Det har skett ett bakslag mot flickor och kvinnors rättigheter. För att få bukt med utvecklingen krävs stöd och stabil finansiering till en stark kvinnorättsrörelse som kan driva på förändring. Det skriver företrädare för flera civilsamhällesorganisationer.
Debattartikeln publicerades den 27 mars 2026 i Altinget.
I mars varje år äger det enskilt största globala mötet om jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter rum på FN:s högkvarter i New York. Årets tema var kvinnors tillgång till rättssystem, vilket är ett särskilt viktigt tema i en tid av bakslag för kvinnors och flickors rättigheter.
Kvinnorörelsen behövs för att främja jämställdhetsreformer
Många länder har gjort framsteg när det gäller att stärka lagar, genomförande och åtgärder för rättskipning. Studier visar också att kvinnorättsorganisationer och feministiska rörelser har varit helt centrala i att främja lag- och policyreformer runt om i världen. Ändå går utvecklingen långsamt och i vissa fall även bakåt.
I dag har kvinnor inte samma tillgång till rättssystem som män. Kvinnor har till exempel bara 64 procent av mäns juridiska rättigheter. I nästan 70 procent av världens länder möter kvinnor större hinder för rättskipning. Diskriminerande lagar, otillgängliga rättsmekanismer och svagt genomförande samt restriktiva och patriarkala samhällsnormer undergräver kvinnors handlingsfrihet och skydd. Rättssystemen är även fortfarande till stor del mansdominerade, inte minst på beslutsfattande nivåer.
Rättsliga områden som är särskilt eftersatta är familjerätt, inklusive i samband med äktenskap, skilsmässa, vårdnad av barn och arv. Diskriminerande familjerättslagar undergräver kvinnors handlingsfrihet och skydd.
Traditionella rättssystem missgynner kvinnor
Det uppskattas att 80 procent av befolkningen i utvecklingsländer använder traditionella rättssystem som ofta är tillgängligare, billigare, snabbare och kan ge lokalt erkännande. Men traditionella rättssystem baseras ofta på djupt rotade patriarkala normer och kan bidra till diskriminering av kvinnor och flickor, inte minst inom familjeområden, som äktenskap, våld i hemmet, arv och äganderätt.
Det är särskilt brådskande att stärka rättssystemet mot våld mot kvinnor och flickor. De flesta länder i världen har i dag visserligen lagar mot våld i hemmet. Men genomförandet har många brister och låga anmälningsnivåer kvarstår. Nationell finansiering är otillräcklig, liksom jämställdhetsmedvetet polisarbete. Många kvinnor litar inte på rättssystemet. De förväntar sig inte ens rättsskipning. Denna dynamik förstärker cykler av straffrihet för våld mot kvinnor och flickor.
Öka finansieringen till kvinnorättsrörelsen
Vi som deltog i den svenska delegationen på FN-mötet står bakom mötets slutsatser. Vi vill se:
- stärkt arbete mot diskriminering, inte minst intersektionell diskriminering baserat på bland annat könsidentitet, sexuell orientering, etnicitet, religion, ålder och socioekonomisk bakgrund
- mer politisk vilja att stärka kvinnors tillgång till rättssystem, inte minst mot våldet mot kvinnor och flickor
- mer riktad finansiering till arbetet mot könsbaserat våld och mäns våld mot kvinnor, inklusive människohandel, könsstympning och prostitution
- mer handling och finansiering för att komma till rätta med det digitala våldet, bland annat vad gäller deepfakes och pornografi
- stöd och stabil finansiering till en stark kvinnorättsrörelse som kan driva på förändring
- stärkt arbete med evidens och innovation, inklusive satsningar på teknologi och digitalisering som stärker kvinnors tillgång till rättskipning och juridiska rättigheter
- stöd till internationellt arbete för äldre personers rättigheter.
Kvinnors rättigheter motarbetas
Jämställdhet är en förutsättning för hållbar utveckling och fred. I dag ser vi auktoritära krafter som motarbetar kvinnors och flickors rättigheter. Detta fick vi som deltagare i den svenska delegationen bevittna på FN-mötet. Därför måste vi arbeta tillsammans inom olika sektorer och områden. Kampen för jämställdhet behöver pågå varje dag, året runt och i hela världen.
Emil Broberg, Styrelseledamot Sveriges kommuner och regioner
Ulrika Grandin, Generalsekreterare UN Women Sverige
Anna Karin Hildingson Boqvist, Generalsekreterare ECPAT Sverige
Silvia Ingolfsdottir, Advokat Sveriges advokatsamfund
Åsa Johansen, Vd Women in Tech Sweden
Lydia Korsgren, Ordförande Rädda barnens ungdomsförbund och ungdomsrepresentant
Maria Larsson, Förbundsordförande SPF Seniorerna
Joanna Lilja, Verksamhetsstrateg Act Svenska kyrkan
Susannah Sjöberg, Generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till kvinna