Efter två återhållsamma budgetar vill regeringen satsa sig ur lågkonjunkturen. Det skulle kunna vara goda nyheter för alla kvinnor som har svårt att betala räkningarna och blivit varslade från sina jobb i sjukvården. Men tyvärr är det inte dem finansministern pratar om när hon beskriver hur den nya offensiva budgeten ska få de ekonomiska hjulen att snurra. Budgeten 2025 utmärks istället av enorma skattesänkningar för de mest välbeställda, varav de allra flesta är män.
Det sammantagna reformutrymmet är 60 miljarder, vilket är 50 procent mer är förra årets budget. Regeringen pratar om stora investeringsbehov. Det stämmer – efter de senaste årens åtstramningar går välfärden som redan innan dess var underfinansierad på knäna. Därför behövs kraftiga satsningar på regioner och kommuner, men än en gång är det inte den typen av investeringar regeringen talar om.
När DN frågar befolkningen vad de vill prioritera i höstbudgeten blir svaret att 14 av 50 miljarder ska gå till vård och omsorg, och 8 till skolan. Totalt hälften av alla pengarna ska alltså gå till välfärden och endast 0,8 miljarder till skattesänkningar, om man frågar svenska folket. Regeringens gör precis tvärtom. Skattesänkningarna uppgår till 35 miljarder, medan endast 2 miljarder tillförs regionerna och 3 miljarder läggs på skolan.
Istället för att ta hänsyn till hela befolkningens och kvinnors behov, lyssnar regeringen till en mycket liten men högljudd och inflytelserik grupps intressen. Höstbudgeten gynnar främst män – i form av sänkt skatt på höga löner och pensioner, drivmedel och storföretagande.
Vilkas ekonomi ska stärkas?
Regeringen säger sig vilja stärka hushållens ekonomi, men satsar allt på dem som redan har det gott ställt. Sveriges Kvinnoorganisationer har analyserat budgetens stora skatteförändringar.
Jobbskatteavdrag och grundavdrag ökar inkomstgapet mellan könen
En av de stora satsningarna i nästa års budget är ett nytt jobbskatteavdrag för alla som tjänar mer än 17 000 kronor i månaden. 300 000 fler män beräknas få del av skattesänkningen, och de får en större skattesänkning eftersom de har högre löner. Därmed bidrar jobbskatteavdraget till att öka den ekonomiska ojämställdheten.
Motsvarande sänkning görs även för pensionärer genom ett höjt grundavdrag. Den totala kostnaden för detta är 13,5 miljarder, varav cirka 2 miljarder finansieras med minskade kommunala skatteintäkter samtidigt som den för jämställdheten så viktiga välfärden är hårt pressad.
Därutöver tar regeringen också bort jobbskatteavdragets avtrappning, till prislappen om 4,71 miljarder kronor. Det innebär att alla som har arbetsinkomster över 65 000 kronor i månaden får sänkt skatt, 70 procent av dem är män. De som tjänar över 2,5 miljoner kronor om året kan räkna med en årlig skattesänkning om mer än 50 000 kronor. Av dessa är inte ens en femtedel kvinnor. På detta sätt ökas alltså inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ytterligare.
Regeringen hoppas att reformen ska leda till att fler anstränger sig mer på jobbet, men bevisen för att så skulle bli fallet är minst sagt bristande. De modeller som används för att räkna fram sådana effekter tar till exempel inte hänsyn till att antalet timmar på jobbet ofta begränsas av obetalt hem- och omsorgsarbete som till stor del utförs av kvinnor.
Höjd brytgräns för statlig inkomstskatt gynnar fler män än kvinnor
Nästa nyhet är att brytgränsen för den statliga inkomstskatten räknas upp. Det innebär en skattesänkning för alla som tjänar över dagens brytpunkt 51 275 kronor i månaden. 66 procent av alla som betalade statlig inkomstskatt år 2022 var män, så två tredjedelar av de 6 miljarder som läggs på detta går till män.
Både denna och tidigare regeringar menar att denna typ av uppräkningar inte ska räknas med i analyser av budgetens påverkan, men när brytgränsen inte räknades upp förra budgeten ingick detta i regeringens egen jämställdhetsanalys. Därför är det rimligt att nu visa effekten när det motsatta görs.
