken och andra jämförbara yrken ökar. 2023 var det strukturella lönegapet 20 procent. 2018 och 2021 var gapet 19 procent.
– Under pandemin var alla vara överens om att lönerna borde höjas i välfärdens kvinnodominerade yrken, nu ser vi det motsatta hända när lönerna i dessa yrken halkar efter allt mer. Det är fullständigt oacceptabelt. För att vända utvecklingen krävs nationella satsningar på dessa samhällsviktiga yrken som under all tid varit undervärderade, säger Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna.
I sin nya rapport jämför expertnätverket Lönelotsarna särskilt de kvinno- och mansdominerade yrken som ska arbeta med att förebygga respektive åtgärda gängkriminalitet. Poliser har fått en genomsnittlig lönehöjning på 3 500 kronor genom en särskild satsning från regeringen för att bekämpa kriminalitet. Ingen motsvarande satsning har gjorts på de kvinnodominerade yrken som är viktiga för att förebygga kriminalitet, så som socialsekreterare och lärare. Poliser tjänade i genomsnitt 6100 kronor mer än förskollärare 2023, trots att förskollärare har längre utbildning än poliser.
– Om regeringen på allvar vill förebygga gängkriminalitet måste man ge kvinnodominerade yrken som socialsekreterare och lärare möjlighet till samma löneutveckling som poliser har fått. Arbetsmarknadens parter måste också ta ansvar och främja lönehöjningar för de många kvinnor som jobbar i välfärden, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.