När regeringen presenterar höstbudgeten är det återigen männen som går vinnande ur förhandlingarna. Satsningen på sänkt matmoms är viktig för kvinnor – men i övrigt dominerar förslag som stärker mäns ekonomi medan satsningarna på kvinnors trygghet och hälsa urholkas. Här är Sveriges Kvinnoorganisationers granskning av budgetpropositionen 2026.
Jämställdhetsläget i Sverige
- Lönegapet har ökat och är nu större än för sex år sedan. Lönerna i kvinnodominerade sektorer är mil ifrån mansdominerade sektorer, trots samma krav på utbildning och svårighetsgrad.
- Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män i arbetsför ålder har varit desamma sedan 1995, cirka 23 procent.
- En tredjedel av alla ensamstående mammor lever i fattigdom.
- Utrikes födda kvinnor har den högsta arbetslösheten och den ökar. Samtidigt får kvinnor mindre arbetsmarknadsstöd än män.
- Barnbidraget är 1250 kronor i månaden, samma nivå som 2018. Samtidigt har priserna i samhället ökat med 27 procent.
Granskning av budgetpropositionen 2026
Budgetens fem största reformer
| Förslag | Kostnad/intäkt | Jämställdhetsanalys |
| Försvar och upprustning | -26,6 miljarder | Försvarsindustrin och vapenindustrin är starkt mansdominerad. Även beslutsfattande inom militär och försvar är mansdominerat, och återspeglar inte kvinnors säkerhetsprioriteringar. Forskning visar på att militarisering ökar sexuell exploatering av kvinnor inklusive prostitution och människohandel. |
| Jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag (pension) | -21,4 miljarder varav 17,4 till jobbskatteavdrag och 4 till höjt grundavdrag (pensionärer). | 250 000 fler män får del av skattesänkningen. Blir som störst för inkomster över 42 000 kronor i månaden, vilket gynnar män som oftare är höginkomsttagare. Den sänkta skatten på pension kommer att öka mäns inkomster mer än kvinnors. |
| Sänkt moms på mat | – 16 miljarder 2026, – 21,3 miljarder 2027. | Gynnar kvinnors ekonomi, men exakt hur mycket går inte att säga på grund av brist på data. Men kvinnor har lägre inkomster, ansvarar i högre utsträckning för inköp till hushållet och är i oftare ensamstående med barn, vilket innebär att skattesänkningen kommer att gynna kvinnor mer än män. |
| Sänkt skatt och högkostnads-skydd på el | -7,5 miljarder 2026 | Kommer sannolikt att fördelas såsom tidigare subventioner och stöd kopplat till elanvändning, det vill säga 2/3 till män. |
| Sänkt arbetsgivaravgift för unga 19–23 | -6 miljarder 2026 | En liknande nedsättning för 15–18 åringar fanns 2021–2023. I det nuvarande förslaget bedöms bara jämställdhetseffekten utifrån att fler män är företagare, men när det förra avdraget togs bort konstaterades att det var fler unga kvinnor som hade ett jobb med nedsatta avgifter eftersom fler tjejer jobbar parallellt med studier. Hur utfallet i denna satsning blir återstår därför att se. |
Kreativ bokföring när budgeten presenteras som historisk satsning på jämställdhetsområdet
Regeringen presenterar 151 miljoner, varav 100 miljoner går till ett statsbidrag till kommuner och regioners arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck, som den största jämställdhetsbudgeten i historien. Detta är en sanning med modifikation. Tidigare budgetar har innehållit betydligt större reformer inom utgiftsområdet jämställdhet, bland annat när Jämställdhetsmyndigheten inrättades för några år sedan. Årets tillskott täcker dock med råge upp för tidigare aviserade neddragningar på området. Jourerna tillförs 20 miljoner i årliga medel, ett välkommet besked men en mindre satsning jämfört med tidigare års tillskott till jourer och kvinnofridsarbete.
Samtidigt ingår inte neddragningen från 1,7 till 1 miljard inom kvinnosjukvård i utgiftsområdet. Sveriges kvinnor vill ha högre lön, bättre arbetsvillkor och stöd till sina företag – inte mer av regeringens kreativa bokföring. Däremot välkomnar Sveriges Kvinnoorganisationer den nya satsningen om 200 miljoner på stärkt vård för de som utsätts för sexuellt våld, framförallt kvinnor och flickor.