Sänkt skatt på drivmedel – dåligt för miljön och jämställdheten
För tredje gången i ordningen sänker regeringen skatten på drivmedel, de sammantagna skattesänkningarna uppgår i och med detta till över 15 miljarder kronor. Utöver skattesänkningar har statens utgifter för reseavdraget som 2023 blivit rekordstora sedan höjningen av avdragsbeloppet närmat sig 30 miljarder kronor. Därefter bestämde regeringen att höja beloppsgränsen för reseavdrag till 13 000 nästa år. Ett rimligt beslut som förväntas minska skattebortfallet med 570 miljoner kronor årligen.
Utöver detta sänks även fordonsskatten på husbilar till en kostnad om 90 miljoner kronor. Det finns cirka 72 000 husbilar på sommarvägarna i Sverige, varav kvinnor äger en fjärdedel. Det rör sig inte om så stora utgifter för staten, och det berör heller inte så många människor, men det skickar en tydlig signal om vilka frågor som är prioriterade för regeringen.
Välkommen kreditreglering måste ta hänsyn till kvinnors ekonomi
Regeringen genomför reformer för att minska osund kreditgivning och överskuldsättning. Bland annat sänks räntetaket för konsumentkrediter och taket för uppläggningsavgifter för lån. Det ska också krävas ett banktillstånd för att få förmedla lån, något som förhoppningsvis gör det svårare för oseriösa aktörer att tjäna pengar på redan skuldsatta människor.
I samband med detta aviseras ett avtrappat ränteavdrag för konsumtions- och blancolån. Det ska inte längre vara möjligt att göra avdrag på skatten för räntan man betalar på dessa lån. Under 2025 ska avdraget halveras, vilket beräknas generera 4 välkomna miljarder till statskassan. År 2026 fasas avdraget ut helt. Detta är en i grunden positiv reform som visar vägen för att också fasa ut ränteavdragen på bostadslån.
Den snabba utfasningen riskerar dock att få konsekvenser för de redan skuldsatta. Även om män fortsatt är överrepresenterade bland de skuldsatta har kvinnors skuldsättning ökat snabbare de senaste åren, troligtvis för att många tvingats låna till löpande utgifter för att klara sig. Kvinnor får också högre ränta på sina lån än vad män får. Den snabba avtrappningen innebär därför att många kvinnor som redan är ekonomiskt utsatta kan hamna i ett ännu värre läge.
Skattebefriat ISK-sparande – bra för kvinnliga småsparare
Många kvinnor kan förvänta sig en skral pension och gör allt för att spara lite pengar för framtiden. Fram till 2015 fanns ett skattesubventionerat pensionssparkonto, men i och med att det togs bort flyttade många kvinnor sina pensionsbesparingar till ett investeringssparkonto (ISK), som tack vare att det schablonbeskattas uppfattas som ett enkelt sätt att spara. Det är bara det att skatten svänger med räntorna, och därför har höjts kraftigt de senaste åren. Detta är en oförutsägbarhet som de som har tid, kunskap och resurser för att skatteplanera kan ta hänsyn till, men som de flesta kvinnliga småsparare missar att tänka på. Regeringens beslut att skattebefria ISK-sparande upp till 150 000 kronor är därför välkommet. Att höja nivån till 300 000 nästa år är dock onödigt, då medianspararen har 70 000 kronor på sitt ISK-konto. Det bör även införas ett tak om 1 miljon kronor på ISK för att förhindra aggressiv skatteplanering, en syssla kapitalstarka grupper, oftast män, brukar ägna sig åt. Reformen kostar 4,4 miljarder 2025 och sedan 7 miljarder kronor från och med 2026 när det skattefria beloppet höjs från 150 000 till 300 000 kronor.
Höjd sjukpenning för ensamstående, men sänkt bostadsbidrag
En välkommen nyhet i budgeten är att sjuk- och rehabiliteringsersättningen höjs för ensamstående. Även boendetillägget höjs. För ensamstående med ett barn kan det innebära en höjd inkomst om 4300 kronor i månaden.
