Övergångsregeringen har idag presenterat budgetpropositionen för 2027. Som väntat innehåller den få nya politiska initiativ. Samtidigt minskar anslagen till jämställdhetspolitiken när tidigare tillfälliga satsningar upphör. Sveriges Kvinnoorganisationer uppmanar den tillträdande regeringen att prioritera reformer som på allvar ökar jämställdheten i Sverige.
Den 12 november presenterade övergångsregeringen sitt förslag till statsbudget för 2027. Budgeten utgår i huvudsak från tidigare beslutade anslag, men visar samtidigt på flera områden där nästa regering behöver agera.
Sveriges Kvinnoorganisationers tidigare budgetgranskningar visar att de senaste årens ekonomiska krisåtgärder har förstärkt ojämställdheten. En sammanställning av reformerna under åren av inflation och lågkonjunktur visar att män och mäns företag fick nästan 26 miljarder kronor mer än kvinnor genom statliga stöd och skattelättnader.
Sveriges Kvinnoorganisationer har valt att göra ett antal nedslag i årets övergångsbudget.
Minskade anslag till jämställdhetspolitiken
De tre jämställdhetsanslagen inom utgiftsområde 13 minskar från cirka 920,4 miljoner kronor i den ursprungliga budgeten för 2026 till 873,1 miljoner kronor 2027. Det innebär en minskning med 47,3 miljoner kronor.
Anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder minskar med 57 miljoner kronor till 627 miljoner kronor. Minskningen beror framför allt på att tidigare tidsbegränsade satsningar mot hedersrelaterat våld och förtryck, könsrelaterat våld och prostitution upphör vid årsskiftet. Samtidigt ökar Jämställdhetsmyndighetens anslag med 9,7 miljoner kronor. Ökningen består av medel som förs över när myndigheten tar över det nationella samordningsansvaret mot hedersrelaterat våld och förtryck från Länsstyrelsen Östergötland, samt sedvanlig pris- och löneomräkning.
När tillfälliga satsningar löper ut behöver nästa regering säkerställa att viktiga insatser inte försvinner. Det behövs också en tydlig redovisning av hur pengarna har använts och vilka effekter satsningarna har gett.
Behövs ett lönelyft i kvinnodominerade VÄLFÄRDEN
När det gäller försvarets finansiering har riksdagspartierna kunnat enas om historiska och långsiktiga satsningar. Sveriges Kvinnoorganisationer menar att samma politiska kraftsamling behövs för välfärden.
Trots omfattande personalbrist fortsätter lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken att vara strukturellt undervärderade. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se en ett lönelyft i den kvinnodominerade välfärden, där staten avsätter särskilda medel som fördelas i samverkan med arbetsmarknadens parter. Danmark och Finland har redan genomfört liknande satsningar.
Samtidigt står den kvinnodominerade välfärden inför stora utmaningar. SKR:s Ekonomirapport från maj 2026 visar att sju av landets 21 regioner redovisade underskott under 2025. Antalet personer över 80 år har ökat med drygt 140 000 på fem år, men äldreomsorgens kostnader har inte ökat i takt med den demografiska behovsökningen.
En fungerande välfärd är avgörande för jämställdheten. Kvinnor utgör en stor majoritet av de anställda inom vård och omsorg, samtidigt som brister i välfärden riskerar att öka kvinnors obetalda ansvar för barn och anhöriga. De uppmärksammade våldtäkterna och sexuella övergreppen inom äldreomsorgen visar dessutom hur viktigt det är att förebygga, upptäcka och stoppa våld mot äldre kvinnor.
Välfärden är också en förutsättning för ett starkt civilt försvar. Pandemin visade hur sårbara samhällsviktiga verksamheter blir vid stora påfrestningar. Att stärka sjukvården, skolan och omsorgen är att stärka både jämställdheten och Sveriges motståndskraft.
Reformera Arbetsförmedlingen och jobbpolitiken för att fler utrikes födda kvinnor ska få jobb
Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag föreslås uppgå till knappt åtta miljarder kronor 2027, omkring 183 miljoner kronor mindre än vad som tidigare planerats för året. Sveriges Kvinnoorganisationer har länge uppmärksammat hur utrikes födda kvinnor missgynnas av arbetsmarknadspolitiken. I vår rapport Genom nålsögat visar vi att kvinnor får senare, färre och sämre insatser än män.