Jobbskatteavdraget – mer pengar i männens plånböcker
Regeringen inför ett nytt jobbskatteavdrag, det tionde i ordningen. Skattesänkningen blir som störst för månadsinkomster på 42 000 kronor och uppåt. Män utgör den absoluta majoriteten av de här löntagarna. Samtidigt sänks även skatten för pensionärer. Precis som med tidigare jobbskatteavdrag beräknas 250 000 fler män få del av jobbskatteavdraget, och män får också mer i sänkt skatt på pension – framförallt för att många kvinnor har så låg pension att det inte finns så mycket skatt att sänka.
En annan nyhet i årets budget är att den så kallade ”funkisskatten” tas bort, det vill säga skatt på sjuk- och aktivitetsersättning sänks till samma nivå som skatt på arbete. Men inget görs åt föräldraskatten, den högre skatten på föräldraförsäkringen. Eftersom kvinnor tar ut två tredjedelar av föräldraledigheten betalas denna mellanskillnad framförallt av kvinnor. Det faktum att kvinnor föder barn fortsätter att bestraffas i de ekonomiska systemen. Utöver jobbskatteavdrag presenteras också sänkt skatt och högkostnadsskydd på el. Dessa 7,5 miljarder kommer rimligtvis att fördelas som tidigare elstöd, två tredjedelar till män.
Matmomsen kommer stärka kvinnors ekonomi
I budgeten återfinns mandatperiodens första stora satsningen på kvinnors ekonomi i form av halverad matmoms, en skatt som i högre grad betalas av kvinnor. Detta beror dels på att kvinnor har lägre inkomster och därmed lägger en större del av den disponibla inkomsten på mat, dels på att kvinnor tar ett större ansvar för hushållsgemensamma inköp. Särskilt viktig är denna reform för de ensamstående mammor som fortfarande kämpar i kostnadskrisen.
Priserna i samhället är 25 procent högre än för fem år sedan, samtidigt som lönerna endast ökat med 16 procent och många bidrag stått helt still. För många är situationen därför precis lika akut som för några år sedan, och den sänkta matmomsen en välkommen respit från en ständig ekonomisk stress. Matmomsen, tillsammans med det mindre tillskottet till bostadsbidraget, utgör viktiga satsningar för kvinnors ekonomi.
Löften om satsningar på kvinnors företagande rinner ut i sanden
Slutligen gör regeringen ett dystert bokslut för mandatperioden vad gäller kvinnors företagande, tvärt emot de uttalade ambitionerna. I årets budget utökas 3:12-reglerna med ytterligare en miljard, en skattesubvention som är bevisat negativ för den ekonomiska jämställdheten och vars främsta funktion är att möjliggöra för redan rika män att omvandla löneinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst – 83 procent av de här inkomsterna innehas av män. 6,5 miljarder läggs också på sänkt arbetsgivaravgift för unga, något som framförallt beräknas gynna män som driver större företag. Förhoppningsvis kommer dock tjejer att få del av dessa subventionerade anställningar i högre grad eftersom så var fallet med den liknande subventionen som togs bort för bara ett par år sedan.
Bidragstaket leder till ökad isolering och minskar kvinnors arbetsmarknadsdeltagande
Regeringen sätter ett bidragstak. Försörjningsstödet ska inte längre garantera en grundläggande överlevnad i fråga om att ha råd med mat, hyra och andra grundläggande behov. När Danmark införde ett bidragstak sjönk utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande kraftigt, istället för att skapa vägar till arbete gjorde reformen kvinnor så fattiga att de inte längre hade råd att delta i integrationsskapande aktiviteter utan var tvungna att lägga all sin tid på att leta efter den billigaste maten. Samtidigt visar forskning att när mamma jobbar minskar risken för barnens utanförskap senare i livet, mycket mer så än när bara pappa jobbar.
De kvinnor som inte arbetar alls behöver få en väg in på arbetsmarknaden genom exempelvis yrkesutbildning, subventionerade anställningar, praktik och språkträning, inte slås ut i fattigdom. De 100 miljoner som regeringen tillför yrkesvux, en bevisat effektiv insats för att stärka utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsetablering, är kaffepengar i sammanhanget. Kvinnors ekonomiska självständighet är avgörande för hela samhällsutvecklingen och regeringen saboterar effektivt samhällsutvecklingen med denna reform.