Men samtidigt görs neddragningar på de som har allra minst – de ensamstående mammorna. De senaste åren har bostadsbidraget tillfälligt höjts med 40 procent för att kompensera för inflationen. Denna nivå sänks nu till 25 procent vilket innebär en besparing om 476 miljoner för staten. Och en sänkning med 775 kronor i månaden för mottagarna, majoriteten ensamstående mammor. Neddragningen på detta område är tre gånger så stor som höjningen i sjuk- och rehabiliteringspenningen.
Regeringen motiverar sänkningen med att inflationen går ner, men det hjälper inte dem som hade svårt att få pengarna att räcka till mat och hyra redan innan inflationen. Eftersom inkomstgränsen för bostadsbidrag inte räknats upp på många år, är det bara de allra mest ekonomiskt utsatta som får detta stöd. För en ensamstående mamma trappas bidraget av om hon har en inkomst före skatt över 12 500 kronor i månaden, vilket är under existensminimum för ett hushåll med en vuxen och ett barn.
Mäns företagande i fokus
2025 års budget innehåller flera satsningar för att främja entreprenörskap.
Stöd för att anställa tas från kvinnor och ges till män
Det så kallade växa-stödet är ett bidrag som företag kan få när de anställer sin första medarbetare. Bidraget är viktigt för kvinnor som oftare driver mindre företag och borde vara prioriterat eftersom kvinnors nyföretagande just nu minskar från redan låga nivåer. Men nu vill regeringen göra så att växa-stödet enbart ska kunna betalas ut till aktiebolag istället för till enskilda firmor. Detta missgynnar kvinnor eftersom de oftare använder företagsformen enskild firma för sina företag. Regeringen konstaterar i sin egen analys att reformen ökar den ekonomiska ojämställdheten men väljer ändå att gå vidare med förslaget.
Sänkt skatt för att anställa internationella experter
Arbetsgivaravgiften för att anställa internationella experter och forskare sänks. Den förslagna ytterligare nedsättningen beräknas kosta 500 miljoner år 2025. Av de som omfattas av skattelättnaden är 80 procent män och regeringens egen skrivelse slår fast att förslaget försämrar den ekonomiska jämställdheten.
Nya regler för enskild firma gynnar företagande män
Regeringen vill minska administrationen och förenkla bokföringen för företagare med enskild firma. Det ska bli lättare att använda positiv räntefördelning, vilket innebär att företagare ska kunna ta ut lön som lägre beskattat kapital. Denna möjlighet används i dag av män i högre utsträckning än kvinnor. Dels för att det är mer fördelaktigt att använda sig av dessa regler i mer kapitalintensiva branscher där fler män verkar, dels för att det är mer lönsamt att göra en positiv räntefördelning för löner över brytgränsen för statlig inkomstskatt, vilket i de flesta fall är män.
Var är regeringens arbetsmarknadspolitik?
Regeringen presenterar nästan inga åtgärder alls för att få ner den fortsatt höga arbetslösheten. Istället trycks man förlita sig till att jobbskatteavdraget som äter upp en stor del av reformutrymmet ska motivera fler till att jobba mer.
Flera utvärderingar som gjorts visar dock att jobbskatteavdragets effekt på sysselsättningen minskar över tid, de som antas träda in på arbetsmarknaden till följd av sänkt skatt på arbetsinkomster har redan gjort det. När det gäller grupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden så som utrikes födda och kortutbildade kvinnor är det troligen inte bristen på ekonomiska incitament som hindrar dem från att gå till jobbet. Snarare hindras deras arbetskraftsdeltagande av ett stort ansvar för obetalt hem- och omsorgsarbete, diskriminering på arbetsmarknaden och bristande färdigheter i svenska eller andra kvalifikationer. Det är också så att kvinnor som invandrat till Sverige fortsatt får mindre och sämre stöd för att komma i arbete än motsvarande män, vilket det också redogörs för i budgeten. Istället för ytterligare jobbskatteavdrag behövs riktade utbildningar som kombineras med SFI, öronmärkta platser för kvinnor inom de mest effektiva arbetsmarknadsåtgärderna och uppsökande verksamhet.
Regeringen försätter satsa på yrkesutbildning för vuxna och nämner specifikt digitalisering och nyindustrialisering som viktiga områden. Men det krävs också fler vägar in i kvinnodominerade bristyrken. Här finns också de jobb inom exempelvis förskola och äldreomsorg som utrikes födda kvinnor med kort utbildning själva efterfrågar. Regeringens satsning på språkträning i välfärden är en viktig åtgärd, men mer än så behövs för att fler utrikes födda kvinnor ska kunna försörja sig själva och ta makten över sina egna liv.
