På Moderaternas partistämma meddelade statsminister Ulf Kristersson att flerbarnstillägget ska fasas ut. Motiveringen är att det förstärka barnbidraget uppmuntrar kvinnor som står långt från arbetsmarknaden, framförallt utrikes födda kvinnor, att skaffa barn istället för att skaffa jobb. Effekten av att fasa ut flerbarnstillägget är inte klarlagd och det är därför avgörande att reformen utvärderas och följs upp utifrån målet om att kvinnor som invandrat till Sverige ska bli ekonomiskt självständiga.
Men att ta bort flerbarnstillägget skulle också innebära att 15 000 barn skulle få en låg ekonomisk standard och att de 330 000 barn som redan lever i familjer med låg ekonomisk standard skulle få det ännu sämre ställt, enligt en analys från Försäkringskassan.
Det är därför absolut nödvändigt att ett eventuellt borttagande av flerbarnstillägget sker över tid och endast gäller för endast barn som föds från och med att beslutet fattas. Flerbarnstillägget fungerar idag utjämnande mellan familjer med många barn, som oftare har en låg ekonomisk standard, och andra. År 2021 utgjorde flerbarnstillägget en utgift om 3,7 miljarder i statens budget. De pengar som på lång sikt sparas in på att fasa ut flerbarnstillägget bör omfördelas till andra stödsystem som kommer ekonomiskt utsatta kvinnor och barn till del, lämpligen bostadsbidraget. Om detta inte görs kommer en utfasning av flerbarnstillägget innebära att det ekonomiska gapet mellan kvinnor och män fördjupas, eftersom kvinnor i högre utsträckning är ensamstående föräldrar och därmed får mer barnbidrag inklusive flerbarnstillägg. Ett sätt att förhindra detta är att tillföra resurser till andra stödsystem som träffar samma grupp av kvinnor.
59 procent av mottagarna av bostadsbidrag är ensamstående mammor. Bostadsbidraget har inte reformerats på många år. Det är inte indexerat och hänger därför inte med i kostnadsutvecklingen i samhället. Allt färre söker också bostadsbidraget, framförallt av rädsla för att bli återbetalningsskyldiga. Det blir också hela 37 procent av mottagarna, med i snitt 7900 kronor. Detta beror på brister i hur bidraget är konstruerat, och drabbar ekonomiskt utsatta kvinnor som kämpar för att få plus och minus att gå ihop. En oförutsedd kostnad på flera tusen är omöjlig att hantera.
Inte heller inkomstgränsen för bostadsbidrag har flyttats upp på många år. För en ensamstående mamma trappas bidraget av om hon har en inkomst före skatt över 12 500 kronor i månaden, vilket är under existensminimum för ett hushåll med en vuxen och ett barn. Inte heller schablonen för hur dyr bostaden beräknas vara har ändrats, vilket innebär att bidragsnivån utgår ifrån att du betalar lika mycket för ditt boende som du gjorde 1997. Under samma tidsperiod har andelen hushåll i Sverige som emottar bostadsbidrag mer än halverats enligt en sammanställning från Hyresgästföreningen. Det är inte svårt att förstå varför. För att bostadsbidraget ska bli träffsäkert måste nya medel tillföras, bidraget indexeras från en högre nivå, och utformningen av bidraget uppdateras. Bostadsbidraget skulle ha reformerats för länge sedan, allra senast samtidigt som flerbarnstillägget tas bort!