Arbetsmarknadspolitiken fragmenterad och svår att navigera, med många olika program och upphandlade aktörer. Under hösten avslöjade SVT:s Uppdrag granskning hur jobbcoacher hos privata leverantörer som anlitats av Arbetsförmedlingen erbjöd män hjälp att kontrollera sina fruar och begränsa deras deltagande på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken måste stärka kvinnors möjligheter till arbete och egen försörjning, inte bidra till att kvinnor hålls kvar i ekonomiskt beroende eller utsätts för hedersrelaterat förtryck.
Sveriges Kvinnoorganisationer vill att etableringsprogrammet utvidgas och att Arbetsförmedlingen får resurser att utveckla och permanenta metoderna från Jämställd etablering. Kontrollen av upphandlade leverantörer behöver stärkas så att de följer svensk lag och respekterar kvinnors rättigheter.
Långsiktig finansiering av arbetet mot mäns våld mot kvinnor
Arbetet mot mäns våld mot kvinnor behöver långsiktig finansiering. Sveriges Kvinnoorganisationer vill att nästa regering säkerställer att kvinno- och tjejjourer kan fortsätta erbjuda skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor och flickor. Sedan tillståndsplikten för skyddade boenden infördes 2024 har flera skyddade boenden inom kvinnojoursrörelsen lagts ned. Den tillträdande regeringen behöver se över tillståndspliktens konsekvenser och säkerställa att skyddet för våldsutsatta inte försämras.
Särskilt angeläget är att stärka stödet till kvinnor i prostitution och utsatta för människohandel. Vi har nyligen uppmärksammat hur kvinnor som borde identifieras som potentiella brottsoffer i stället tas i förvar och utvisas. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se ett stärkt samarbete mellan polis och socialtjänst, effektivare insatser mot sexköpare och människohandlare samt nationella, långsiktigt finansierade exitprogram.
Även arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver stärkas. SVT:s Uppdrag granskning har nyligen avslöjat hur företrädare för vissa moskéer erbjuder män hjälp att ingå religiösa äktenskap med ytterligare fruar och ger råd om hur kvinnor kan kontrolleras. Den tillträdande regeringen måste säkerställa att religiösa samfund som får offentliga bidrag respekterar kvinnors och flickors rättigheter. Demokrativillkoren måste följas upp och bidrag kunna stoppas eller återkrävas när villkoren inte följs.
Arbetet mot mäns våld mot kvinnor får samtidigt inte finansieras genom att andra delar av jämställdhetspolitiken försvagas. För att kunna lämna en våld behöver kvinnor både skydd och ekonomiska möjligheter att bygga upp en självständig tillvaro. Arbetet mot våld och för ekonomisk jämställdhet måste därför förstärka varandra.
Förläng satsningen på billigare kollektivtrafik
Den tillfälliga satsningen på halverade priser på månadskort i kollektivtrafiken löper ut vid årsskiftet. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se att stödet förlängs och blir permanent. Kvinnor reser kollektivt i större utsträckning än män och har samtidigt generellt lägre inkomster.
Sänkta biljettpriser har därför särskild betydelse för kvinnors ekonomi och möjligheter att ta sig till arbete, utbildning och samhällsservice. En långsiktig satsning på billigare kollektivtrafik skulle kunna bidra till ökad ekonomisk jämställdhet och lättnader i kvinnors plånböcker.
Fördela företagsstöden jämställt
Kvinnor får en betydligt mindre del av den offentliga företagsfinansieringen än män. Samtidigt har tidigare insatser för att främja kvinnors företagande inte varit tillräckliga för att komma till rätta med de stora skillnaderna. Sveriges Kvinnoorganisationer vill att nästa regering ställer krav på jämställd fördelning av offentliga företags- och innovationsstöd. Vi vill också se ett statligt starta-eget-lån med krav på jämställd fördelning för att ge fler kvinnor möjlighet att starta och utveckla företag.
Stärk finansieringen av kvinnors organisering
Anslaget till kvinnors organisering ligger oförändrat på 48,2 miljoner kronor under 2027. Trots ett ökat behov av jämställdhetsarbete har stödet inte räknats upp på nära 20 år, samtidigt som inflationen urholkat anslagets värde och antalet organisationer som söker bidrag har ökat. Sveriges Kvinnoorganisationer vill att anslaget indexeras och höjs för att ge den fria kvinnorörelsen långsiktigt hållbara förutsättningar. Kvinnoorganisationerna spelar en avgörande roll för att organisera kvinnor och flickor, granska offentliga beslutsfattare och försvara kvinnors rättigheter i Sverige och internationellt. En stark och självständig kvinnorörelse är en förutsättning för att driva jämställdheten framåt.