Det är oroande att regeringen under pågående lågkonjunktur tar bort det extra studiestödet för arbetslösa som behöver utbilda sig på grundskole- eller gymnasienivå. Det omfattande omställnings- och kompetensstödet som regeringen fortsätter att finansiera riskerar enligt den bakomliggande utredningen att tillfalla fler män än kvinnor, på grund av de krav som ställs gällande hur mycket och länge personer ska ha arbetat för att beviljas stödet.
Några ljusglimtar på arbetsmarknadsområdet för jämställdheten:
- En viktig förbättring är att det ska gå att pausa etableringsprogrammet för att vara föräldraledig.
- 31 miljoner går till satsning för språk, studie- och yrkesvägledning för utrikes födda mammor, en insats som Sveriges Kvinnoorganisationer länge efterfrågat.
- Yrkesintroduktionsanställningar, en de av etableringsinsatser som har allra skevast könsfördelning, avvecklas.
- 10 miljoner avsätts till jobbsprånget, en typ av individuellt anpassad praktik för utländska akademiker där 8 av 10 platser gått till kvinnor och 7 av 10 har fått jobb.
Sjukvården förblöder – regeringens plåster räcker inte
Sveriges regioner får ett förstärkt sektorsbidrag om 2 miljarder i budgeten för 2025, vilket är alltför lite för att täppa till de hål som uppstått i deras ekonomier under de senaste årens inflation.
Det är också betydligt mindre än de 9 miljarder gavs i samma anslag i budgeten för 2024, trots att varslen i fler regioner ligger kvar. I Värmland är regionen till exempel på väg att varsla 500 personer, med regeringens besked räknar man med att ytterligare 200 personer riskerar att sägas upp under 2025. Ulf Kristerssons löfte om ingen sjukvårdspersonal skulle behöva sägas upp verkar sedan länge vara bortglömt. I budgeten för 2025 satsas också en ytterligare miljard på att korta köerna i vården. Det är dock omöjligt att förstå hur regionerna ska lyckas med konststycket att ta emot fler patienter snabbare med mindre personal. Kvinnor som arbetar som läkare och sjuksköterskor med mera kan inte springa snabbare mellan patienterna än de redan gör.
När regeringen tillträdde 2022 aviserades att kvinnors hälsa och jämställd vård särskilt skulle prioriteras. Sedan dess har Forte, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att analysera behoven inom forskning och olika verksamheter. Men några satsningar för att möta de behov som identifierats har inte gjorts. Beloppet för satsningar inom jämställd hälsa och förlossningsvård har inte skrivits upp en krona sedan den förra regeringen – vilket givet inflationen innebär en reell sänkning. Nu har regeringen ett år på sig att leva upp till sina löften innan mandatperioden är över.
Det är välkommet att regeringen lägger 470 miljoner på att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), 400 miljoner på akutpsykiatri och suicidprevention och 500 miljoner till psykisk hälsa i primärvården. Den psykiska ohälsan bland unga, och i synnerhet flickor och unga kvinnor, fortsätter att rusa och kräver stora och kraftfulla åtgärder inom olika områden.
Välkomna förstärkningar av högkostnadsskydden
En annan positiv nyhet i budgeten är ett förstärkt högkostnadsskydd för äldre inom tandvården. Äldre kvinnor med låga pensioner ska helt enkelt få råd att laga hålen i sina tänder. Tyvärr finansieras en del av detta genom att åldersgränsen för den fria tandvården för unga sänks. Staten tillför också 5,6 miljarder till högkostnadsskyddet för läkemedel.
Skolans stora problem förblir olösta
De tillskott om cirka tre miljarder som görs till förskolan och skolan som likt andra delar av välfärden har gått på knäna under lågkonjunktur och inflation är otillräckliga.
