Kvinnor lider i högre utsträckning av psykisk ohälsa, särskilt stora är skillnaderna bland unga. Kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män och lågutbildade kvinnors livslängd sjunker. Mödra- och förlossningsvården liksom annan kvinnosjukvård och forskning om kvinnosjukdomar är eftersatt. Sveriges Kvinnoorganisationer arbetar för att kvinnors och flickors hälsa ska förbättras och för att den vård som ges ska vara jämställd.
Unga tjejers psykiska hälsa
Dubbelt så många 15-åriga flickor lider av psykosomatiska besvär så som oro, sömnproblem, depression och ångest, jämfört med jämnåriga pojkar. Tjejers psykiska ohälsa är ett folkhälsoproblem som hela samhället behöver ta ansvar för och motverka. Den skenande ohälsan bland flickor och unga kvinnor måste förstås i ljuset av det hårdnade samhällsklimatet för tjejer, som bland annat kommer till uttryck genom press att lyckas i skolan och snäva könsroller och utseendeideal som förmedlas och förstärks i sociala medier och pornografi. Läs mer om vårt arbete för att förbättra livsvillkoren för unga kvinnor här.
Mödra- och förlossningsvård
Trots att förlossningsvården i Sverige har kritiserats år efter år sker nästan ingen förändring. Fortfarande får åtta av tio förlossningskliniker knappt ihop bemanningen under sommaren och det råder fortfarande barnmorskebrist på grund av ohållbar arbetsmiljö. Sveriges Kvinnoorganisationer vill se öronmärkta medel till bemanningen inom förlossningsvården och att vården inför, under och efter förlossning ska vara sammanhängande, trygg och jämlik i hela landet. Läs mer om vårt arbete för en för en bättre mödra- och förlossningsvård här.
Arbetsrelaterad ohälsa
Kvinnor är sjukskrivna i nästan dubbelt så hög utsträckning som män, och den vanligaste orsaken är psykisk ohälsa. När kvinnor är långvarigt sjuka av psykiska skäl handlar det i över hälften av fallen om reaktioner på svår stress. För att minska sjukskrivningarna måste arbetsmiljön i kvinnodominerande välfärdsyrken förbättras, framförallt måste bemanningen öka.
Utrikes födda kvinnors ohälsa
Utrikes födda kvinnor mår sämre än inrikes födda kvinnor, men konsumerar mindre sjukvård. Den vård som utrikes födda kvinnor får är också av sämre kvalitet, så är det till exempel inom förlossningsvården där det är vanligare att utrikes födda kvinnor får förlossningsskador. Sjukvården måste arbeta uppsökande mot kvinnor som i lägre utsträckning tar del av vården och säkerställa en god och likvärdig vård för alla kvinnor. Läs mer om vårt arbete för att förbättra livsvillkoren för utrikes födda kvinnor här.
Hälsoekonomi och forskning
De ekonomiska strukturerna som styr vården är i grunden ojämställda. Det handlar om allt från att medel saknas för forskning om kvinnors sjukdomar och kroppar och om att ersättningssystemet DRG som många regioner använder är utformade så att mäns sjukdomar ofta ger en högre ersättning. Sveriges Kvinnoorganisationer ser att ersättningssystemen inom sjukvården måste ses över och särskilda satsningar göras på vård för kvinnor och forskning om kvinnosjukdomar. Samtliga regioner bör arbeta med jämställdhetsbudgetering inom hälso- och sjukvården.