Storslam för Försvarsmakten – riskerar att öka kvinnors utsatthet
Faktum är att de allra största budgetreformerna väldigt tydligt inte gynnar jämställdhet, tvärtom. 26,6 miljarder läggs på försvaret, mest i hela budgeten. Både den offentliga och den privata sidan av försvarsindustrin är starkt mansdominerad. En stor del av pengarna ska gå till materiel som ammunition och raketartilleri – det vill säga vapen. Forskning visar att militariseringen innebär att kvinnors utsatthet för våld och sexuella trakasserier ökar.
Sveriges nya försvarssamarbete med USA, genom DCA-avtalet, innebär att nya militärbaser kommer anläggas runt om i Sverige, vilket kommer att öka förekomsten av sexuell exploatering av kvinnor inklusive prostitution och människohandel, vilket tidigare studier visar.
Nära en miljard går till att förebygga våld och kriminalitet bland unga. Flickors särskilda utsatthet i gängmiljöer och inom SiS, där psykisk ohälsa och sexuellt våld är vanligt, lämnas utan åtgärder och pengar.
Välfärden fortsatt satt på bantningskur
Budgeten innehåller inga nya pengar till att stärka välfärdens grundförutsättningar, de sektorsbidrag som stöttat regionerna under kostnadskrisen dras in, en besparing på 2 miljarder. Regeringen fortsätter istället på det inslagna spåret att vårdpersonalen bara måste springa lite fortare. Två miljarder i så kallade prestationsbundna medel tillförs regionerna för att korta vårdköerna. Dessa pengar tillkommer endast de regioner som lyckas med att behandla fler patienter snabbare – utan varken fler kollegor eller mer pengar. Regeringens stolta satsning på kvinnosjukvård har i tysthet minskats år för år och ligger nu på en miljard, hälften av vad som utlovades när regeringen tillträdde.
Välfärdens svält har blivit normalläge, helt i motsats till svenska folkets önskemål att vård och omsorg ska prioriteras allra högst i budgeten. En ljusglimt på området är dock att en miljard läggs på sänkt maxtaxa i förskolan, en viktig reform för ensamstående mammor.
Vilka reformer skulle göra verklig skillnad för jämställdheten i Sverige?
Sveriges Kvinnoorganisationer har ett antal förslag som radikalt skulle förbättra förutsättningarna för kvinnors ekonomi och liv – som är fullt genomförbara med politisk vilja.
- Avsätt medel i statens budget för en lönesatsning i de kvinnodominerade välfärdsyrkena. Ingen arbetsbrist i världen verkar kunna driva upp lönerna i dessa jobb, som är strukturellt undervärderande just för att det är kvinnor som utför dem. Både Danmark och Finland har redan avsatt en pott i statens budget som i samverkan med parterna fördelas ut till de mest undervärderade yrkena. Att Sverige inte redan gjort likadant är under all kritik.
- Inför krav om att all offentlig företagsfinansiering måste fördelas jämställt. Bidrag, stöd och lån som riktas till företag går i orimligt hög utsträckning till män. Skrota det investeringsavdrag som till 87 procent går till män och ersätt med ett starta eget-bidrag som fördelas lika mellan kvinnor och män. Statliga företagsbanken Almi, vars utlåning till 72 procent går till män, bör istället tillhandahålla ett lättillgängligt, räntefritt uppstartslån på upp till 100 000 kronor med krav om jämställd fördelning.
- Inför en allmän arbetstidsförkortning. Kvinnor har under många år ökat sitt betalda arbete, men männen har inte ökat sitt obetalda arbete i samma utsträckning. Kvinnors dubbla ansvar för både jobb och obetalt hem- och omsorgsarbete bidrar till att kvinnor löper nära dubbelt så stor risk att bli sjukskrivna av stress. Vanligaste yrkena att bli sjukskriven ifrån är också de mest kvinnodominerade på arbetsmarknaden: undersköterska och förskollärare. En allmän arbetstidsförkortning skulle bidra till en utjämning av villkoren mellan kvinno- och mansdominerade sektorer på arbetsmarknaden samt öppna upp för en mer jämställd fördelning mellan betalt och obetalt arbete.
_________________________________________________________________________________________
Kontakt:
Beatrice Nordling, chefsekonom
E-post: beatrice.nordling@sverigeskvinnoorganisationer.se
Telefonnummer: 073-032 60 37
Lisa Palm, pressekreterare
E-post: lisa.palm@sverigeskvinnoorganisationer.se
Telefonnummer: 076-028 71 80