Regeringen förlänger en del lovvärda satsningar, bland annat kompetensutveckling för lärare- och förskollärare, sociala team i skolan och extra personal som ska öka tryggheten utanför klassrummen. Dock presenteras inga nya åtgärder för att lösa lärarbristen. Alla kvinnor som arbetar som lärare, förskollärare och barnskötare är säkert glada för minskad administration, men behöver framförallt fler kollegor för att orka med viktiga men krävande arbeten. När antalet barn i förskolan och grundskolan minskar något finns en möjlighet att införa mindre barngrupper och klasser. Att grundskolan förlängs med ett år kommer troligen inte lösa de stora kunskapsklyftorna mellan olika grupper av pojkar och flickor i skolan. Istället behövs åtgärder som riktar in sig könsnormer och de stora skillnaderna mellan skolor vad gäller kvalitet och elevsammansättning.
Det är välkommet att regeringen vill bli bättre på att följa upp hur det går för barn och unga med funktionsnedsättning i skolan. Idag saknas i stor utsträckning statistik som också belyser skillnader mellan könen inom gruppen.
När det gäller högre utbildning återkommer regeringen till ”vetenskaplig excellens” som ett särskilt prioriterat värde, både i relation till kommande forsknings- och innovationsproposition och i relation till EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation. Totalt 1,5 miljarder ytterligare satsas på forskning under nästa år, vilket sedan ska trappas upp till 6,5 miljarder 2028. Sveriges Kvinnoorganisationer hoppas att detta inte innebär att regeringen är på väg att upprepa de så kallade excellenssatsningar som gjordes av den tidigare alliansregeringen för 15 år sen som företrädesvis gick till manliga forskare och mansdominerade forskningsområden samtidigt som viktig forskning på andra områden helt blev av med sin finansiering.
Regeringen ska också ta fram en särskild strategi för att locka unga och vuxna till ingenjörs- och matematikutbildningar. Sveriges Kvinnoorganisationer önskar att motsvarade strategi också skulle tas fram kopplat till välfärdens viktigaste bristyrken, som pekas ut i SCB:s arbetskraftsbarometer som regeringen hänvisar till samtidigt som man säger att all vuxenutbildning måste anpassas mer efter arbetsmarknadens behov. Att motverka könsstereotypa utbildnings- och yrkesval bör vara en viktig del i alla insatser som syftar till att säkra den offentliga och privata sektorns framtida kompetensförsörjning.
Fortsatta satsningar på rättsväsendet
Regeringen satsar 3,45 miljarder på rättsväsendet under nästa år. Ett finansiellt underrättelsecentrum inrättas, domstolarna och kriminalvården ska stärkas och polisstudenter studielån ska kunna skrivas av. För att det åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor som nyligen tagits fram ska kunna verkställas och få effekt krävs att tillräckligt med resurser avsätts. För att säkerställa att medel inte fördelas om till annan brottslighet vill Sveriges Kvinnoorganisationer se riktade och öronmärkta satsningar på att förebygga och bekämpa könsbaserat och sexualiserat våld, till exempel bör särskilda kvinnofrids- och sexualbrottsgrupper inrättas i hela landet.
Omfördelning och minskade anslag på jämställdhetsområdet
Statskontorets färska utvärdering av Jämställdhetsmyndighetens effektivitet slog fast att myndigheten begränsas av regeringens kortsiktiga och godtyckliga styrning. Regeringen har tagit intryck av kritiken och tillför 72 miljoner till myndighetens grundanslag. Det beskrivs som en ambitionshöjning på jämställdhetsområdet, men pengarna är inte nya utan tas från andra anslag.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar att de ökade medlen som aviseras för att stötta kvinnor utsatta för prostitution. Det handlar om 10 miljoner kronor under 2025, och regeringen aviserar också att förslagen om exitprogram från utredningen ”Ut ur utsatthet” förbereds för implementering – en mycket välkommen nyhet.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) får 7 miljoner för att stärka upp sina stödlinjer som ofta har lång väntetid. Det myndighetsgemensamma arbetet kring sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa får också 12 miljoner i ökade anslag. Dock minskar de totala anslagen på jämställdhetsområdet för andra året i rad. De satsningar som tar slut ersätts inte med nya. 2025 får området totalt 32 miljoner mindre än vad som beslutades i förra höstbudgeten, och nästa år växer underskottet till 72 miljoner. Detta kan inte kan tolkas som annat än en ambitionssänkning inom jämställdhetspolitiken.