Det är välkommet att regeringen vill höja de fattigaste kvinnornas pensioner och tillfälligt utöka bostadsbidraget för många ensamstående mammor. Men de stora satsningar som görs för att stärka företagen, hushållen och bidra till klimatomställningen gynnar män mer än kvinnor. När regeringen talar om jobb tycks den framförallt ha mansdominerade arbeten inom industrin och jordbruket för ögonen.
En av de viktigaste slutsatserna från Kommissionen för jämställda livsinkomster var att offentliga stödåtgärder inte fördelas jämställt. Män får i större utsträckning stöd som för dem närmare arbetsmarknaden eller hjälper dem att på andra sätt öka sina inkomster, medan kvinnor oftare får bidrag eller ersättningar för olika inkomstbortfall. Detsamma kan sägas om merparten av reformerna i regeringens vårbudget. Regeringen gör långsiktiga investeringar i mäns företag och arbeten, och kompenserar för den ekonomiska ojämställdheten genom olika tillfälliga ersättningar.
Garantitillägget är en livboj för kvinnor med låg pension
I vårbudgeten avsätts 13,4 miljarder kronor under 2022 och 2023 för att genomföra det tidigare aviserade garantitillägget som ger de fattigaste pensionärerna i genomsnitt 750 kronor mer i månaden. Nästan var femte kvinna över 65 år i Sverige har så låg inkomst att hon riskerar fattigdom, för dem är garantitillägget ett viktigt tillskott. Tre av fyra av dem som kommer att få garantitillägget beräknas vara kvinnor. Dock löser garantitillägget långt ifrån alla problem. Framöver krävs en bredare översyn av hela pensionssystemet och reformer som minskar den ekonomiska ojämställdheten mellan äldre kvinnor och män.
Stödpaketen gynnar framförallt män
Vårbudgeten innehåller även omfattande stödpaket för företag och hushåll i spåren av stigande priser på bland annat el, drivmedel och mat. Likt under pandemin tycks regeringen framförallt vara beredd att hjälpa mäns företag och jobb ut ur krisen. Reformerna tycks ha beretts helt utan hänsyn till den könsuppdelade arbetsmarknaden och kvinnors och mäns olika levnadsvanor och ekonomiska situation. Till exempel väntas elpriskompensationen framförallt gå till personer som bor i och äger villor, vilket något oftare är män. Ensamstående kvinnor med svag ekonomi bor ofta i hyreslägenhet och använder inte tillräckligt mycket el för att få ta del av ersättningen.
De förslag som planeras till kommande ändringsbudgetar följer samma mönster. Kompensationen till hushåll för höjda priser på drivmedel tillfaller män i högre utsträckning. Män äger 66 procent av alla privatbilar. Detta innebär att män får 66 procent av de 4 miljarder som satsas på att kompensera alla bilägare med 1000–1500 kronor. Sänkt skatt på drivmedel tillfaller också män i högre utsträckning än kvinnor då män i genomsnitt kör 43 procent längre med bil än kvinnor om dagen. Kompensationen går också till branscher som är beroende av drivmedel vilka ofta är mansdominerade, till exempel åkerinäringen där cirka 6 procent av de sysselsatta är kvinnor.
Gröna satsningar måste fördelas mer jämställt
Bland de stora budgetposterna finns investeringar för att stärka Sveriges motståndskraft och klimatomställningen. Den största satsningen inom detta paket är 3,9 miljarder kronor som går till elbilsbonusar. Våra uträkningar visar dock att dessa kommer att tillfalla 68 procent män. Den andra större satsningen i paketet handlar om kompensation för tågoperatörer som kör godstransporter. I denna sektor är endast cirka 20 procent av de anställda kvinnor.
Nästa större satsning görs på svenskt jordbruk. Här ska 1,1 miljarder fördelas varav 800 miljoner går till att skattebefria cirka 26 000 företag inom skogs- jord- och vattenbruk från skatt på diesel. 300 miljoner går till stöd för höns- och grisbönder. Inom skogsbruket jobbar cirka 30 procent kvinnor men de utgör endast cirka 4 procent av skogsentreprenörerna. De flesta jordbruksföretag drivs som enskilda firmor, och där utgör kvinnor endast 17 procent av ägarna. Endast 7 procent av grisbönderna är kvinnor.
Säkerställ att vårdsatsningar leder till att fler sjuksköterskor anställs
I vårbudgeten tillförs över 8 miljarder kronor till välfärden. Större delen av medlen ska gå till att ersätta offentliga arbetsgivare för höga kostnader som uppkommit på grund av coronapandemin, till exempel för sjukskrivningar och frånvaro på grund av sjuka barn.
Därutöver skjuter regeringen till 500 miljoner för att höja kapaciteten i sjukvården. Enligt finansminister Mikael Damberg ska pengarna gå till att anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön i vården och öka antalet vårdplatser. Det är dock inte alls säkert att anslagen kommer gå till det de är avsedda för. Tidigare nationella satsningar som har gjorts på förlossningsvården har till exempel inte lett till att fler barnmorskor anställts, trots att det varit den uttalande intentionen. Tidigare i veckan rapporterade Uppdrag Granskning att var tredje skattekrona i den tidigare satsningen på kvinnors hälsa inte har redovisats. Många regioner har också gått med vinst samtidigt som de har tagit emot ökade bidrag från staten.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att regeringen vill satsa på hårt belastade, underbemannade och kvinnodominerade välfärdsyrken. För att verkligen öka sjukvårdens kapacitet och säkerställa att medlen bidrar till att lösa den akuta bristen på sjuksköterskor och barnmorskor krävs dock betydligt mer än 500 miljoner. Staten behöver säkra en starkare styrning av sjukvården med en tydlig uppföljning av att pengarna går till det de är avsedda för. Satsningarna bör därför öronmärkas för ökad bemanning och kompletteras med föreskrifter om max antal patienter per sjuksköterska och max antal födande kvinnor per barnmorska.
Öronmärk resurser för utrikes födda kvinnor etablering
Det är sedan tidigare väl känt att utrikes födda män ofta har fått tidigare, fler och mer effektiva etableringsinsatser än utrikes födda kvinnor. Ändå tycks regeringen inte göra några särskilda insatser för att se till att så inte ska bli fallet med de nya etableringsjobb som presenteras i vårbudgeten. Regeringens egen utredning bedömer att etableringsjobben kommer att fördelas till män i högre grad än kvinnor. Insatsen har flera likheter med nystartsjobben som i 70 procent av fallen gått till män. Fler utrikes födda kvinnor måste ha betalda arbeten och bli självförsörjande, både för sin egen och för samhällsekonomins skull.
Höjningen av bostadsbidraget är bara tillfällig
Istället för att satsa på kvinnors jobb presenterar regeringen tillfälliga lösningar för de mest utsatta. 500 miljoner går till en temporär höjning av bostadsbidraget till barnfamiljer. Cirka 74 procent beräknas gå till kvinnor varav majoriteten är ensamstående med barn. Denna grupp är en av de mest känsliga för prishöjningar på basvaror och det borde vara en självklarhet att permanenta dessa pengar och skapa en långsiktig trygghet för kvinnor som lever med mycket små ekonomiska marginaler.
Jämställdhetssäkra flyktingmottagandet
Utöver stödpaketen till företag och hushåll är en av de största förändringarna i vårbudgeten 10,5 miljarder för mottagande av skyddsbehövande från Ukraina. Till skillnad från vid den förra flyktingvågen 2015 är det nu framförallt kvinnor som flyr till Sverige, vilket satt ljus på kvinnors särskilda utsatthet i krig och på flykt. Därför är det bra att regeringen tillför medel för att bekämpa prostitution och människohandel. Avgörande för att lyckas med detta arbete är att minska efterfrågan på sexuella tjänster genom att öronmärkta resurser till polisens arbete mot prostitution. Jämställdhetsperspektivet får dock inte stanna där utan behöver genomsyra allt arbete med mottagandet, inte minst i etableringsinsatserna.
De senaste åren har kriser i samhället och ekonomin avlöst varandra i snabb takt. Regeringen har behövt fatta viktiga beslut på kort tid. Men även i tider av kris är det viktigt att noga analysera hur de åtgärder som föreslås påverkar olika grupper av kvinnor och män och jämställdheten i stort. Utvärderingar visar att det är kvinnor som har förlorat mest i inkomst och sysselsättningsgrad under pandemin. Samtidigt har regeringens krispaket under pandemin i större utsträckning gått till män. Nu tycks regeringen vara på väg att göra om misstagen ännu en gång.